Prenumerera på bloggen
  • I veckans kviss får du en chans att testa din ordförståelse. Du möter tolv svenska ord – och din uppgift är att lista ut vad de betyder. Definitionerna kommer från Svenska Akademiens ordlista.

    Nu tar Språktidningens blogg sommarlov. Vi återkommer med daglig uppdatering i mitten på augusti. Men fredagskvisset tar inte semester. Varje fredag under hela sommaren kommer en ny möjlighet att testa din ordkunskap.

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Fler elever bör läsa moderna språk med start redan i sjätte klass. Det föreslår Skolverket i ett förslag som nu lämnas över till regeringen. Enligt förslaget ska möjligheterna att välja bort moderna språk minska.

    I en debattartikel i Språktidningen 3/2018 efterlyste Christina Rosén, lektor i tyska vid Linnéuniversitetet, en nationell språkstrategi. Hon argumenterade för att försämrade kunskaper i moderna språk som tyska och franska resulterade i försämrad konkurrenskraft. Hon ville också att minst ett främmande språk utöver engelska skulle bli obligatoriskt.

    Nu ser det ut som att Skolverket har liknande tankar. I ett förslag skriver myndigheten att Sverige bör ta fram en nationell språkstrategi. I denna strategi vill Skolverket ”inkludera samtliga språk och fastställa riktlinjer för hur målsättningen om språkkunskaper i två språk förutom modersmålet kan förverkligas”. Syftet är att främja de språk som redan talas i landet, men också att få fler elever att studera andra språk än engelska. Myndigheten anser även att ett nationellt språkcentrum bör inrättas.

    Skolverkets ambition är alltså att fler elever ska läsa moderna språk från sjätte klass. Samtidigt vill myndigheten skrota möjligheten – en väg som i dag väljs av var fjärde niondeklassare – att läsa extra svenska och engelska för att inte behöva läsa moderna språk. I stället blir det alltså språk som exempelvis tyska, spanska eller franska på schemat för betydligt fler. Eleverna ska också ha möjlighet att välja ett språk där de har rätt till modersmålsundervisning och teckenspråk för hörande. Dessutom ska nyanlända med begränsade kunskaper i engelska kunna få extra undervisning i språket.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Sexton år har gått sedan Folkpartiet lanserade förslaget om språktest för medborgarskap. Inför årets valrörelse är frågan kanske mer aktuell än någonsin tidigare.

    Nu vill förutom Liberalerna även Moderaterna och Sverigedemokraterna införa språktest. Dessutom har både Kristdemokraterna och Socialdemokraterna har talat om att skärpa kraven på nyanlända att delta i undervisning i svenska.

    I den riksdag som väljs den 9 september skulle det kunna bli en majoritet för språktest eller andra språkkrav. I nästa nummer av Språktidningen, som utkommer i mitten på augusti, berättar vi om hur språktester fungerar i andra länder och om det finns några bevis för att de leder till bättre integration.

    Men vad tycker du? Bör Sverige införa språktester för medborgarskap? Rösta här intill.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    4 kommentarer
  • Pantpåsar har fått följa med till butikerna i årtionden. Nu kommer en ny typ av pantpåsar. Den här gången är det själva påsen som ger inlämnaren en slant tillbaka.

    Den senaste tiden har plastens negativa miljökonsekvenser uppmärksammats på en rad olika sätt. För att minska användningen tar till exempel många svenska butiker numera betalt för plastpåsar. I Språktidningen 8/2017 skriver Susanna Karlsson om hur denna situation påverkar samtalsrutinerna i kassorna.

    När det tidigare talats om pantpåsar i svenskan har det handlat om påsar med pantflaskor och pantburkar som lämnas i butikernas pantstationer. Den nya pantpåsen fungerar på ett annat sätt. Här är det alltså själva påsen som ger inlämnaren en liten peng i retur.

    Hittills rör det sig om ett försök i ganska liten skala. Men det har fått en hel del uppmärksamhet. Butikstrender rapporterar att japansk tv besökt en livsmedelsbutik i Stockholm för att göra ett reportage om pantpåsar. Ny teknik berättar om hur systemet fungerar i Hemköps butiker:

    I Hemköpsbutikerna lägger man plastpåsarna man vill återvinna i ett kärl vid kassan. Hemköp samlar upp dem och de följer med ordinarie transporter till deras lager. Sedan hämtas de av företaget Trioplast. Trioplast levererar plastpåsar till Axfood. I samband med att Hemköp utökar sitt projekt med pantpåsar ska Trioplast stå för återvinningen av påsarna som Hemköp får in.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • I detta kviss stöter du på tolv svenska ord – och flera av dem tror vi är ganska svåra. Din uppgift är att lista ut vad de betyder. Definitionerna kommer från Svenska Akademiens ordlista. Lycka till!

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Ingvar Kamprads allé blir namnet på den gata i Huddinge som ska hylla Ikea-grundarens betydelse för kommunen. Beslutet om Gustav V:s torg får däremot vänta. Hovet har ännu inte gett klartecken till namnet.

    Året var 1965 när Ikea öppnade i Kungens kurva i Huddinge. Varuhuset var länge Ikeas största. När grundaren Ingvar Kamprad gick bort ville majoriteten i kommunfullmäktige hedra minnet genom ett gatunamn.

    Nu är det klart att namnet på denna gata blir Ingvar Kamprads allé. Beslutet klubbades i natur- och byggnadsnämnden i tisdags. Familjen Kamprad har gett sitt samtycke till namnet.

    Beslutet fattades trots invändningar från Lantmäteriet och Institutet för språk och folkminnen. Lantmäteriet underströk det olämpliga i att ändra namn på gator – i det här fallet är det delar av Tangentvägen som blir Ingvar Kamprads allé. Bägge myndigheterna påpekade att det enligt god namnsed bör gå minst tre år innan en avliden persons namn används som ortnamn.

    Majoriteten i Huddinge anser inte att detta är något hinder. Ingvar Kamprads allé ligger i ett område som håller på att byggas. Innan gatan tas i bruk kommer det att ha gått tre år. Eftersom Ingvar Kamprad haft så stor betydelse för Huddinges utveckling är det enligt majoriteten motiverat med ett namnbyte.

    Planen var att vid samma möte också besluta om Gustav V:s torg, en plats som ska bli granne med Ingvar Kamprads allé. Här valde nämnden att skjuta beslutet på framtiden. Anledningen var att hovet ännu inte gett klartecken till namnet.

    Institutet för språk och folkminnen skriver i remissvaret att Gustav V inte kan betraktas som en historisk person. Därför behövs hovets samtycke. Eftersom kommunens mål är att namnge ytterligare gator efter kungligheter uppmanas politikerna i nämnden att fundera på om det är handelsområdet i Kungens kurva som är den bästa platsen för sådana hyllningar:

    De kungliga namnen bär ett starkt symbolvärde och det är därför viktigt att noga överväga om och var dessa namn ska tas i bruk i namngivningen. I detta fall anser vi att man dessutom bör väga in om namnet Gustaf V:s torg skulle uppfattas som en hedersbetygelse till Gustaf V eller om namnet kan komma att uppfattas vara givet som en påminnelse om den enskilda händelse som också gett Kungens kurva dess namn.

    Nästa möte i natur- och byggnadsnämnden hålls den 27 augusti. Då hoppas majoriteten kunna besluta om Gustav V:s torg.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Efter 27 år kan namntvisten mellan Grekland och Makedonien snart vara löst. Bägge ländernas premiärministrar är överens om namnet Nordmakedonien.

    När Jugoslavien splittrades 1991 blev Makedonien självständigt. Det var dock ett namn som grannen i söder, Grekland, ansåg vara oacceptabelt. Det finns nämligen en grekisk provins och en historisk region med samma namn. Från grekiskt håll befarade vissa att namnvalet Makedonien skulle följas av territorriella anspråk.

    Dispyten har blockerat inträde i såväl EU som Nato för Makedonien. När landet valdes in i FN 1993 var det som Före detta jugoslaviska republiken Makedonien – vilket också är det officiella namnet i dag.

    Men nu ser den utdragna konflikten ut att vara på väg mot en lösning. Greklands premiärminister Alexis Tsipras och den makedonske kollegan Zoran Zaev har enligt Reuters kommit överens om namnet Nordmakedonien. Därmed öppnas också dörren till makedonskt medlemskap i EU och Nato.

    Även om premiärministrarna är överens finns fortfarande hinder på vägen. I Makedonien har oppositionen beskrivit lösningen som ett sätt att försöka förvandla ett nederlag till en seger, skriver Reuters.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Oväsendet i bomullsspinnerierna i brittiska Lancashire var ofta öronbedövande. För att kunna kommunicera med varandra under arbetet utvecklades mee-mawing. En utställning om denna språkform visas i Norrköping i sommar.

    På bomullsspinnerierna i Lancashire i nordvästra Storbritannien var det nästan enbart kvinnor som satt vid maskinerna. Att hålla samtal av privat karaktär under arbetet var en omöjlighet. Ljudnivån i fabrikerna var för hög.

    Här utvecklades mee-mawing, ett sätt att kommunicera utan att kollegor eller chefer kunde tjuvlyssna. I stället rörde det sig om ett tyst språk. Talarna mimade med överdrivna rörelser. Samtalspartnern lyssnade genom att läsa på läpparna. För att hålla det privat kunde talaren dölja munnen genom att kupa händerna runt den. Genom att rikta sig mot samtalspartnern kunde ingen annan förstå vad som diskuterades.

    Den svenska konstnären Kristina Müntzing har under en längre tid intresserat sig för mee-mawing. I sommar visas utställningen Kod på Arbetets museum i Norrköping. Där skildrar hon denna unika språkform i olika konstverk. Utställningen pågår från den 16 juni till den 25 augusti.

    Anders

    Foto: Kristina Müntzing

    0 kommentarer
  • Att massklandra är ett nytt fenomen i mediebranschen. Då fälls en rad medier samtidigt för publiceringen av en och samma artikel.

    I Sverige har etablerade medier en ansvarig utgivare som är rättsligt ansvarig för allt som publiceras. I princip får heller ingenting publiceras mot utgivarens vilja. Utgivaren är också ansvarig för sådant som publiceras även om den inte haft möjlighet att granska materialet innan publicering.

    Det är denna princip som nu har gjort att svenska medier massklandrats. Många av landets stora medier publicerar löpande telegram från nyhetsbyrån TT på nätet. Denna publicering sker ofta helt automatiskt. Utgivaren har då alltså ingen möjlighet att förhandsgranska innehållet.

    Nyligen klandrade Pressens opinionsnämnd ett telegram om anmälningar mot en namngiven psykiatriker. Texten avslutas med att TT utan framgång sökt psykiatrikern för en kommentar. Detta var, enligt nämnden, inte tillräckligt. Uppgifterna var av sådan karaktär att den som publicerade telegrammet också skulle ha sökt psykiatrikern för ett bemötande. Därför klandras dessa medier för publiceringarna.

    Det var ett trettiotal tidningar som fälldes för en och samma publicering. I Dagens Media och Medievärlden talas det om massklander. Resumé berättar om bakgrunden till kritiken:

    Nu massklandras återigen tidningar på grund av ett TT-telegram, och den här gången fälls 30 tidningar i PON. Beslutet följer den rekommendation som Allmänhetens Pressombudsman, PO, lämnat. TT, och de tidningar som fälls, anses i det här fallet inte ha gjort tillräckligt mycket för att låta psykiatrikern komma till tals.

    Massklander och massklandra är belagda i svenskan sedan 2018.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • I veckans kviss möter du tolv svenska ord – några är enklare medan andra nog är knepigare. Din uppgift är att lista ut vad orden betyder. Definitionerna kommer från Svenska Akademiens ordlista.

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer

Sidor

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg