Prenumerera på bloggen
  • Valet mellan de och dem är enligt svensklärare den språkriktighetsfråga som är besvärligast i undervisningen. I en undersökning gjord av Susanna Karlsson och Lena Lind Palicki var det hela 63 procent som listade de och dem som ett problem.

    När Catharina Grünbaum gjorde en liknande undersökning 1976 var det betydligt färre som tyckte att valet mellan de och dem var ett bekymmer. Andra språkriktighetsfrågor som fler nu betraktar som ett besvär är bland annat särskrivningar samt reflexiva och personliga pronomen. Däremot är det färre som uppger att valet mellan innan och före, meningsbyggnad och syftning skapar besvär för elever på högstadiet och gymnasiet.

    Vilken språkriktighetsfråga tycker du är mest angelägen i dag? Svarsalternativen har vi hämtat från de nio kategorier som hamnade överst i Susanna Karlssons och Lena Lind Palickis undersökning.

    Här kan du läsa hela studien om svensklärarnas syn på språkriktighetsfrågor.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Lena Ekberg tilldelas Erik Wellanders pris 2018. Hon får det för forskning om ords betydelseförskjutningar och om svenskan i flerspråkiga sammahang. Minoritetsspråkspriset går till Henrik Barruk och Klarspråkskristallen till 1177 Vårdguiden.

    Tre priser delades i dag ut under Språkrådsdagen – Språkrådets årliga konferens – i Stockholm. Lena Ekberg, professor i nordiska språk, får alltså Erik Wellanders pris för sin forskning inom språkvårdens område. Hon har bland annat undersökt ords betydelseförskjutningar och svenskan i flerspråkiga sammanhang. Hon har dessutom tidigare varit chef för Språkrådet. Prisutdelare var Björn Melander, professor i svenska vid Uppsala universitet.

    Minoritetsspråkspriset gick till Henrik Barruk för arbetet med att rädda umesamiskan. Priset delades ut av kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke. Enligt juryns motivering har Henrik Barruks insatser bidragit till att förbättra möjligheterna för umesamiskans överlevnad:

    Arbetet med umesamisk ortografi och en umesamisk ordbok har skapat förutsättningar för ett av Sveriges allra minsta nationella minoritetsspråks fortlevnad. Henrik Barruks arbete visar hur en enskild eldsjäls insatser kan hjälpa ett litet språk att överleva.

    Vinnare av Klarspråkskristallen blev 1177 Vårdguiden för webbplatserna 1177.se och umo.se. Årets tema för priset var klarspråk inom vård och omsorg. Även detta pris delades ut av Alice Bah Kuhnke. Juryn berömde 1177 Vårdguiden för begripliga och tydliga texter:

    Genom systematiskt arbete och tydliga riktlinjer för ett både begripligt och inkluderande språk förmedlar 1177 Vårdguiden faktabaserad information på ett enkelt och lustfyllt sätt.

    Film från prisutdelningarna finns på Språktidningens händelser på Instagram. UR Play filmade flera av föreläsningarna. De kommer att publiceras om ungefär fem veckor.

    Anders

    0 kommentarer
  • Siumut har goda möjligheter att leda Grönlands nästa regering. Om partiet får sin vilja fram ska enbart grönländska användas i offentlig verksamhet från år 2025. Den som inte kan språket ska få rätt till undervisning.

    När Grönland i dag går till val är några av de hetaste frågorna fiskekvotsavgifter, utvinning av naturtillgångar och självständighet. Men det finns i nuläget ingen majoritet för att definitivt kapa banden till Danmark. I stället talar de flesta partierna om att självständighet är ett mål på sikt. En majoritet av danskarna vill enligt DR inte heller säga adjö till Grönland.

    Hand i hand med diskussionen om självständighet går frågan om språket i offentlig verksamhet. Det är framför allt socialdemokratiska Siumut som gjort flera utspel i frågan. Vivian Motzfeldt är partiets kanske mest uttalade självständighetsförespråkare. Hon säger till KNR att enbart grönländska ska användas inom offentlig verksamhet från 2025:

    Sproget skal være rent grønlandsksproget, hvilket vil være gældende for de offentlige virksomheder.

    Enligt Vivian Motzfeldt talar 92 procent av befolkningen grönländska. En rapport från Forsoningskommissionen anger att det rör sig om 85 procent. Den som inte talar grönländska ska enligt Vivian Motzfeldt få rätt till undervisning i språket. Hon säger till KNR att hon inte tror att det blir svårt att hitta grönländsktalande till alla jobb inom det offentliga:

    Jeg gentager, som jeg har sagt tidligere, i Grønland har vi de nødvendige uddannede, der har gode egenskaber, hvorfor skal vi ikke bruge dem.

    Kim Kielsen, Siumuts ledare, har goda chanser att få fortsätta som regeringschef efter valet. Språkkravet finns inskrivet i partiets politiska plattform. Frågan är dock om Siumut kan hitta en majoritet i parlamentet för att genomföra förslaget. Dessutom visar den sista opinionsmätningen inför valet att läget är jämnt. Det kan också bli ett regeringsskifte på Grönland.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    1 kommentarer
  • Att hotivera är att använda hot för att motivera. Det går både att hotivera sig själv och andra.

    Teleskopord är ett populärt sätt att skapa fyndiga nyord. De bildas genom att två ord kläms ihop – ungefär på samma sätt som ett teleskop – så att det som återstår är början av det ena och slutet av det andra. Från de senaste årens nyordslistor märks teleskopord som blorange, plogga och mansplaining.

    Den som hotiverar använder alltså snarare piska än morot för att motivera någon. En som överväger att hotivera andra är Lars Billing, coach för ishockeylaget Bålsta HC. Han berättade nyligen i Enköpings-Posten om hur han trots en seger inte var nöjd med spelarnas insats mot Gimo:

    – Ofta har det faktiskt hjälpt när jag blivit förbannad och verkligen sagt till. Man får kanske ”hotivera” i stället för att motivera ibland.

    – Ibland har vi blivit alldeles för bekväma, och jag tycker mig kanske se ett lite ungdomsproblem i det där, om man kan säga så utan att låta som en sur gubbe.

    I Må Bra tipsar Kjell Enhager om olika metoder för att träna kontinuerligt. Han talar om motivation och hotivation. Rätt bilder skapar förutsättningar för att inte ge upp träningen:

    Om du är en jojotränare, som ständigt börjar och slutar motionera, är du sannolikt grym på att hotivera dig, men behöver sätta ett långsiktigt mål med din träning, ett TILL. Du vill att träningen ska bli en del av din identitet och din vardag.

    Hotivera är belagt i svenskan sedan 2007. Hotivation är belagt sedan 2004.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • I veckans kviss stöter du på tolv svenska ord. Känner du till vad de betyder? Betydelserna kommer från Svenska Akademiens ordlista. Lycka till!

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Toker är för tokigt för Skatteverket. Ett föräldrapar i Västeråstrakten får inte ge den nyfödda pojken detta namn. Enligt Skatteverket kan det leda till obehag för pojken.

    Skatteverket anser att namnet Toker inte är förenligt med svenskt namnskick och att det kan leda till obehag för bäraren. Myndigheten skriver i beslutet att det är viktigt att ta extra hänsyn till hur ett namn uppfattas när det gäller personer under 18 år. Vuxna som byter namn har en annan förståelse för konsekvenserna. Därför tolkas reglerna snävare när det gäller barn.

    Paret som nu fått avslag är bosatt i Västeråstrakten. Förutom Toker vill de ge pojken ytterligare två förnamn. De övriga namnen är sedan länge etablerade.

    Föräldrarna tänker överklaga Skatteverkets beslut. Mamman säger till SVT att hon inte ser Toker som ett namn som skulle kunna orsaka obehag:

    Han är lika söt som dvärgen Toker och han är vår toker. ... Det beror ju på hur man tolkar det, vi sätter ju inte det för att vara elaka, utan för att vi tycker att det är ett gulligt namn.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Är du intresserad av tio årgångar av Språktidningen? Det rör sig – med ett undantag – om samtliga nummer från 2008 till 2017. Numret som saknas är 1/2017. Det går att köpa i vår webbutik för den som vill ha kompletta årgångar.

    Det är en läsare i Stockholmsområdet som hellre vill ge bort tidningarna än att kasta dem. De väger en hel del – så det smidigaste är om den som är intresserad har möjlighet att hämta dem.

    Tidningarna är i fint skick och har funnits i ett hem där det varken har rökts eller har funnits husdjur. På omslagen finns en liten notering om vilket datum tidningen kommit.

    Vill du ta över tio årgångar av Språktidningen? Skicka i så fall ett mejl till anders@spraktidningen.se så förmedlar jag kontakt.

    Uppdatering: Tidningarna har fått en ny ägare så erbjudandet är inte längre aktuellt.

    Anders

    0 kommentarer
  • Att visa missnöje kan göras genom att skynka eller att genomföra nagelprotester och knäprotester. Dessa tre nyord har sitt ursprung i olika typer av manifestationer. I förra veckan myntades nyordet knytblusuppror. Även detta ord har en liknande bakgrund. Knytblusuppror är både en form av protest och ett uttryck för sympati.

    Turbulensen inom Svenska Akademien ledde i torsdags till att ständiga sekreteraren Sara Danius lämnade sitt uppdrag. Beslutet väckte både ilska och sympati. Många ansåg att hon inte kunde beskyllas för de brister och oegentligheter som försatt Akademien i kris.

    För att visa sitt stöd för Sara Danius valde därför många – i synnerhet i fredags – att klä sig i knytblus, ett plagg som blivit något av hennes kännetecken. Samtidigt riktades också kritik mot Akademien för att styras av patriarkala och föråldrade traditioner.

    Fenomenet fick på sina håll benämningen knytblusuppror. Hashtaggen #knytblusförsara trendade i sociala medier. Aftonbladet sammanfattade reaktionerna på händelseutvecklingen:

    Raseri, tårar och knytblusuppror. Reaktionerna har varit oerhört starka efter Sara Danius avsked från Svenska Akademien i torsdags kväll.

    Stoppa Pressarna rapporterade att kulturminister Alice Bah Kuhnke gett Sara Danius sitt stöd genom att själv bära knytblus:

    En av alla de som abslutit sig till den så kallade knytblusupproret är kulturminister Alice Bah Kuhnke, 46.

    Liknande ord som dykt upp är knytblusprotest, knytblusmanifestation och knytblusdemonstration. Om något av dem etablerar sig återstår att se. Än så länge är spridningen begränsad.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Författaren Björn Ranelid får Språkförsvarets pris 2018. Han får priset för att han såväl ”vaktar orden” som han är ”skaparen och innovatören av metaforer och aforismer”. Björn Ranelid gick segrande ur en omröstning bland Språkförsvarets medlemmar.

    Björn Ranelid tog emot priset i lördags under en ceremoni på ABF-huset i Stockholm. Han sade att han under sin karriär tilldelats ett femtiotal priser, men att detta var ett av dem som vägde tyngst. Han lovade dessutom att han skulle gå med i Språkförsvaret.

    Så här lyder Språkförsvarets motivering till priset:

    I ”Guld i strupen” beskriver han sig själv som ”Herden som vaktar orden”. Och det är inte nog med att han vaktar orden, han är också skaparen och innovatören av metaforer och aforismer. I Ranelids språkliga värld väger språket med alla sina nyanser tungt och lätt på samma gång. Tungt eftersom varje ord ska klinga dånande och kraftfullt hos lyssnaren – och lätt för att färdas med läsaren och lyssnaren över kontinenter och tid med tankens hastighet.

    Ranelid är också oförbehållsamt skoningslös mot det han kallar slapphet och slarv i språket, mot dem som förvandlar språket till ”en kloak och container.” ”De som är papegojor” och ger ifrån sig betydelselösa läten. För Ranelid är språket kött och blod och har en omisskännlig stil. ”Ranelidska” har med tiden blivit ett eget begrepp som vidgar och skänker nya toner och färgskiftningar till vårt svenska språk.

    Ovan kan du se Björn Ranelids anförande efter prisutdelningen. Filmen är stående eftersom den gjordes för våra händelser på Instagram.

    Text & foto: Anders

    0 kommentarer
  • I veckans kviss stöter du på tolv svenska ord. Har du koll på vad de betyder? Definitionerna kommer från Svenska Akademiens ordlista. Lycka till!

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer

Sidor

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg