Prenumerera på bloggen
  • Nu tar Språktidningens blogg sommarlov och är tillbaka i augusti med fler nyord, språknyheter och spaningar. Men först behöver vi reda ut en sak. Språkrådet fick på Twitter nyligen en fråga om gå på semester. När är det lämpligast att säga att en går på semester – den sista arbetsdagen eller den första semesterdagen? Hjälp oss att lösa denna språkliga gåta genom att delta i vår omröstning!

    I nästa vecka utkommer Språktidningen 5/2015. Numret innehåller bland annat artiklar om finskan i Sverige, negationer, ordet och, indoeuropeiskans väg till våra breddgrader och svenska vokaler. Dessutom möter du Gunilla Röör och får tips om hur kolon och semikolon bör användas. På köpet får du även tidningen Klurigt med korsord, sudoku, kunskapstester, tankenötter och annat sommarknåp.

    Passa gärna på att följa oss på Twitter eller Facebook (@spraktidningen). Där kommer vi att tipsa om intressant läsning under hela sommaren.

    Vi ses igen i augusti! Trevlig sommar!

    Redaktionen

    Foto: Istockphoto

    2 kommentarer
  • Variationer i ljudstyrka, tempo, frekvens och rytm är bara något av det som kännetecknar hur en mamma talar till sitt barn. En pappa anpassar inte talet på samma sätt utan behåller samma intonation som vid samtal med en vuxen. Men de två olika metoderna kan komplettera varandra.

    En genomsnittlig amerikansk pappa gör bara små anpassningar när han talar till sitt barn. Han väljer kanske lättare ord eller en annorlunda volym, men skillnaderna jämfört med vardagligt tal är små. På det sättet kan pappans sätt att prata bli en länk till omvärlden för barnet. Det hävdar forskare vid Washington State University.

    Mammans tal präglas däremot i regel av känslomässigt färgad intonation och sjungande prosodi. Orden som används betraktas ofta som barnsliga. Variationerna i ljudstyrka, frekvens, tempo och rytm är stora.

    Sättet som mamman talar på tolkas ofta som en metod för att skapa närhet till barnet. Enligt forskarna fungerar pappans tal i stället som en dörr till omvärlden. Eftersom han i mindre utsträckning anpassar talet utgör han ett första steg till en miljö där långt ifrån alla anpassar sig till barnet. Forskarna anser därför att mammans och pappans olika sätt att tala kompletterar varandra.

    I studien deltog enbart par bestående av en kvinna och en man. Det är därför oklart om exempelvis en ensamstående pappa talar med sitt barn på samma sätt som de pappor som medverkade i studien.

    Studien presenterades vid Acoustical Society of Americas årliga kongress.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Bristande taktkänsla kan vara orsaken till stamning. Den som stammar har i regel också svårt att känna igen takten. Det hävdar amerikanska forskare i en studie publicerad i tidskriften Brain & Language.

    Stamning är ett fenomen som påverkar omkring 70 miljoner människor världen över. Det är särskilt vanligt bland barn, men majoriteten av de barn som stammar i åldern tre till fem år slutar också att stamma. I studien deltog barn i åldern sex till elva år.

    I testet fick barnen lyssna till en metronom. Deltagarna som stammade hade svårt att skilja på olika takter, medan barnen som inte stammade enkelt kunde identifiera de olika takterna.

    Som orsak till stamning brukar ofta motoriska orsaker anges. Det amerikanska forskarlaget tror alltså i stället att själva taktkänslan kan vara förklaringen. De anser att taktkänslan är intimt förknippad med förmågan att tala rytmiskt och utan avbrott.

    Ett sätt att ta sig an stamning skulle därför kunna vara att träna barnens taktkänsla. Något som enligt studien stärker teorin är att vuxna som stammar talar mer rytmiskt och med färre avbrott när de lyssnar till en metronom.

    Skillnaderna mellan barnen som stammade och barnen som inte stammade kvarstod även efter att hänsyn tagits till iq och språkförmåga. Med hjälp av funktionell magnetresonanstomografi hoppas nu forskarna kunna identifiera vilka områden i hjärnan som ger upphov till den bristande taktkänslan.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    1 kommentarer
  • Taxinätverket Uber, hushållsservicen Taskrabbit och övernattningstjänsten Air BNB är bara några exempel på delningsekonomi. Med hjälp av nättjänster kan kunder hitta leverantörer utan några fysiska mellanhänder.

    På engelska talas det om the sharing economy. I Sverige är delningsekonomi belagt sedan 2013. Grundidén är att kunder och leverantörer kan göra affärer med varandra med hjälp av enkla nättjänster. Efteråt har kunden möjlighet att betygssätta servicen.

