Danskt mummel förbryllar

1 kommentarer

Den danska kaféägaren räknar ihop summan för fikat: ”Halvtreds”, säger han. Eller snarare ett snabbt ”hälträs”. Jag rotar tvekande i börsen med danska mynt. Ägaren iakttar mig roat, spricker upp i ett brett leende (inte utan hånfullhet) och utbrister med utpräglat Stockholmsuttal: ”Feeemti spenn!”

Denna scen utspelar sig i Helsingör, där de bofasta är ytterst vana vid horder av svenskar som dagligen tar färjan över sundet från Helsingborg. Ett visst mått av hälsosam språksarkasm är då inte att förvånas över, inte bara när det gäller de skilda räknesystemen. Vad som däremot är en aning märkligt är att det ofta är så svårt för svenskar att kommunicera med danskar, åtminstone i tal, och att det bara verkar bli svårare och svårare. Samma sak upplever många norrmän. Detta faktum har inte minst Språktidningen tagit upp vid flera tillfällen, bland annat här och här.

Men det är inte bara svenskar och norrmän som har svårt att förstå danska. Även danskarna själva kämpar med att förstå varandra. Det konstaterar den danska lingvistikprofessorn Ocke-Schwen Bohn vid Aarhus universitet, som citeras i en artikel på norska forskning.no.

Och det är just uttalet av språkljuden som sätter danskarna på pottan. Såväl svenska som danska och norska har nio vokaler. Det är relativt många om man jämför med andra språk i världen. På norska och svenska har dessa vokaler dessutom både ett långt och ett kort uttal, och skilda uttal beroende på vilka ljud som kommer före och efter vokalerna. Men danskarna är ändå i en helt annan liga när det gäller att variera sina nio vokaler, menar forskning.no: i praktiken kan de danska vokalerna uttalas på uppemot 30 olika sätt. Och som det inte vore nog, många danska vokalljud låter också mycket lika varandra; de produceras på nästan samma ställen i munnen.

Till detta vokaltöcken kommer att de danska konsonanterna kan vara så ”mjuka” i uttalet att de nästan försvinner, som när kage, ’kaka’, uttalas som ”kae”. Och på toppen av ljudanrättningen, framhåller Ocke-Schwen Bohn, har danskan ofta vad som kallas schwa-assimilation, vilket innebär att slutet på vissa ord smälter samman med de vokalljud som kommer före, som när læge, ’läkare’, ofta blir ”lä-ä”.

En annan språkforskare, Lars Brink, har följt unga danskar för att försöka få fatt i det ”danska mumlandet”. Men än har ingen språkforskare något rakt svar på varför danskan fortsätter att bli mer och mer otydlig och svårbegriplig, även för modersmålstalare. Det mumlas förvisso mycket även i svenska och norska; säg den medelåldring som inte har klagat över ungdomars otydliga språk. Men i svenska och norska är åtminstone konsonanterna fortfarande mer distinkta än i danska.

Maria

Ännu fler Språktidningsartiklar om danska, svenska och norska:
Norska är danska med svenskt uttal

Skåningarna bytte aldrig språk

Stackars danska barn

Att läsa danska eller norska är viktigt för svenskar

Danska är vår tids tyska – i Skåne

Se upp med maskrosen

När stenarna började tala svenska

Foto: Pixabay

 

Kommentarer

Lägg till ny kommentar