Debatt: Vi kan bestämma över språkets utveckling

0 kommentarer

Språkförsvaret är en partipolitiskt obunden ideell organisation, som språkpolitiskt står på tre ben: Vi försvarar svenska språket, särskilt gentemot engelskans expansion; vi förordar mångspråkighet; vi stödjer mellannordisk språkförståelse. Det avgörande med vår verksamhet är snarast att vi tror att det är möjligt att försvara svenska språket genom att påverka både makthavare och den allmänna opinionen med sakargument. När allt kommer omkring är det vi enskilda människor som bestämmer språkutvecklingen. Detta synsätt står i skarp motsättning till föreställningen att man ska stå vid sidan av språkutvecklingen och bara betrakta den. Alla språkförändringar som sker är ofrånkomliga. Detta är nonsens; det betyder bara att man överlåter till andra att bestämma över språkutvecklingen.

Ta Språkförsvarets senaste JO-anmälan angående krav på engelska i samband med universitetens anställningsansökningar och befordringsärenden (finns i antologin). I ett beslut från i höstas gick JO på Språkförsvarets linje. Denna JO-anmälan skrevs ursprungligen av en universitetslärare från en högskola i södra Sverige, som inte själv ville underteckna den, eftersom det kunde ha negativa konsekvenser för hans karriär. Språkförsvarets styrelse tog därför anmälan som sin. Under sommaren insjuknade han i cancer. På sin dödsbädd informerades han om JO:s beslut, vilket gladde honom mycket. Han själv kunde alltså inte dra någon praktisk nytta av beslutet, men hans JO-anmälan ledde till att svenska akademiker inte kan förmenas rätten att skriva anställningsansökningar och driva befordringsärenden på svenska.

Språkförsvaret har nyligen gett ut en antologi, Svenskan – ett språk att äga, älska och ärva, på eget förlag. Det betyder också att vi måste sköta all marknadsföring själva, exempelvis försöka förmå tidningar och tidskrifter att recensera boken. Blir inte boken känd, blir den inte såld. Hälften att alla nyutgivna böcker i Sverige recenseras aldrig i en dagstidning. Nu har i och för sig Språkförsvarets antologi till dags dato recenserats av en dagstidning, en nättidskrift och i en blogg. Alltid något, men inte tillräckligt.

Därför är det motiverat med en kort presentation av antologin.

Språkförsvarets antologi är ett viktigt språkhistoriskt dokument. Den speglar Språkförsvarets opinionsbildande verksamhet från och med 2004 till 2011. Samtliga dokument har tidigare antingen publicerats i olika tidningar och tidskrifter eller på vår webbplats, men som Marika Tandefeldt, professor i svenska vid Svenska handelshögskolan i Helsingfors, skriver i ett sakkunnigutlåtande:

 

”En bok är en bok är en bok. Den kan läggas eller den kan hamna under näsan på någon som aldrig hört talas om Språkförsvaret och dess webbplats. Den ger en överblick som ingen innehållsrik webbplats, där man måste navigera själv, kan ge. Den tematiska indelningen ger läsare en första aha-upplevelse. En bok blir känd och omtalad som ingen webbplats blir.”

Den tematiska indelningen är ingen tillfällighet. Även om Språkförsvaret fokuserade på kampen för en svensk språklag under åren 2005–2009, har vi systematiskt ”betat av” domän efter domän för svenska språkets vidkommande och olika språkpolitiska områden över huvud taget. Det gäller engelskans frammarsch som undervisningsspråk i det svenska skolväsendet, svenskans ställning inom högskolan, de moderna språkens ställning, svenskan i EU, mellannordisk språkförståelse, finlandssvenskan, engelska i reklamen, språkstatistik och svenskan som patentspråk etcetera.

Språkförsvaret bedrev en genomtänkt, konsekvent och energisk kampanj för tillkomsten av en språklag i Sverige, som antogs av en enhällig riksdag 2009. Vilken betydelse Språkförsvaret hade för det slutgiltiga beslutet går inte att avgöra. Men vilken organisation publicerade ett eget utkast till en språklag för Sverige 2006 i syfte att åskådliggöra hur en språklag skulle kunna se ut? När regeringen tillsatte en utredare, som så småningom publicerade betänkandet Värna språken, vilken var den enda gräsrotsorganisation som accepterades som remissinstans? Vilken organisation publicerade alla remissutlåtanden? Vilken organisation hade synpunkter på alla steg i utredningsprocessen, inklusive den språkpolitiska propositionen, Språk för alla, som låg till grund för riksdagens beslut 2009? Vilken organisation vidhåller sin kritik av språklagen? Svar: Språkförsvaret.

Per-Åke Lindblom är ordförande för Språkförsvaret.

Tags: 

Lägg till ny kommentar