    Det är alltså privatpersoner som genom nätverk erbjuder sina tjänster som exempelvis chaufförer och fixare. I medierna har debatten bland annat handlat om att nättjänsterna gör så att de som erbjuder sina tjänster i praktiken fungerar som egenföretagare, men samtidigt har skyldigheter som om de vore anställda. När det gäller Air BNB – där privatpersoner hyr ut rum – har det framkommit att många som erbjuder övernattningar inte har tillstånd för uthyrningen.

    Computer Sweden skriver att delningsekonomin kan bidra till fler osäkra jobb. Som positiva effekter brukar lägre trösklar till arbetsmarknaden och ökat ansvarstagande nämnas:

    Idén är enkel. Via nätverk online kan människor lätt skapa egna kanaler för att låna sommarstugor, hyra lägenheter, samåka eller byta prylar i stället för att köpa nya. Uppmärksamma entreprenörer fattade snabbt galoppen och startade bolag, där kärnan är att göra affärer på denna nya marknad. Detta är den så kallade delningsekonomin.

    I Sydsvenskans näringslivsblogg 8 till 5 ger Thomas Frostberg den här beskrivningen av fenomenet:

    Det nya med delningsekonomin är därför egentligen inte själva delandet i sig, utan vem det är som delar. Från att enbart ha varit företag med resurser att investera i fastigheter och fordon samt anställa personal så har nu även privatpersoner börjat hyra ut sina soffor, lägenheter och bilar till vilt främmande människor på ett mer systematiskt sätt än förr. Det som gjort det möjligt är i princip två saker: Digitala verktyg och förtroendekapital.

    Fokus berättar att ett annat område där delningsekonomin gjort sitt intåg är mat. I stället för att gå på krogen finns det personer som erbjuder sina ”hemmarestauranger” för att kanske kunna ge gästerna en mer personlig upplevelse än ett traditionellt restaurangbesök:

    Att dela middagsbord är en självklar utveckling av den delningsekonomi som bygger på att man har tydliga strukturer för att använda varandras saker och kunskaper, i stället för att var och en ska konsumera på egen hand. Det kan handla om tillfälligt boende, bilar, arbetsytor, kläder och taxibilar. De ekonomiska, hållbara, sociala och kulturella fördelarna brukar framhållas och när det kommer till middagsvarianten lyser alla parametrar grönt.

    När det gäller Uber, Taskrabbit och Air BNB finns det en tjänsteleverantör som tjänar pengar på att ta ut en avgift på alla affärer. Sedan flera år tillbaka finns dock liknande tjänster, som Skjutsgruppen och Couchsurfing, där användare erbjuder skjuts eller övernattning utan något vinstintresse.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Våren 2011 fick Island en språklag där teckenspråket fick samma status som isländska. Fyra år senare har inte mycket hänt. Om inte staten tar sitt ansvar riskerar teckenspråket att dö ut. Det skriver teckenspråksnämnden Málnefnd um íslenskt táknmál i en rapport.

    Samtidigt som isländska officiellt blev huvudspråk på Island fick teckenspråket samma status. Beslutet innebar att staten fick ansvar för att vårda och utveckla isländskt teckenspråk. Talare fick också rätt att använda teckenspråk vid myndighetskontakter.

    Nämnden anser dock att staten inte på något sätt tagit det ansvar som lagen kräver. Det utbildas inga teckenspråkslärare och det ges inte ut några läroböcker. Inte heller finns det något levande språksamhälle för teckenspråkstalare.

    I rapporten skriver nämnden att de politiska ambitionerna visserligen ofta varit goda, men välviljan har inte sällan hamnat snett. Ett sådant beslut var stängningen av Vesturhlíðaskóli i Reykjavík 2002, en skola som samlade teckenspråkstalande barn från hela landet.

    Efter nedläggningen har teckenspråkstalande barn spridits ut i klasser över hela landet. Tanken var att det inte skulle göras någon åtskillnad mellan teckenspråkstalande och isländsktalande. Syftet var gott, skriver nämnden, men i praktiken har beslutet visat sig ödesdigert. Bara på Hlíðaskóli i Reykjavík finns i dag något som närmar sig ett levande språksamhälle för teckenspråkstalare.

    På Hlíðaskóli döms undervisningen ut som undermålig. Och i resten av landets skolor beskrivs den i rapporten som i princip obefintlig.

    Utan undervisning och fungerande språksamhällen finns det enligt nämnden en stor risk för att många teckenspråkstalare går ut skolan utan tillräckliga kunskaper. Situationen är i dag så allvarlig att det isländska teckenspråket är akut hotat. Därför måste staten ta sitt ansvar och satsa på läromedel och utbildning av teckenspråkslärare.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    2 kommentarer
  • Det är inte bara vad barn säger som lägger grunden till skriftspråket. Först kommer olika händelser med kroppen i centrum som öppnar förskolebarnens väg till skriften. Det hävdar Sara Hvit Lindstrand i en avhandling vid Högkolan i Jönköping.

    I förskolan kan barn få uppgiften att samlas under en bokstavstavla. Kanske får Olivia och Olle samsas under bokstaven o eftersom deras förnamn börjar just på o. Under tiden får Ulf och Ulrika leta upp bokstaven u.

    Att skaffa sig koll på begynnelsebokstaven i det egna namnet är enligt Sara Hvit Lindstrand ett tidigt sätt att förhålla sig till språket. Den som väljer rätt här närmar sig sannolikt skriftspråket en smula – utan att i praktiken ha satt sig med varken penna eller dator.

    I förskolan är i regel den pedagogiska utgångspunkten att det är verbala språkhandlingar som ska stå i fokus. De tros vara startskottet mot läs- och skrivförmågan. Men där efterlyser Sara Hvit Lindstrand nya attityder. Hon anser att leken i sig börjar att öppna dörrar som först långt senare visar sig leda till att läsa och att skriva.

    Sara Hvit Lindstrands studier visar att barn ofta närmar sig språket genom förbindelser mellan interaktion och kommunikation. I dag använder till exempel små barn surfplattor långt innan de kan läsa eller skriva. Men de möter en värld full av tecken som de utforskar. De undersöker också gränserna mellan sig själva och tekniken.

    Leksaker kan fungera på liknande sätt som digitala hjälpmedel. Barn kan till exempel uttrycka sig även med klossar och pinnar. Det är alltså inte alltid tal och skrift som barn använder för att uttrycka sina känslor.

    Traditionell undervisningslitteratur är alltså inte den enda resursen som nyttjas inom förskolan. Pedagogiken bör enligt Sara Hvit Lindstrand därför utvecklas. Den bör ta hänsyn till att allt från fysisk interaktion till leksaker och interaktiva skrivtavlor fungerar som hjälpmedel.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Kräkångersnoret har inget med spyor eller snor att göra. Skötgrönnan ska vara fri från skit. Malören är inget missöde. Och Istermyrliden har ingen koppling till fett. Det fastslår Ulf Lundström i en avhandling om ortnamn i Övre Norrland.

    I arbetet med att kartlägga ortnamnens ursprung i delar av Skellefteå kommun har Ulf Lundström både vänt sig till historiska källor och till personer med kunskaper om bygden. Han konstaterar bland annat att finska och samiska har gjort avtryck i namnfloran. Även nordiska dialekter har påverkat namngivningen.

    Ulf Lundström går tillbaka till källor ända från 1300-talet. Alla tolkningar i avhandlingen är inte nya, även om Ulf Lundström analyserar ortnamn som tidigare fått sin förklaring. Däremot är det första gången som alla tolkningar – gamla som nya – samlas på ett ställe.

    Ett par av de äldsta namnen är Kräkånger – som i dag i stället heter Lövsele – och Kräkångersnoret. Inget av dem har något att göra med att spy. Ånger betyder nämligen ’vik’ och kräk är sannolikt dialektordet krik ’liten sjövik’. Nor i Kräkångersnoret betyder ’smalt vattendrag som förenar två öppna vattenpartier’.

    Istermyrliden är ett annat namn som genom åren fått en del att klia sig i huvudet. Det dialektala ister som förekommer i ortnamnet är blånor, alltså tågor som används vid bearbetning av lin eller hampa.

    Två gamla fiskelägen har också potential att sätta myror i huvudet. Malören har denna gång inget att göra med något missöde. I stället är det en sammansättning av mal ’mark med klappersten’ och ör ’bank av grus och sand’.

    När Skötgrönnan 1648 benämndes Skijtgrundet var det förmodligen en felskrivning. Sköt har nämligen inget med skit (eller skijt) att göra utan betyder ’nät för strömmingsfiske’. Grönna är dialekt för ’grund, grynna’.

    Disputationen äger rum nu på fredag klockan 10 i Humanisthuset vid Umeå universitet.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Redan på 200-talet formades den koptiska kyrkan i Egypten. Kvar från kyrkans tid finns ett antal manuskript av både Nya och Gamla testamentet. Manuskripten ska nu digitaliseras och bli tillgängliga både för allmänheten och för forskare.

    I dag utgör de kristna kopterna omkring 10 procent av Egyptens befolkning. Den koptiska kyrkan brukar ses som en av världens äldsta. Inom kyrkan – som på senare år har växt snabbt i bland annat Sverige – används koptiska under gudstjänsterna.

    De äldsta koptiska manuskripten är bibeltexter på papyrus från det sena 200-talet. Nu ska ett antal av dessa tidiga manuskript digitaliseras. Syftet är att både ge allmänheten och forskare tillgång till dem.

    Caroline T. Schroeder, forskare vid University of the Pacific i Kalifornien, USA, har nu fått ett anslag på cirka 1,7 miljoner kronor för att arbeta med digitaliseringen. Projektet sker i samarbete med universiteten i Georgetown, Göttingen och München.

    De koptiska manuskripten anses värdefulla av flera skäl. Bibeln översattes tidigt till koptiska och hade därför stor inverkan på samhället. Det koptiska språket hade också en framträdande roll tills arabiskan tog över som huvudspråk.

    Här kan du läsa mer om koptiskan och här kan du läsa om koptiskan i Sverige.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Att tala om avgångsvederlag låter kanske inte särskilt skojigt. I stället finns det företag som hellre talar om växlingspaket när anställda får några månadslöner som kompensation för att de låter sig bli uppsagda.

    Framtidsutsikterna för mediebolag med tryckta dagstidningar som stomme i verksamheten ser i dag kanske inte helt lysande ut. Ett bolag som har haft stora ekonomiska problem är Stampen. Koncernen har på sistone gjort enorma förluster på dåligt tajmade köp av en lång rad svenska dagstidningar. Försäljningar, nedskrivningar och nedskärningar har sedan varit några av verktygen när ledningen försökt få stopp på pengarullningen.

    Besparingarna är dock inte över. Johanna Öberg, vd på Stampen Media, säger i Resumé att ett nytt sparpaket lagts på 50 miljoner kronor. Där ingår bland annat ett växlingspaket:

    Vi erbjuder ett växlingspaket och det tror jag att vissa kommer att hoppa på. Jag har varit väldigt tydlig med att det sker stora förändringar framöver. Tycker man om det  kan man ha väldigt roligt på Stampen. Om man inte gör det kan växlingspaketet vara ett bra alternativ.

    Växlingspaket är knappast etablerat i standardsvenskan. Ordet återkommer dock när det är just Stampen som väljer att tala om annat än avgångsvederlag. En anställd får alltså en viss ekonomisk kompensation mot att låta sig bli uppsagd.

    I februari 2008 var det Göran Johansson som i Dagens Media talade om ett växlingspaket när Hallands Nyheter och Hallandsposten slogs ihop till ett bolag. I juni 2013 rapporterade Journalisten om ännu ett växlingspaket. Förra året var det Lena Larsson som enligt Resumé använde samma ord. Och ordet tycks ha fått fäste inom koncernen. När Göteborgs-Posten – Stampens flaggskepp – 2013 rapporterade om turerna kring journalisters Twitterkonton dök ordet upp igen:

    I december gjorde bloggaren Noah Kravitz och det digitala mobiltelefonmagasinet Phonedog upp om vem som äger hans följare på Twitter – efter en två år lång tvist. När sedan New York Times biträdande redaktionschef Jim Roberts nyligen accepterade ett växlingspaket kom frågan som ett brev på posten: ”Vad händer med dina 75 000 följare?”.

    Om ordet lyckas ta sig utanför Stampenkoncernen och Göteborg återstår att se.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Att ljuda bokstav för bokstav fungerar bättre än att försöka lära sig hela ord på en gång. Ljudandet triggar nämligen rätt områden i hjärnan. Det visar en amerikansk forskarstudie publicerad i tidskriften Brain and Language.

    Vänster hjärnhalva kopplas till många färdigheter som är viktiga för språkförmågan. Den brukar betraktas som det område som styr den verbala förmågan. Personer som har svårt för att läsa har däremot ofta mindre aktivitet i vänster hjärnhalva än personer som läser snabbt och rätt.

    Med skillnaderna mellan hjärnhalvorna som utgångspunkt studerade forskarna hur personer lärde sig nya ord på två olika sätt. Den ena metoden var att lära sig orden genom att ljuda dem bokstav för bokstav, och den andra metoden var att på en gång lära sig hela ord.

    Därefter kontrollerade forskarna hur väl deltagarna mindes orden. Ord som hade lärts in genom att ljuda utlöste stor aktivitet i vänster hjärnhalva. Ord som i stället hade lärts in som glosor behandlades i betydligt större utsträckning av höger hjärnhalva. Eftersom vänster hjärnhalva är avgörande för språkförmågan visar studien enligt forskarna att den bästa tekniken är att lära sig nya ord genom att ljuda.

    Genom att ljuda skapas en stark koppling mellan bokstav och språkljud. När deltagarna använde samma taktik för tidigare okända ord hade de inga problem att läsa dem.

    Forskarnas förhoppning är att de nya rönen ska hjälpa lärare att förbättra läsundervisningen. Den som på rätt sätt lär eleverna att läsa ser också till så att de lär sig metoder som även i framtiden underlättar inlärning.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer

Sidor

Annons

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg