Prenumerera på bloggen
  • Tolv svenska ord möter du i veckans fredagskviss. Vet du vad de betyder? Definitionerna kommer från Svenska Akademiens ordlista. Lycka till!

    Fler kviss hittar du här.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Nationellt minoritetsspråk bör bli ett ämne i skolan. Och finska, meänkieli och samiska ska användas i större utsträckning i information från myndigheter. Det är några av förslagen i den utredning om minoritetspolitik som i går överlämnades till kulturminister Alice Bah Kuhnke och den utredning om minoritetsspråk i skolan som i går överlämnades till utbildningsminister Gustav Fridolin.

    I förslagen ingår bland annat att skapa en särskild myndighet som arbetar med minoritetspolitik. Skälet till att en sådan myndighet behövs är enligt utredaren Lennart Rohdin en misslyckad politik på området. Sju år efter den senaste reformen är det flera minoritetsgrupper som inte åtnjuter de rättigheter som föreskrivs i lagen.

    Han föreslår inte att finlandssvenskar ska få status som en nationell minoritet. Dels har finlandssvenskar inte funnits i Sverige tillräckligt länge, dels har inte finlandssvensk kultur skiljt sig markant från majoritetskulturen.

    Modersmålsundervisning bör enligt utredaren Jarmo Lainio vara ett priorierat område. I dag är det drygt 12 000 elever som har rätt till modersmålsundervisning i något av de fem nationella minoritetsspråken finska, samiska, meänkieli, jiddisch och romska. Nationellt minoritetsspråk föreslås bli ett eget ämne. Det ska finnas en garanterad undervisningstid på tre timmar i veckan. Och sådan undervisning måste erbjudas av samtliga kommuner.

    Finska, meänkieli och samiska ska i större utsträckning användas i kommunikation från myndigheter. Här nämns bland annat blanketter, förvaltningstexter och konsumentinformation.

    Ortnamn på finska, meänkieli och samiska som fastställts av Lantmäteriverket ska enligt utredningen kunna användas som postorter. Det får inte vara så att försändelser inte distribueras på grund av att postorter skrivits på något av dessa tre språk.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    2 kommentarer
  • Det är dags för en stavningsrevolusjon i svenskan! Det skriver Johannes Vivers, lärare i svenska som främmande språk, i en debattartikel.

    ”Varför har ni så många olika stavningar av sju- och tjugo-ljudet?”

    Frågan utslungades av en av mina elever, en frustrerad man från Mellanöstern, som med rätta ifrågasatte vår minst sagt inkonsekventa stavning av ljuden ”sj” och ”tj”. Dessa ljud och deras stavningar vållar inte bara mina elever huvudbry, jag minns själv hur knepigt det var att bemästra detta under skoltiden.

    Svaret på frågan är komplicerat. Ibland har vi ursprungligen uttalat alla bokstäver i ordet, och behållit stavningen även om uttalet har förändrats (ex: stjärna). I andra handlar det om att vi i vår vilja att känna oss lite franska eller tyska har behållit dessa stavningar (ex: situation).

    Min sambo är från Bulgarien, och det är slående hur mycket smartare konstruerat det kyrilliska alfabetet är. Vårt tjugo-ljud (tjugo, kärna, kjol) har blott en bokstav i bulgariskan. Enkelt, rent och tydligt. När man hör att ett ord har detta ljud, vet man automatiskt vilken bokstav som ska skrivas. Sju-ljudet finns dock inte i bulgariskan, så av naturliga skäl finns inte det representerat i det kyrilliska alfabetet.

    Det finns faktiskt en grundregel för sju-ljudet, och den är att det ska stavas ”sj” framför hård vokal (sjal, sjok, sjunga, sjå) och ”sk” framför mjuk (sked, skina, skynda, skärp, skör).

    Tänk om det vore så enkelt. Problemet är som så ofta att det finns undantag. Vi skriver till exempel ”människa, själv och sjö”.

    Förutom grundreglerna och deras undantag finns även en mängd andra stavningar för sju-ljudet. Vad sägs om skjorta (skj), stjärna (stj), operation (ti), invasion (si), diskussion (ssi), shorts (sh), schack (sch), choklad (ch), generös (g) och journalist (j).

    Grundreglerna för tjugo-ljudet är:

    tj framför hård vokal, dock ej ”å”: (tjalla, tjog, tjuv)

    k framför mjuk vokal (kemi, Kina, kyl, kärlek, kök)

    Alternativa stavningar för tjugo-ljudet är:

    kj (kjol, Kjell)

    ch (chatta, check)

    Så till mitt förslag: Är det inte dags för stavningsreform, en liten revolusjon för att byta ut alla förlegade stavningar, som bara vållar bekymmer och som inte på långa vägar är logiska? Vad är det för fel på följande, till exempel:

    Den kostade sjortan.

    Ser du sjärnan i det blå?

    Läkaren ska utföra en operasjon.

    Dagen D 1945 skedde en stor invasjon.

    Det blev en våldsam diskusjon.

    Det är 27 grader varmt ute. Jag tar på mig ett par sjorts.

    Vill du spela sjack?

    Jag är sugen på sjoklad.

    Vad du är sjenerös!

    Jobbar hon som sjornalist?

    Ät med sjeden.

    Solen sjiner.

    Sjynda dig!

    Dra åt sjärpet.

    Vasen är sjör.

    En gemensam stavning av samma ljud. Snyggt, eller hur?

    Och vad sägs om det här:

    Jag ska tjatta med en kompis i kväll.

    Kan man betala med tjeck?

    Vilken snygg tjol!

    Heter du Tjell?

    Tjemi var mitt favoritämne i plugget.

    Tjina är ett stort land.

    Tjylen är full med mat.

    För tjärlekens skull.

    Vi har byggt om tjöket.

    Vad säger ni? Skulle det inte vara enklare för alla? Två specifika ljud, två specifika stavningar?

    Johannes Vivers

    lärare i svenska som främmande språk

    7 kommentarer
  • I morgon onsdag är det dags för Shit!!! Nu exploderar språket =). Det är Språktidningen som tillsammans med Folkuniversitetet och Göteborgs universitet bjuder in till ett panelsamtal om högt och lågt i svenska språket.

    Medverkar gör Patrik Hadenius, chefredaktör för Språktidningen, Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk och expert i Språket i P1, och Kristian Blensenius, doktor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Samtalet äger rum på Göteborgs litteraturhus på Heurlins plats 1 i Göteborg. Inträdet är fritt. Det är ingen föranmälan, men antalet platser är begränsat så det kan vara klokt att komma i god tid!

    Evenemanget är en del av Språktidningens tioårsfirande.

    Här kan du läsa mer om evenemanget.

    Anders

    Foto: Linda Forsell/Privat

    0 kommentarer
  • Den som har grit är utrustad med en stark drivkraft. Grit beskrivs som en egenskap som har stor betydelse för att lyckas med en uppgift.

    Inom psykologin har det den senaste tiden talats mycket om grit. Den som gjort grit till ett modeord är forskaren Angela Duckworth. Hon har genom studier kunnat visa att faktorer som talang och gener inte räcker för att förklara varför vissa personer når framgång. I stället har Angela Duckworth identifierat grit som en avgörande egenskap. Det handlar om att vara utrustad med drivkraft och ihärdighet för att nå långsiktiga mål.

    Svenska Dagbladet berättar om Angela Duckworths forskning. Där diskuteras begreppet grit:

    Grit kan översättas med driv eller jävlar anamma och är en speciell blandning av passion och uthållighet. Det finns tydliga kännetecken på en person med grit.

    Grit är i detta avseende belagt i svenskan sedan 2014. Användningen har ökat kraftigt under 2017. Redan 2014 skrev en lärare i ett blogginlägg om hur grit skulle kunna användas i skolan:

    Jag tänker att vi kan omsätta grit på våra elever genom att få dem mer motiverade och målmedvetna och därigenom öka deras grit. Jag tror att ”gritten” går att stimulera så länge en person är benägen att göra förändring.

    I Forskning & Framsteg diskuterar hjärnforskaren Torkel Klingberg tillämpningen av grit i undervisningen:

    Grit betraktas som ett personlighetsdrag, som är relativt stabilt över tid. På så sätt skiljer det sig från motivation som avser en speciell situation, aktivitet eller uppgift. Grit är nära relaterat till det personlighetsdrag som kallas conscientiousness, eller på svenska: samvetsgrannhet. Det är ett av de fem grundläggande personlighetsdragen och innebär att vara noggrann, ordningsam, plikttrogen och organiserad.

    Anders

    Illustration: Istockphoto

    1 kommentarer
  • Här är fredagskvisset! Som vanligt testar du dina kunskaper i ordförståelse. Och som vanligt blandar vi en del lättare ord med några ord som vi tror är betydligt knepigare. Lycka till!

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Årets AD är Agnes Dunder! Språktidningens formgivare fick priset vid Tidskriftsgalan i går kväll. Så här löd juryns motivering:

    Drabbade av lekfullheten och de kreativa greppen slänger vi oss på samtalsdivanen och skrattar åt skillnaden mellan adjektiv och adverb. Årets AD har ett helt eget ID och skapar infotainment på högsta nivå.

    Agnes Dunder har arbetat med Språktidningen sedan 2009. Hon formger även Modern Psykologi. Grattis!

    Redaktionen

    Foto: Anette Persson

    1 kommentarer
  • Krigiska metaforer ökar polariseringen. De gör anhängarna till en politisk rörelse mer entusiastiska – men de gör också motståndarna mer negativt inställda. Det visar en studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Political Communication.

    Valet av ord har stor betydelse för hur ett budskap tas emot. Det fastslår amerikanska forskare i politisk kommunikation. De har undersökt hur sympatisörer till Demokraterna och Republikanerna i USA reagerar på olika typer av språkbruk.

    Deltagarna i testet fick läsa texter hämtade från de två partiernas politiska program. I vissa texter fanns krigiska metaforer som fight och battle. I andra texter hade de ersatts med ord som work och struggle.

    Nyanserna hade stor inverkan på hur läsarna uppfattade texterna. De som sympatiserade med de politiska förslagen blev mer entusiastiska när texterna innehöll kampmetaforer. De som inte delade samma åsikter ogillade förslagen mer när de presenterades genom krigiska metaforer än med mindre laddade ord.

    Forskarna undersökte också hur stor effekt valet av ord hade på mottagarna. Polariseringen mellan grupperna ökade i snitt med 20 procent när stridsmetaforerna användes – trots att de politiska förslagen som presenterades var desamma.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Halsbandsflyghunden anpassar sina läten efter omgivningen. Förändringarna påminner om mänskliga dialekter. Det hävdar forskare i zoologi vid universitetet i Tel Aviv.

    Nu sällar sig halsbandsflyghunden – en fladdermus som finns i Europa, Afrika och Mellanöstern – till de djur som kan förändra sina läten efter miljö. Liknande fynd har tidigare gjorts när det gäller bland annat hundar, vargar, getter och olika fågelarter.

    Forskarna studerade fjorton unga halsbandsflyghundar som samtliga växte upp ihop med mammorna. Men miljön präglades till stor del av läten från andra artfränder. Dagligen spelade forskarna upp läten inspelade från andra kolonier av halsbandsflyghundar. De unga djuren var alltså omgivna av såväl moderns läten som läten från andra djur.

    De unga djuren kommunicerade till synes obehindrat med sina mödrar. Under det år som testet pågick snappade de också upp olika egenheter från de inspelade ljuden. Detta kan enligt forskarna liknas vid att de började använda en annan dialekt.

    Trots starka band till mödrarna utvecklades halsbandsflyghundarnas läten till att motsvara omgivningen. Forskarnas nästa steg är att undersöka vilken roll lätena spelar när djur blir placerade i nya kolonier.

    Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften PLOS Biology.

    Här kan du läsa mer halsbandsflyghunden.

    I Språktidningen 8/2017, som utkommer i nästa vecka, kan du läsa mer om hur olika arter kommunicerar.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Över hela världen träder kvinnor fram och berättar om övergrepp. Berättelserna samlas under hashtaggen #metoo. De som nu redogör för sina upplevelser kallas ibland #metoo-kvinnor.

    De senaste tre veckorna har präglats av hur offer för allt från sexuella trakasserier till våldtäkter berättat offentligt om övergreppen och förövarna. Det var då som skådespelaren Alyssa Milano (bilden) uppmanade kvinnor att inte längre tiga om dessa händelser. Hon gjorde det på Twitter där hon bad personer dela med sig av sina erfarenheter genom att skriva me too. Uppmaningen fick genom hashtaggen #metoo ett enormt genomslag.

    Inte minst i Sverige var det många kvinnor inom mediebranschen som avslöjade manliga kollegor. Även här handlade det om allt från olämpliga kommentarer till våldtäkter.

    De personer som träder fram kallas alltså ibland #metoo-kvinnor. Så här beskriver en ledarskribent fenomenet i Södermanlands Nyheter:

    #metoo-rösterna verkar ha förvånat många män men för kvinnor var det knappast en överraskning att det är så pass många som har blivit utsatta för något. Bakom varje # metoo-kvinna finns minst en man som begått ett övergrepp. Kvinnor har länge vetat att en våldtäktsman inte är uppenbar. Det kan vara snälla killen i klassen, på krogen eller på jobbet. Det är inte alla män – men det är för många män och det är nästan enbart män.

    I Expressen kommenterar Clara Lidström reaktionerna på uppropet:

    Nu klagar vissa män på att de känner sig osäkra på spelet mellan man och kvinna. Att alla dessa neurotiska #metoo-kvinnor begränsar dem. Välkommen till vår värld! Vi kvinnor är redan osäkra på det sociala spelet. Men medan din rädsla handlar om oro för att uppfattas som plump eller sexistisk är vi rädda för våra liv. Vi begränsar oss i de kläder vi bär, var vi vistas ute på kvällen, hur vi interagerar med män och hur mycket vi dricker. Nej – alla män begår inte övergrepp. Men hur ska vi kunna se skillnad? Vi måste vara på vår vakt.

    Anders

    Foto: Luigi Novi/Wikimedia Commons

    0 kommentarer

Sidor

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg