Prenumerera på bloggen
  • I barnets öra kan och och eller betyda samma sak. Enligt forskare är det därför en fråga som ”vill du ha godis eller glass?” ofta resulterar i att barnet tycker det är självklart att välja bägge alternativen. Det visar en studie publicerad i Natural Language Semantics.

    Kanske har du någon gång upplevt hur ett barn inte vill välja bort något av två lockande alternativ. Eller så kanske du minns hur du själv som liten valde både tårta och muffins till födelsedagen fast du blivit ombedd att välja ett av alternativen. Amerikanska forskare i lingvistik hävdar nu att barnets oförmåga att välja på det föreslagna sättet inte har med sötsug att göra. I stället handlar det om en skillnad mellan hur barn och vuxna tolkar så kallade disjunktioner.

    Disjunktionen eller kan vara inklusiv (”vill du ha godis eller glass eller både och?”) och exklusiv (”vill du ha antingen godis eller glass?”). Inom programmeringsvärlden är disjunktioner ofta inklusiva, vilket i det här exemplet betyder att det är möjligt att välja godis och glass samtidigt. I vardagsspråket är eller i regel exklusivt. Det gäller alltså att välja mellan godis och glass, och att det inte är tillåtet att välja båda.

    Forskarna har studerat 59 barn i åldrarna tre till sex år och 26 vuxna. Deras slutsats är att barnen inte tolkar eller som en disjunktion. I stället tolkas ordet som en konjunktion, ett ord som binder samman satser. Barn förväxlar alltså och och eller.

    När barnet tolkar frågan ”vill du ha godis eller glass?” är svaret därför självklart både och – eftersom vad barnet hörde var ”vill du ha godis och glass?” och inget annat.

    Anders

    Illustration: Istockphoto

    1 kommentarer
  • Stenkastning och vandalisering är något som blåljuspersonal allt oftare möter vid utryckningar till vissa bostadsområden. Nu diskuteras skärpta straff för brottet våld mot tjänsteman.

    Blåljuspersonal – anställda inom till exempel polis, sjukvård och brandkår – har det talats om i svenskan sedan 2003. I år har användningen av ordet ökat kraftigt. Uppgången beror på flera uppmärksammade attacker mot blåljuspersonal och den efterföljande debatten om hur angreppen ska undvikas och bestraffas.

    Gotlands Allehanda berättar om ett förslag från Moderaterna som går ut på att straffen ska bli strängare. Brottsrubriceringen är våld mot tjänsteman, men i stället för tjänstemän talas det i regel om personal i debatten:

    Bland annat ska straffen för våld mot tjänsteman skärpas och ge minst sex månaders fängelse, samtidigt ska även personalen inom räddningstjänsten och hälso- och sjukvården omfattas av bestämmelserna. Unga mellan 15 och 17 år som döms till ungdomstjänst efter att ha angripit exempelvis blåljuspersonal ska kunna få avtjäna straffet hos räddningstjänsten eller Polisen för att öka förståelsen för verksamheterna. Förslagen är i huvudsak bra. Respekten för blåljuspersonalen måste återupprättas.

    Även Centern har lanserat ett liknande förslag. Partiet vill införa en ny brottsrubricering: våld mot alarmeringstjänstpersonal. Så här skriver TT om förslaget:

    Centerpartiet vill se en ny brottsrubricering för hot och våld mot blåljuspersonal. Partiet föreslår också att det ska bli ett särskilt brott att förhindra utryckning, rapporterar SR Ekot.

    Blåljus dyker även upp i en rad nya sammansättningar, som till exempel blåljusattack och blåljusverksamhet.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Språktidningen har nominerats till en av världens 100 bästa språkbloggar! Tävlingen arrangeras av språkinlärningsföretaget Babla. Du kan lägga din röst på Språktidningen – eller något av de 99 andra alternativen – här.

    Omröstningen pågår till och med den 6 juni. Nominerade i samma kategori är bland annat Språkförsvaret, Rum för språk och Ur språkens tunnlar. I kategorin bästa twittrare går det att rösta på bland annat Språkrådet.

    Som sagt, rösta gärna på Språktidningen! Vi kommer inte ställa upp i något riksdagsval så det här är enda chansen!

    Anders

    Illustration: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Forskare kan ha lyckats lösa mysteriet med den franska accent som en belgisk 17-åring har när han talar modersmålet nederländska. Förklaringen kan vara begränsad blodtillförsel till frontalloben.

    Under en bombräd 1941 skadades en norsk kvinna bosatt i Oslo av granatsplitter i hjärnan. Efter detta började hon att tala norska med en accent som beskrevs som tysk eller möjligen fransk. För kvinnan var situationen mycket besvärlig. Hon misstogs ofta för att vara tysk – något som var allt annat än populärt under ockupationsåren.

    Kvinnan hade visserligen hört tyska talas, men hon behärskade inte språket själv och hade än mindre satt sin fot i utlandet. Hon var ett av de första dokumenterade offren för det sällsynta fenomenet foreign accent syndrome. Av de fall som har dokumenterats har många börjat använda accent efter att ha drabbats av en stroke. Någon sådan har dock inte drabbat den 17-åriga belgaren.

    17-åringen har nederländska som modersmål. Men han talar språket med en accent som förknippas med franska. Såväl uttalet av vokaler som av bokstaven r har tydliga franska drag. Denna oförklarliga accent har han haft hela livet.

    Ett forskarlag tror sig alltså nu ha hittat förklaringen till 17-åringens accent. Till två ställen i hjärnan har pojken begränsad blodtillförsel. Det handlar dels om frontalloben, ett område som kopplas ihop med språklig förmåga, dels till lillhjärnan, som har hand om koordination. Forskarna spekulerar därför i att lillhjärnan även kan ha mer avancerade uppgifter kopplade till språket.

    Studien är publicerad i tidskriften Frontiers in Human Neuroscience.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Det var inte bara loup som algonkiner i Massachusetts talade under 1700-talet. De talade sannolikt fyra olika språk till. Det framkommer i en studie publicerad i en ny forskningsvolym om just algonkiner.

    Under 1670-talet tvingades amerikanska urinvånare lämna Massachusetts för att bosätta sig längre norrut i delstaten New York. Där stötte de snart på franska missionärer. Fransmännen ägnade mycket tid åt att dokumentera de språk som talades i regionen.

    Stora delar av fransmännens manuskript var länge en hemlighet. Den avslöjades nyligen av doktoranden Holly Gustafson vid universitetet i Manitoba, Kanada. Av en slump hittade hon sammanställningar av verbformer som visade att urinvånarna talade mer än ett språk. Det fanns också avgörande skillnader i ordförrådet.

    Urinvånarna tillhörde gruppen algonkiner. Länge utgick forskningen från att de hade ett gemensamt språk som kallades loup (’varg’). Holly Gustafson kunde snart konstatera att de manuskript hon läste bevisade att det fanns mer än ett gemensamt språk i gruppen. I själva verket innehöll manuskripten spår av minst fyra språk.

    Språken tros ha använts i olika sammanhang. Forskare anser bland annat att det är troligt att män från en grupp ofta gifte sig med kvinnor från en annan grupp. I hemmet var de flerspråkiga och deras barn fick därmed lära sig både pappans och mammans språk.

    Det dröjde dock inte länge innan algonkinerna i New York förlorade sin kulturella tillhörighet. Många hade redan dött i krig och av sjukdomar. I takt med att olika grupper av urinvånare förenades blev det gemensamma språket snart engelska. Loup dog ut någon gång under 1700-talet.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Händer det ofta att tungan slinter och att en närstående får fel namn? Lugn. Det är ett misstag som många begår. Inte minst när hunden är inblandad.

    Att i farten tilltala en person med fel namn kan uppfattas som arrogant eller respektlöst. Men det är ett vanligt misstag. Och de kognitiva förväxlingar som görs är inte slumpartade.

    Det är forskare i psykologi och neurovetenskap vid Duke university, USA, som har studerat 1 700 personer och deras felsägningar. Resultaten har publicerats i tidskriften Memory & Cognition.

    Forskarna konstaterar att felsägningarna följer vissa mönster. Om det är två vänner som samtalar och en av dem råkar säga fel namn är sannolikheten stor att det felaktiga namnet tillhör en annan vän. Om det gäller en arbetskamrat är det sannolikt att det felaktiga namnet som slinker in i samtalet tillhör en annan vän.

    Uppenbart är enligt forskarna att relationer sorteras i kategorier. Den som säger fel gör det oftast genom att nämna en annan person från samma kategori. Det är alltså troligare att en talare förväxlar namnen på två kusiner än namnen på en förälder och en granne.

    Ljudmässiga likheter är en annan vanlig källa till felsägningar. Michael kan lätt bli Mitchell, Joey bli Mikey och John bli Bob.

    En annan vanlig miss är att någon familjemedlem råkar kallas samma sak som familjens hund. Men det är bara just hundens namn som dyker upp i fel sammanhang. Katter och andra husdjur får ha sina namn i fred. Enligt forskarna beror detta förmodligen på att hunden mer än andra husdjur betraktas som en familjemedlem. Dessutom lystrar hunden till sitt namn på ett sätt som andra husdjur i regel inte gör.

    Felsägningarna har däremot ingen koppling till andra egenskaper. Det är alltså inte så att exempelvis långa personer utgör en kategori där det sker många förväxlingar.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    1 kommentarer
  • Både inom politiken och näringslivet talas det allt mer om cirkulär ekonomi. Det handlar om ett förhållningssätt inspirerat av naturens kretslopp. När systemet är fulländat skapas inget avfall utan alla restprodukter kan på något sätt återvinnas.

    Få länder i världen har ett lika stort ekologiskt fotavtryck som Sverige. Om alla andra hade ett lika stort fotavtryck skulle det enligt Världsnaturfonden behövas 3,7 jordklot för att resurserna skulle räcka till.

    Cirkulär ekonomi är belagt i svenskan sedan 2009. Sedan dess har användningen ökat stadigt. I Skånskan skriver Yngve Sunesson att det blivit något av ett modeord:

    Både EU och re­ger­ing­en vill ar­be­ta för ”cir­ku­lär eko­no­mi”. En­ligt både EU och re­ger­ing­en in­ne­bär be­grep­pet att åter­an­vän­da och laga och att be­trak­ta av­fall som en re­surs. Kon­kret hand­lar det om pro­duk­ter som är håll­ba­ra och åter­vin­nings­ba­ra och där icke för­ny­ba­ra ma­te­ri­al så små­ning­om er­sätts med för­ny­ba­ra. EU-kom­mis­sio­nen har ta­git fram för­slag som syf­tar till att ska­pa nya af­färs­möj­lig­he­ter och nya jobb sam­ti­digt som ne­ga­tiv på­ver­kan på kli­mat, mil­jö och häl­sa mins­kar.

    Betydligt äldre i svenskan är ordet kretsloppssamhälle. Regeringskansliet har åtminstone tidigare satt likheten mellan det och cirkulär ekonomi:

    Meddelande om en cirkulär ekonomi (kretsloppssamhälle)

    I Svenska Dagbladet skriver företrädare för bilhandeln om hur ett förslag från regeringen riskerar att minska intresset för fordon som drivs med biogas. De hävdar att det vore en utveckling i fel riktning:

    Detta borde vara helt oacceptabelt för en regering med gröna ambitioner. Biogas är ju ett av marknadens klimatsmartaste drivmedel som dessutom utvinns ur avfall och restprodukter – det perfekta exemplet på en cirkulär ekonomi. Dessutom minskar biogasen de hälsofarliga utsläppen vilket dieseln – oavsett om den är fossil eller förnybar – bidrar till.

    Det talas om cirkulär ekonomi i en rad andra språk. På danska heter det till exempel cirkulær økonomi, på norska sirkulær økonomi, på engelska circular economy, på spanska economía circular och på italienska economia circolare.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Att vara upprörd eller att ha tankarna på annat håll är inte alls lika farligt som att messa vid ratten. Den som inte kan låta bli att skriva sms under bilkörning utsätter sig för stora risker. Det visar en amerikansk studie publicerad i tidskriften Nature.

    Något som kan liknas vid ett sjätte sinne gör att bristande uppmärksamhet inte leder till ännu fler trafikolyckor. Det konstaterar amerikanska forskare som testat 59 personers bilkörning i en simulator. I slumpvis ordning fick deltagarna köra samma sträcka men med olika förutsättningar – vid ett tillfälle provocerades de till att bli arga och upprörda, vid ett annat ställdes de inför kluriga frågor som fick dem att tappa koncentrationen, vid ett tredje fick de skicka sms vid ratten och vid ett fjärde körde de sträckan utan några störningar.

    De tre gånger som förarna distraherades resulterade i mer nervös bilkörning. Men det var bara när de skickade sms som bilen fick en slalomliknande bana. Visserligen gjorde förarna små oavsiktliga svängar både när de var upprörda och när de ställdes inför svåra frågor, en då kompenserade de blixtsnabbt med att vrida ratten lika mycket i motsatt riktning. Därför kunde de under körningen hålla sig i en rak linje.

    Annat var det alltså när deltagarnas uppgift var att messa under färden. Skillnaden var enligt forskarna att förarnas koordination bröts när blicken riktades mot mobiltelefonen. Samtidigt försvann också det ”sjätte sinne” som reflexmässigt reparerade alla rattrörelser. I stället vinglade de mellan filerna utan ordentlig kontroll varken på bilen eller på omgivningarna. Så skriv gärna – men inte vid ratten.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • I nitton amerikanska delstater finns redan regler för hur flerspråkighet ska belönas. I ytterligare fjorton delstater har arbetet påbörjas. I Alaska blir Anchorage först ut med att ge flerspråkiga elever ett särskilt erkännande.

    Sommaren 2011 anslöt sig en rad skolor i Kalifornien, USA, till Seal of biliteracy, ett projekt som går ut på att uppmärksamma och belöna kunskaper i främmande språk. Sedan dess har en lång rad skolor över stora delar av landet gått med i projektet. Regelverk för utdelningen finns eller diskuteras i två tredjedelar av landets delstater.

    Seal of biliteracy har formen av ett sigill som följer med elevernas avgångsbetyg från high school. Sigillet ska fungera som något av en kvalitetsstämpel – eleven ska dels ha goda kunskaper i engelska, dels ha goda kunskaper i ett världsspråk som arabiska, franska, italienska, japanska, kinesiska, spanska eller tyska. Fler främmande språk kommer att läggas till undan för undan. Den som har ett annat modersmål än engelska behöver gå ut high school med höga betyg i engelska. Tanken är att potentiella arbetsgivare ska fästa särskild uppmärksamhet på sigillet och att betrakta språkkunskaperna som en konkurrensfördel.

    I Alaska har arbetet börjat på delstatlig nivå med att ta fram ett regelverk för sigillet. Skolorna i Anchorage väntar inte utan inför sigillet redan i år. I ett pressmeddelande skriver den lokala myndigheten att flerspråkighet är en nödvändig kompetens i dagens samhälle. Därför vill skolorna att elever ska få sina kunskaper dokumenterade på ett sätt som blir synligt när de ger sig ut i arbetslivet.

    Anders

    0 kommentarer
  • Hjärnans aktivitet i viloläge förutsäger hur snabbt en person kan lära sig ett främmande språk. Amerikanska forskare har nämligen hittat en koppling mellan inlärningstakten och aktiviteten i hjärnan.

    Just nu håller ett forskningsorgan kopplat till USA:s flotta på att utveckla ett system för blixtsnabb språkinlärning. Målet är att flottans anställda ska kunna skaffa sig hyggliga kunskaper i ett främmande språk på bara 20 timmar. Hjälpmedlet är ett skräddarsytt datorprogram som ställer eleverna inför olika situationer. Programmet anpassar takten till elevernas kunskapsnivå. Det sker också ständiga utvärderingar av bland annat uttalet.

    Programmet har också använts till ett försök på University of Washington. Där fick 19 personer lära sig franska under åtta veckor. Varje vecka hade de två halvtimmeslånga lektioner. För att få gå vidare till nästa nivå var de tvungna att klara ett kunskapstest.

    Deltagarnas EEG registrerades vid flera tillfällen. Ett av dessa tillfällen var före lektionens början, då hjärnans aktivitet i viloläge registrerades.

    Projektet avslutades med ett nytt kunskapstest. De snabbaste i gruppen skaffade sig på halva tiden samma kunskaper som de långsammaste. Det visade sig också att de snabbaste hade starkare kopplingar till de områden i hjärnan där språkprocesser behandlas.

    Enligt forskarna innebär detta att vissa redan från födseln är mer lämpade för att snabbt lära sig ett främmande språk. Samtidigt betyder det inte att den som inte har samma förutsättningar ska ge upp. Motivation och kognitiv träning är egenskaper som kan vara till minst lika stor nytta.

    Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Brain and Language.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer

Sidor

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg