Prenumerera på bloggen
  • Öronens position och ögonens blickar är avgörande för hästens kommunikation. För att en häst ska följa en annan måste den få rätt signaler. Det hävdar brittiska forskare från University of Sussex i en studie publicerad i Current Biology.

    Hästar har flera olika sätt att kommunicera med och känna igen varandra. Forskare har tidigare konstaterat att hästar känner igen olika gnäggningar. I ett sådant försök fick två bekanta hästar passera varandra. En av dem fördes sedan bakom ett skynke så att hästarna inte längre såg varandra. Därefter spelade forskarna upp en gnäggning – om lätet tillhörde den häst som fanns bakom skynket reagerade inte den andra hästen nämnvärt, men om lätet tillhörde en annan häst än den som försvunnit bakom skynket reagerade den andra hästen med förvåning.

    Men också öron och ögon används för att kommunicera. De brittiska forskarna lät hästar se fotografier på andra hästar i naturlig storlek. Samtidigt stod både de verkliga och de fotograferade hästarna inför samma val – att välja vilken foderhink de skulle äta ur.

    Den hink som de fotograferade hästarna fokuserade på med blicken och öronens riktning blev också valet för de verkliga hästarna. När bilderna manipulerades så att ögon eller öron inte var synliga följde inte de verkliga hästarna de fotograferade hästarnas exempel.

    Forskarna anser att studien bevisar att djur har förmågan att kommunicera med kroppsdelar som inte människan använder för kommunikation. Hästar behöver se både blickens och öronens riktning för att de ska göra samma val som andra hästar. Att öronen har så stor betydelse var inte tidigare klarlagt.

    Att hästar använder många olika kroppsdelar för att kommunicera är enligt forskarna inte oväntat. Hästar är flockdjur med olika sociala relationer inom grupperna. Därför vore det underligt om de inte tog fasta på varandras signaler.

    Anders

    Foto: Thinkstock

    0 kommentarer
  • Vissa vokaler gör oss glada. Andra vokaler gör oss ledsna. Den som vill maximera lyckan använder långa i-ljud så mycket som möjligt och bojkottar långa o-ljud så långt det bara går. Det hävdar tyska forskare i en studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Emotion.

    Vi talar som vi känner och känner som vi talar. Det är slutsatsen som en grupp tyska forskare drar efter att ha studerat kopplingen mellan språk och känslor. Forskarna anser att uttalet av vokalljud påverkar känslolivet och vice versa.

    Inledningsvis fick deltagarna i studien titta på filmklipp avsedda att skapa en positiv eller en negativ känsla. De fick också uppgiften att hitta på ord medan de såg filmerna. När deltagarna såg glada filmklipp uppfann de många ord innehållande långa i-ljud. När filmerna var ledsamma dominerade i stället långa o-ljud de påhittade orden.

    Därefter undersökte forskarna om ett visst vokalljuds känsloaspekt kunde kopplas till en viss muskulär rörelse. Här fick deltagarna titta på tecknad film samtidigt som de uttalade de olika vokalljuden. De som fick göra långa i-ljud tyckte att filmerna var betydligt roligare än de som fick göra långa o-ljud.

    Forskarna anser sig därmed ha bevisat att långa i-ljud är förknippade med positiva känslor medan långa o-ljud är förknippade med negativa känslor. De tror även att vokalernas olika känslovalör förklarar varför det i många språk finns positivt laddade ord med långa i-ljud och negativt laddade ord med långa o-ljud. Det senare är dock bara ett antagande som inte förefaller vara helt vattentätt. Visst finns i svenskan exempelvis tihi och olycka, men också pina och roligt.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    1 kommentarer
  • Det är inte alltid lönt att anstränga sig. Åtminstone inte för den som vill lära sig ett främmande språks ordbildningsmönster. Det hävdar amerikanska forskare i en studie publicerad i tidskriften PLOS ONE.

    För att testa deltagarnas inlärningsförmåga hittade de på nio ord. Dessa ord skapades enligt tre olika mönster där vokaler och konsonanter återfanns på bestämda positioner i de tre olika grupperna.

    Innan deltagarna fick lyssna till de påhittade orden delades de in i två grupper. Den ena gruppen fick beskedet att de inte skulle överanalysera vad de hörde, men inte heller strunta i att lyssna. Här fick deltagarna också möjligheten att lägga pussel eller att måla under lyssningen. Den andra gruppen fick uppdraget att identifiera orden de hörde.

    De försökspersoner som ansträngde sig var snäppet bättre på att placera orden de hört i korrekt ordningsföljd. Däremot gjorde de betydligt sämre ifrån sig när de fick höra nya ord som skulle klassificeras efter de tre olika mönstren. Här lyckades de deltagare som bara hade slölyssnat till inspelningarna klart bättre.

    Forskarna tror att skillnaden beror på att ordbildningsmönster är något som hanteras av procedurminnet. Förståelse för ordbildningsmönster skulle alltså vara en färdighet som inte kräver någon medveten erinring precis som att cykla eller att simma.

    Förklaringen till att de försökspersoner som ansträngde sig klarade första delen av testet bättre tros vara att de då använde det deklarativa minnet, som lagrar kunskap och fakta. Det deklarativa minnet vore således det bästa valet för att lära in nya ord, men inte för att avslöja ordbildningsmönster.

    Anders

    0 kommentarer
  • Inte bara modersmålets grammatik skiner igenom när studenter skriver uppsatser på engelska. Skribenternas sätt att formulera sig på engelska visar också vilken språkfamilj modersmålet tillhör. Det visar en studie vid Massachusetts Institute of Technology, MIT.

    Forskare vid MIT har med hjälp av ett datorprogram analyserat uppsatser skrivna på engelska av personer med fjorton olika modersmål. Programmet sökte först efter mönster i de engelska texterna. Därefter jämfördes dessa mönster med skribenternas modersmål.

    På det sättet kunde forskarna ta fram en algoritm som kunde förutsäga skribentens modersmål genom att ta del av en uppsats på engelska. Algoritmen visade sig pricka rätt i 72 procent av fallen. Om algoritmen hade fel brukade det korrekta modersmålet återfinnas bland de mest sannolika övriga kandidaterna.

    Algoritmen kan till exempel förutsäga att sannolikheten är 51 procent för att en uppsats är skriven av en person som har ryska som modersmål, 33 procent för polska och 16 procent för japanska. Skillnaderna i sannolikhet visade sig återspegla avståndet mellan språkens släktskap. Både ryska och polska är slaviska språk. Att de tillhör samma språkfamilj visade sig även i modersmålstalares texter på engelska, då polskans och ryskans grammatik gjorde liknande avtryck i det främmande språket.

    Forskarna ser flera användningsområden med den nya tekniken. Algoritmen kan bidra till förståelsen av språkens typologi, som ordföljd, konstruktionen av negationer och användningen av artiklar. Den kan också nyttjas i datorprogram skräddarsydda för att hjälpa en person att lära sig ett främmande språks grammatik.

    Anders

    0 kommentarer
  • När Sverigedemokraterna höll torgmöten under årets valrörelse möttes partiet inte sällan av motdemonstranter. Ett sätt att ta avstånd från Sverigedemokraternas politik är en ryggprotest.

    I förra årets nyordslista fanns två ”protestord” – nagelprotest och kjolprotest. Bägge var ett sätt att genom nagellack eller klädsel demonstrera sitt missnöje med en företeelse. På samma sätt är ryggprotest i regel en tyst manifestation. Själva avståndstagandet består i att vända ryggen mot den som talar.

    Ryggprotest är belagt i svenskan sedan 2008. Då var det Kyrkans Tidning som berättade om en sådan manifestation mot Nationaldemokraterna, en nu nedlagd utbrytning från Sverigedemokraterna. Ryggprotesten var ett spontant svar på ett torgmöte i Almedalen där Nationaldemokraterna talade med Svenska kyrkans tält i bakgrunden.

    I våras rapporterade Östersunds-Posten att en ”ryggprotest väntar Åkesson i Östersund". En av initiativtagarna till manifestationen mot Jimmie Åkesson, ordförande för Sverigedemokraterna, var Nisse Sandqvist. Hans tankar bakom valet av protestmetod skildrades så här i tidningen:

    Genom att tyst vända Sverigedemokraternas ledare ryggen visar man respekt för rätten att tala samtidigt som man protesterar mot innehållet i talet, resonerar Nisse Sandqvist.

    Under samma turné möttes Jimmie Åkesson av en liknande manifestation i Gävle. Arbetarbladet berättade om ”kommunens ordförande i ryggprotest”. En av dem som vände ryggen åt Sverigedemokraternas ledare var nämligen kommunfullmäktiges ordförande Daniel Olsson.

    Anders

    0 kommentarer
  • Unga sydafrikanska pingviner ropar efter mat. Men vuxna pingviners läten handlar i stället om kontakt med andra artfränder. Det skriver italienska forskare i en studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften PLOS ONE.

    Sydafrikansk pingvin finns vid kustområden i Sydafrika och Namibia. Arten har nyligen klassats som hotad. Forskarna vid universitetet i Turin har dock studerat totalt 48 fåglar i fångenskap.

    Under 104 dagar filmade forskarlaget pingvinerna på djurparken i Turin. Därefter analyserade de materialet på jakt efter läten som kunde kopplas till vissa beteenden. Forskarna identifierade sex olika läten – fyra som användes av vuxna djur och två som användes av ungar.

    Vuxna pingviner hade ett kontaktsökande, kort läte som användes när inga andra djur var närvarande. Ett annat kort läte användes inför strider mot andra pingviner. Under parningssäsongen förekom två olika typer av sång – en som ensamma fåglar använde för att locka till sig uppmärksamhet, och en som två häckande fåglar sjöng för varandra.

    De unga pingvinernas läten var inriktade på föda. Ett signalerade att de ville få mat från en vuxen pingvin, ett annat när de ville ha mat men ingen vuxen fanns i närheten.

    Forskarna konstaterar i studien att sydafrikansk pingvin inte alls har samma förutsättningar för att producera läten som vissa sångfåglar. De anser dock att det står utom tvivel att även pingviner genom sina läten kan förmedla relativt avancerade budskap.

    Ovan kan du se och lyssna till de olika lätena.

    Anders

    0 kommentarer
  • Krigiska ord som war, fight och battle får medarbetarna att begå övertramp. Den företagsledare som vill att de anställda inte ska bryta mot de etiska riktlinjerna bör därför inte använda sig av krigsmetaforer. Det visar en studie från Brigham Young University, USA.

    Många är säkerligen de företagsledare som vill lyckas med konststycket att sporra säljarna så att de överträffar sig själva. Men det gäller att uttrycka sig på rätt sätt. Den företagsledare som använder uppskruvade krigsmetaforer öppnar nämligen dörren för en mängd regelbrott från medarbetarnas sida.

    Forskare vid Brigham Young University har studerat hur företagsledares ordval påverkar medarbetarnas respons. Totalt deltog 269 personer i studien. Resultaten visar att de företag som vill att säljarna håller sig på rätt sida av regelverket inte bör använda krigiska ord.

    I ett första brev från företagets ledare fick medarbetarna veta att en tävling för de mest framgångsrika säljarna utlysts. De tio bästa skulle belönas med en resa till Hawaii. I brevet förklarade företagsledaren krig mot konkurrenterna, uppmanade säljarna att strida för varje kund och att vinna slaget.

    Brevet hade effekt, men kanske inte den som företagsledaren hade önskat sig. Som ett sätt att segra i försäljningsbataljen valde många säljare att gå in på nätet och i skydd av anonymitet skriva negativa recensioner om konkurrenterna och deras produkter.

    En annan grupp fick samma brev med några få skillnader. I stället för war stod det all-out effort, fight ersattes av compete och battle blev competition. Dessa säljare avhöll sig från att anonymt smutskasta konkurrenterna på nätet.

    Ett annat brev, där hälften av mottagarna fick en text full av krigiska metaforer, gav liknande resultat. De som fick texten med de krigiska formuleringarna valde att i betydligt större utsträckning bryta mot det interna regelverket som stoppade försäljning till personer med dåligt kreditbetyg.

    Forskarnas slutsats är att det krigiska språket ökar medarbetarnas beredskap för att ljuga, bluffa och åsidosätta etiska regler. Dessutom anser de sig heller inte göra något fel när de bryter mot reglerna. Krigsmetaforerna blir ett sätt att rättfärdiga ett oetiskt agerande.

    Anders

    0 kommentarer
  • Den som ägnar tid åt att skriva mejl och att surfa på nätet har i regel ett vassare minne än den som inte ägnar sig åt internet. På sikt kan länder där en stor andel av befolkningen använder nätet räkna med att färre drabbas av demens. Det skriver forskare vid brittiska och brasilianska universitet i en studie publicerad i The Journals of Gerontology, Series A: Medical Sciences.

    I en omfattande undersökning har forskarna i åtta års tid följt 6 442 britter i åldern 50 till 89 år. Vid olika tillfällen har deltagarna fått testa utvecklingen av minneskapaciteten.

    Att hög inkomst och hög utbildning skulle vara faktorer som ofta förknippades med goda resultat var ingen överraskning för forskarna. Men de kunde också visa att god förmåga att använda internet – som att skriva mejl, surfa och använda olika tjänster – kunde förutsäga resultat i minnestestet som låg klart över genomsnittet.

    Forskarnas slutsats är att internetanvändning ger kognitiva fördelar. Att mejla och att surfa är beteenden som bidrar till att hålla hjärnan i trim och därmed minskar risken för att de kognitiva förmågorna ska försämras avsevärt på ålderns höst.

    Resultaten är enligt forskarna en stark signal om att satsa på internetutbildning även för äldre. På sikt tror forskargruppen att länder med hög internetkompetens kommer att ha en lägre andel av befolkningen som drabbas av demens.

    Anders

    0 kommentarer
  • Inte ens hälften av etiketterna med rekommenderade doser lever upp till kraven på textstorlek. Bristerna ökar risken för feldosering av medicin. Det skriver kanadensiska forskare i en artikel i Canadian Pharmacists Journal.

    Felaktig dosering av medicin är en stor risk. Ändå följer få kanadensiska farmaceuter kriterierna för läsbarhet. Ordinationer på receptbelagd medicin skrivs och presenteras sällan på bästa sätt.

    Forskare vid University of Waterloo begärde in doseringsetiketter från 45 apotek i landet. Nio av tio etiketter använde läsvänliga typsnitt, färgkontraster, svart tryck och matt papper. Med själva texterna var resultaten betydligt sämre.

    Bara 44 procent av texterna på doseringsetiketterna var minst 12 punkter. Hälften av etiketterna hade text som inte var vänsterställd. På samtliga etiketter användes versaler trots att gemener är lättare att läsa för personer med ögonbesvär.

    Trots de stora bristerna hittade forskarna ljuspunkter. Genom att börja följa riktlinjerna för teckenstorlek, fetning och mellanrum samt rätt val mellan versaler och gemener kan etiketterna snabbt förbättras. Forskarna arbetar nu med att ta fram en etikett som så långt det är möjligt ska bidra positivt till läsbarheten.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • En boll som smyger närmare straffområdet och motståndare som ständigt smyger närmare bollen. Så har det ofta sett ut när det ska slås frisparkar. Men snart kan det vara slut på tjuvandet. Allt fler fotbollsförbund vill testa den frisparkssprej som användes under sommarens VM-slutspel i Brasililen.

    Frisparkssprej är en vit sprejfärg som försvinner inom ett par minuter eftersom den är vattenbaserad. Den används i fotboll för att markera var bollen ska ligga vid frisparkar och var muren av försvarsspelare ska stå. De tydliga markeringarna hjälper domarna att se till så att spelarna inte tjuvar genom att flytta fram bollen eller placera sig närmare frisparksskytten än vad reglerna säger.

    Hjälpmedlet fick sitt genombrott under sommarens VM-turnering. Sedan dess har bland annat fotbollsförbunden i Tyskland, Spanien, Italien, Frankrike och Storbritannien beslutat att införa sprejen.

    Viasat Sport berättar om hur en irriterad fotbollsdomare kom på idén till frisparkssprejen:

    Det började i Belo Horizonte 2000, när domaren Heine Allegmagne tröttnat på att muren inte stod på rätt plats. Till fotbolls-VM gjorde frisparkssprayen, som ska hålla muren på rätt avstånd, premiär i internationell toppfotboll och nu kommer den att spridas till Uefas mästerskap.

    Eurosport rapporterar om beslutet att börja använda frisparkssprej i de två högsta divisionerna i Tyskland:

    Under måndagen meddelade det tyska fotbollsförbundet att Bundesliga och 2. Bundesliga kommer att använda frisparkssprej under den kommande säsongen. Beslutet röstades igenom med överväldigande majoritet av ligaföreningens styrelse. Frisparkssprejen gjorde entré på världsscenen under sommarens fotbolls-VM i Brasilien och gjorde stor succé, varpå Premier League, Ligue 1 och Champions League bland annat beslutat sig för att införa sprejen under den kommande säsongen.

    Frisparkssprej kallas också domarsprej och VM-sprej.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer

Sidor

Annons

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg