Prenumerera på bloggen
  • Det råder anarki. Mellan orden. Ibland råder ordning. Författare kan utnyttja växlingen mellan norm och normbrott – även i interpunktionen. Det visar språkvetaren Alva Dahl i sin avhandling I skriftens gränstrakter.

    Inte bara ord betyder något. Allt som finns mellan dem påverkar också vår läsning: blanksteg, punkter, komman och andra skiljetecken. Även val av form, som typsnitt och layout, skapar mening.

    Många har lärt sig att interpunktion ska användas på ett visst sätt. Men ofta används den helt annorlunda. Då vill den kanske säga oss något.

    Alva Dahl är en av få språkvetare som nosat runt bland tecknen bortom grammatik och lexikon. Hon granskar tre svenska romaner med interpunktion som tydligt stildrag. En är Monika Fagerholms Diva. Här hjälper sådant som fetstil och versaler till att ge en bild av huvudpersonen, Diva: ”Tretton år, strax fjorton. BabyWonder. Hon man trodde att inte fanns.” Hon älskar ”Matematiken, männen och kvinnorna, samt revolutionen; ’den som ska komma snart.’”

    Diva talar med oss genom orden och interpunktionen. Hon både följer och bryter regler. Hon är högstämd men samtidigt nonchalant. Blandningen mellan högt och lågt ger både flickan Diva och romanen Diva en ”queer” karaktär; de smälter samman: ”Här samsas semikolon med voffsing”, skriver Alva Dahl.

    Interpunktion kan kräva extra ansträngning av läsarna, och därmed också göra dem extra närvarande i texten, framhåller Alva Dahl, som försvarar sin avhandling vid Uppsala universitet fredagen den 6 mars. 

    Maria

    0 kommentarer
  • Ett pronomen som har tagit steget från att vara en ”praktisk raritet till tjatigt modeord”. Så beskriver Magdalena Ribbing hen i Dagens Nyheter. Om hen är en fluga får tiden utvisa – men pronomenet ökade i användning även under 2014.

    I januari 2012 exploderade hen-debatten efter en artikel i Svenska Dagbladet. I samband med lanseringen av en barnbok tog språkforskaren Karin Milles ställning för hen som ett komplement till han och hon. Sedan dess har debatten till och från fått nytt bränsle. Den tog exempelvis ny fart när det meddelades att hen tar plats i den fjortonde upplagan av Svenska Akademiens ordlista, som utkommer i april.

    Eftersom Svenska Akademiens ordlista utgår från hur vanliga orden är var hen-beskedet ingen överraskning. Bland de cirka 125 000 ord som finns i den trettonde upplagan går det till exempel att hitta rariteter som hemulsskyldighet, volut och besuttenhet. Majoriteten av orden i SAOL är inga kioskvältare.

    Hen kan kanske inte heller sägas vara någon kioskvältare, men pronomenet vinner mark från år till år. Med tanke på att det handlar om just ett pronomen – en ordklass där förändringar är ytterst sällsynta – är utvecklingen smått sensationell.

    Under 2011 – året innan hen-debatten briserade – gick det i svensk press över 13 000 hon och han på varje hen. Redan under 2012 sjönk antalet hon och han på varje hen till drygt 400. Under 2013 var siffran knappt 300. Och förra året gick det 241 han och hon på varje hen.

    Det handlar tveklöst om en kometkarriär. I svensk press är hen i dag betydligt vanligare än till exempel ishockeyspelare, pantflaska, äggröra och näthat.

    Att hen blir mer och mer etablerat märks inte bara på att pronomenet blir vanligare. Det används allt oftare i nyhetsartiklar och allt oftare okommenterat. Även nyhetsreportrar förutsätter alltså att läsarna är bekanta med hen. Tidigare förekom hen framför allt i personligt färgade texter som krönikor, ledare och recensioner – en slagsida som nu är på väg att jämna ut sig.

    Modeord eller inte så är tendensen tydlig. Hen fortsätter att vinna mark. Även om pronomenet sedan länge sprungit förbi tusentals ord vars existens i Svenska Akademiens ordlista ingen har ifrågasatt, så kommer införandet bidra till att göra hen än mer etablerat.

    (Några ord om den statistik som nämns i texten. Siffrorna baserar sig på sökningar i mediearkiv för svensk press. Eftersom det enbart under 2014 handlar om totalt närmare 4 miljoner han, hon och hen är inte var och en av träffarna kvalitetskontrollerade. De första 200 för varje ord är kollade för att få en uppfattning om antalet ”äkta” belägg. Andelen äkta träffar har sedan använts vid uträkningarna.)

    Anders

    Här kan du läsa mer om hens kometkarriär.

    0 kommentarer
  • Språkforum den 27 mars är utsålt. Den som inte hunnit anmäla sig och är intresserad av en biljett kan mejla eva.bergstrom@vetenskapsmedia.se för att bli uppsatt på reservlistan. Då kontaktas du om någon som redan bokat biljett skulle lämna återbud.

    Förra året spelade vi in Språkforum och publicerade föreläsningarna på Youtube. Det hoppas vi kunna göra även i år.

    Till hösten planerar vi en språkkryssning med Viking Line. Under ett dygn blir det en båttur med god mat, trevligt sällskap och intressanta föreläsningar från framstående språkforskare. Mer information kommer i Språktidningen och här på nätet.

    Anders

    0 kommentarer
  • Brocas centrum har under många år varit synonymt med det område i hjärnan som styr talets motorik. Där sker den samordning som krävs för att människan ska kunna tala. Men nu utmanar amerikanska forskare bilden av Brocas centrum. De hävdar att aktiviteten där i själva verket går på lågvarv när någon talar.

    Den franske kirurgen Paul Broca kunde 1861 visa ett samband mellan afasi och en hjärnskada i ett visst område. Detta centrum lokaliserade han till en del av hjärnbarken. Skador här kan leda till Brocas afasi, ett tillstånd där språkförståelsen finns kvar men där den drabbade inte längre kan tala.

    Från Brocas centrum styrs talets motorik. Genom samordningen av rörelser med läpparna, tungan och struphuvudet kan människan prata. Själva språkförståelsen finns däremot i en annan del av hjärnan, Wernickes centrum.

    Forskare från två amerikanska universitet utmanar nu synen på Brocas centrum. Med hjälp av elektroniska signaler har de följt hjärnaktiviteten när testpersonerna hade uppgiften att högt säga ord som de fått upplästa för sig. Forskargruppens slutsats är att Brocas centrum vilar i själva talögonblicket. Det kan dock vara aktivt med att till exempel planera vad som ska sägas längre fram i samtalet.

    Brocas centrum har alltjämt stor betydelse. Men forskarna anser att det nu finns goda skäl att ompröva den traditionella uppdelningen av hjärnan i områden som antingen producerar tal eller tar emot tal. En bättre förståelse för hur hjärnan fungerar skulle till exempel på sikt kunna hjälpa personer vars talförmåga skadats vid en stroke.

    Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften PNAS.

    Anders

    Illustration: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Vad betyder att gå bärsärk? Det undrar Jörgen Lindow i Tumba i ett brev till Språktidningen. Få företeelser är så mytomspunna som bärsärkagång.

    Bärsärkagång betyder ’våldsam framfart under raseriutbrott’. Både bärsärkagång och bärsärk är belagda i svenskan sedan 1672. Långt tidigare användes orden i islänningasagorna (berserksgangur respektive berserkur i moderniserad stavning). Bärsärk, ’kämpe som är gripen av oemotståndligt raseri’, har förmodligen den ursprungliga betydelsen ’man klädd i björnskinn’. Isländskans berserkur är troligen bildat till ber- ’björn-’ och serkur ’särk, skjorta’.

    Under det sena 1700-talet spreds i Sverige teorin om att den nordiska forntidens bärsärk åt röd flugsvamp före strid. En mindre dos av den giftiga svampen skulle ge mod och skapa raseri. Myten konstruerades underligt nog i upplysningens anda. Syftet var att förklara det ursinne och den råstyrka som vissa kämpar kunde visa upp. Kanske hade mjödet spetsats med flugsvamp?

    Föreställningen lanserades 1784. I dag har den teorin avfärdats helt och hållet – men röd flugsvamp heter på isländska berserkjasveppur (ordagrant ’bärsärksvamp’). Namnet introducerades först 1913 i en lärobok skriven av botanikern Stefán Stefánsson. Uppenbarligen var han bekant med myten om den giftiga svampens effekter. Samtidigt klassade han flugsvampen som en utländsk art. Det dröjde ända till 1959 innan de första exemplaren hittades på Island. Då varnade dagstidningarna för den giftiga svampen.

    På Island finns flera geografiska namn med kopplingar till bärsärkar. Mest känd är Berserkjagata som går genom Berserkjahraun, det handlar alltså om en gångväg genom ett lavafält. Stigen ska ha röjts av två bärsärkar. Händelsen omtalas i Heidarvigasagan, en av de äldsta islänningasagorna.

    I själva verket tros några av de första generationerna som bosatte sig på ön själva ha röjt vägen genom lavan. Berserkjahraun ska enligt denna teori ha kallats så eftersom lavaområdet på sina håll inte var täckt av någon växtlighet. Här skulle ber betyda ’naken, bar’.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    1 kommentarer
  • Först skulle hon bli staty som en symbol för folkligt motstånd mot nazism. Sedan skulle hon inte bli det eftersom det enligt kommunpolitiker i Växjö kunde uppfattas som en hyllning av våld riktat mot politiska motståndare. De senaste veckorna har debatten om väsktanten varit intensiv.

    I april 1985 samlades medlemmar av Nordiska rikspartiets Riksaktionsgrupp, RAG, för att hålla ett torgmöte i Växjö. Men mötet gick inte som planerat. De numerärt underlägsna nazisterna blev bortjagade av lokalbefolkningen.

    En av de Växjöbor som tog ställning mot nazismen var den då 38-åriga Danuta Danielsson. Med full kraft slog hon sin handväska i bakhuvudet på en av nazisterna. Ögonblicket förevigades på bild av fotografen Hans Runesson. Den dramatiska bilden fick snabbt spridning även utanför Sveriges gränser. Danuta Danielsson blev så småningom känd som väsktanten.

    Med fotot som inspirationskälla gjorde konstnären Susanna Arwin en skulptur av väsktanten. Kulturnämnden i Växjö ville först se samma motiv som staty på Stortorget. Men efter en tid ångrade sig nämnden med motiveringen att statyn skulle kunna betraktas som våldsbejakande.

    Kommunpolitikernas kovändning fick många att höja på ögonbrynen. På flera platser i landet dök det upp väsktanter, alltså statyer av kvinnor som försetts med en handväska. Nerikes Allehanda rapporterade att flera sådana aktioner skett i Bergslagen:

    Statyn Leda och Svanen såg inte riktigt ut som vanligt i går morse. Då hade aktion väsktant nått även Lindesberg. ... Uppmaningar om att skapa fler "rondelltanter" i landet har nu också nått Lindesberg där Leda på Oscarstorget på lördags morgonen hade fått en väska hängande om halsen. Och redan under fredagen fanns en väska på statyn på Nora torg.

    GT berättade att lokalpolitiker i Uddevalla i stället för kungastatyer hellre ville ha en väsktant, och på Twitter kallades väsktanten för ”den nya rondellhunden”.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    1 kommentarer
  • Under kulturrevolutionen präglades kinesisk litteratur av kollektiva värderingar. I takt med att Kina blivit mer individualistiskt har författare börjat använda ord som återspeglar den nya mentaliteten. Det visar en studie publicerad i International journal of psychology.

    De stora förändringarna i det kinesiska samhället har sin motsvarighet i litteraturen. Den slutsatsen drar forskare vid University of California i Los Angeles efter att ha analyserat vilka ord som förekommer i 277 189 böcker skrivna på kinesiska. Samtliga gavs ut i Kina mellan 1970 och 2008.

    För att undersöka vilka värderingar som förekom i verken sammanställde forskarna en lista på 16 ord. Hälften av dessa ord, som lydnad, kollektiv och ge, länkades till ett planekonomiskt samhälle där gemenskap eftersträvades. Den andra halvan bestod av ord som talangprivat, välja, självbestämmande och tävla. De klassades som typiska för ett marknadsekonomiskt samhälle med större fokus på individen.

    Under kulturrevolutionen, som varade fram till 1976, var ordet kollektiv vanligt. Efter de ekonomiska reformer som infördes 1978 – och som utgjorde det första steget mot ett mer marknadsorienterat samhälle – har användningen minskat. Andra ord som ökat med åren är innovation, välja, tävla, privat och självbestämmande. Däremot minskade användningen av hjälpa och offra.

    Särskilt anmärkningsvärt är enligt forskarna att lydnad år 1970 förekom tre gånger så ofta som självbestämmande. År 2008 var förhållandet det motsatta.

    Mönstret var dock inte entydigt för alla ord som undersöktes. Exempelvis ökade användningen av ge under hela perioden, men uppsvinget var inte lika kraftigt som för de ord som kopplades till individualism.

    Forskarna hoppas kunna genomföra motsvarande studie med litteratur på ryska, franska och spanska för att se om samma trender finns där.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Det handlar inte bara om vad du skriver, utan om hur du skriver det. Forskare vid Cornell university, USA, har studerat vilka inlägg som får störst spridning på mikrobloggen Twitter. Det visar sig att formuleringarna är avgörande för spridningen.

    Med hjälp av ett datorprogram har amerikanska forskare identifierat faktorer som bidrar till att inlägg på Twitter får stor spridning. De har också utvecklat ett program som jämför spridningspotentialen hos två olika inlägg.

    Här är några av de faktorer som enligt forskarna bäddar för framgång:

    • Den som länkar till andra webbplatser bör skriva något om dem för att få följare att klicka på länkarna.
    • Var inte blyg utan be följare att sprida meddelandet – ord som pls, plz, please och retweet förekommer ofta i inlägg med stor spridning. Andra ord som kännetecknar populära inlägg är bland annat breaking, official, world, god och new. Funkar fint gör även bieber, butt, teen, fans och sale. Mindre spridning får inlägg som innehåller ord som debate, last, update och sorry.
    • Använd en stil som du känner dig trygg med och som matchar läsarnas sätt att skriva. Det är viktigt att använda rätt tonläge.
    • Informativa inlägg får ofta större spridning eftersom följare ser ett socialt värde i att sprida dem vidare.
    • Formulera inläggen som om de vore tidningsrubriker.
    • Använd ord som i ögonblicket förekommer i andra inlägg med stor spridning. Då ökar sannolikheten för att ditt inlägg kan haka på ett hett ämne.
    • Välj ord som beskriver positiva eller negativa känslor. Känslofyllda inlägg når i regel längre än texter i neutral ton.
    • Hänvisa till andra personer än dig själv. Det bidrar till att skapa en känsla av att det du säger är allmängiltigt.
    • Använd gärna tredjepersonspronomen (han, hon, hen och så vidare). Andra person (du, ni, dig, er) fungerar aningen bättre än första person (jag, vi, mig, oss).
    • Använd generaliseringar.
    • Krångla inte till språket.

    Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Proceedings of the Association for Computational Linguistics.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Den som talar ett annat språk än sitt modersmål förlitar sig inte bara mer på gester, ansiktsuttryck och kroppsspråk. Framför datorn använder den också mer smilisar. Det visar en studie under ledning av Cecilia Aragon vid University of Washington.

    Tillsammans med andra forskare har Cecilia Aragon analyserat chattloggar där 30 amerikanska och franska astrofysiker konverserar om ett gemensamt projekt. Totalt handlar det om nästan en halv miljon meddelanden som sträcker sig över ett par års tid.

    Diskussionerna mellan franska och amerikanska forskare skedde på engelska. De franska astrofysikerna hade mycket goda kunskaper i engelska, men i vissa situationer blev det uppenbart att engelska var det något svagare språket.

    Tidigare forskning visar att en tvåspråkig person oftare använder gester, kroppsspråk och ansiktsuttryck när den talar det språk som inte är modersmålet. De hjälper helt enkelt till att fylla de små kompetensluckor som finns i språk nummer två. Samma mönster finns enligt Cecilia Aragon även på nätet. Där är det i stället smilisar som får hjälpa till.

    De franska astrofysikerna använde smilisar betydligt oftare än sina amerikanska kollegor. Däremot minskade antalet smilisar när de franska astrofysikerna chattade med varandra på sitt modersmål.

    Studien presenterades under vetenskapskonferensen AAAS.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • På Ture Sventons tid fanns det bara temlor. Men de senaste åren har semmelkreativiteten exploderat. Hur många varianter som faktiskt har någon framtid – såväl bland konsumenterna som bland språkbrukarna – återstår att se. Att döma av hur mycket det skrivits om olika semmelinnovationer tycks semmeltårtan, wrapsemlan och hemlan ligga bra till.

    Hemlan är lite hemlig av sig. Allt om mat berättar att den görs på traditionella ingredienser. Bullen gröps ut och proppas full med mandelmassa och grädde. Utanpå ser det dock ut som en slät bulle utan fyllning.

    Wrapsemlan föddes enligt Nöjesguiden för den som vill kunna avnjuta bakverket i farten utan att kladda omkring med fyllningen. Här kavlas degen ut så tunt att den kan rullas ihop. Därefter fylls den med grädde och mandelmassa.

    Korv med bröd-semlan serveras enligt GT med både ”senap” och ”ketchup”. Här får bullen i stället formen av ett korvbröd som fylls med mandelmassa, grädde, pikeringsgelé (som ska föreställa ketchupen) och vaniljkräm (som ska symbolisera senapen).

    Mer förrädisk är skagensemlan. GT rapporterar att den ser ut som en traditionell semla, men mandelmassan har fått ge plats åt skagenröra med räkor och grädden har ersatts av crème fraiche med limesmak.

    Rawfoodsemlan bjuder också på många ovanliga inslag. En tumregel är att ingen ingrediens får ha hettats upp till mer än 47 grader. Grädden är gjord på kasjunötter och päron. Ingredienserna till degen är bland annat linfrön, kokosfett, mandlar och dadlar, skriver GT.

    Allt om Stockholm berättar om Elvissemlan, en variant inspirerad av Elvismackan med jordnötssmör, banan och sylt, och semmeltårtan, en semla stor nog att räcka åt tio personer, och ytterligare några underliga varianter.

    Sydsvenskan låter läsarna frossa i påhitt som semmeltiramisù, budapestsemla, semlemacka och tacosemla. Och så finns det en mängd semlor uppkallade efter en särskiljande ingrediens – som blåbärssemla, chokladsemla, lakritssemla och nutemla (fylld med Nutella).

    Kärt bakverk har onekligen många namn. Har du någon favorit?

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer

Sidor

Annons

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg