Flera fördelar med att lära sig ett språk och ett ämne samtidigt

0 kommentarer

I Sverige finns i dag en stor mängd gymnasier med ämnesundervisning på engelska – eller på både engelska och svenska – utöver det rena språkämnet. De elever som deltar i sådan språk- och ämnesintegrerad undervisning får bättre kunskaper i engelska än de elever som bara undervisas på svenska, vilket kanske inte förvånar. Men de får dessutom lika bra kunskaper i svenska, och ofta bättre förståelse av själva ämnesinnehållet, än de elever som deltar i enspråkigt svensk undervisning.

Språk- och ämnesintegrerad undervisning, eller content and language integrated learning (CLIL), har funnits i Sverige sedan sent 1970-tal. I sådan undervisning läser barnen till exempel kemi, samhällsvetenskap, geografi och bild helt eller delvis på ett annat språk än svenska – ofta på engelska. Genom åren har många, politiker och andra, diskuterat hur bra eller dåligt det är för eleverna att inhämta kunskaper på ett annat språk än modersmålet. Flera debattörer har ifrågasatt om det verkligen går att lära sig ett ämne och ett språk samtidigt. Åsikterna har varit många, men få har stått på vetenskaplig grund. Nu har forskare i pedagogik och språkvetenskap vid Göteborgs och Stockholms universitet genomfört en stor studie om konsekvenserna av språk- och ämnesintegrerad undervisning – den första i sitt slag.

I studien deltog 240 gymnasieelever, dels i klasser där engelska helt eller delvis används som undervisningsspråk, dels i klasser som undervisas huvudsakligen på svenska. Resultatet visar att den undervisning som sker på två språk förbättrar elevernas engelska ordförråd och deras engelska läsförståelse – men inte lika mycket som förväntat. Studien visar också att den tvåspråkiga undervisningen ger lika bra kunskaper i svenska som den undervisning som är huvudsakligen svensk, plus att den faktiskt kan leda till att de får en bättre inblick i det aktuella ämnet.
”CLIL-elever har dessutomen en lägre grad av språkängslan från början”, säger språkvetaren Liss Kerstin Sylvén, professor på Institutionen för pedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs universitet. ”Eleverna är alltså mindre oroliga och nervösa för att använda engelska i olika situationer. Deras nivåer av språkängslan sjunker dessutom signifikant under de tre åren i gymnasiet, medan nivåerna för elever som inte går i CLIL-klasser stiger.”

Men det är förstås flera faktorer som gör att de elever som väljer CLIL-klasser får bra resultat i både språk och andra ämnen. Bland annat är CLIL-elever är generellt mycket motiverade, och har bättre betyg såväl när de söker till gymnasiet som när de går ut.

Studien presenteras i en bok: Investigating Content and Language Integrated Learning.

Maria

Foto: Pixabay

Lägg till ny kommentar