Prenumerera på bloggen
  • Här är samtliga 101 vinnare i sommarens Klurigt! Vinsterna skickas ut inom kort. Lösningarna till alla tävlingsuppgifter hittar du här. Tack till alla som var med och tävlade!

    Money talks:

    Sylve Andersson, Lund

    Gunilla Axelsson, Visby

    Bo Andersson, Uppsala

    Henrik Eriksson, Landvetter

    Mona Engberg, Borlänge

    Inger Lundeborg Hammarström, Linköping

    Lisbeth Petersson, Heberg

    Sune Johansson, Vikingstad

    Inger Tidblad Bohman, Gävle

    Britta Björkman, Järfälla

    Varför är det så ont om w?:

    Börje Andersson, Uppsala

    Sonia Lucchesi, Bollnäs

    Sven Sevegran, Linköping

    Kerstin Larsson, Munka Ljungby

    Helena Friman, Skogås

    Gunnar Jeppsson, Sollentuna

    Gunilla Stenberg, Uppsala

    Gunilla Framme, Stenungsund

    Anders Adolfsson, Norrahammar

    Gunvor Arrhén, Lund

    Lennart Jarnulf, Örebro

    Margit Olsson, Rönninge

    Pussel:

    Ulla-Britt Hildingsson, Visby

    Jan Dahlström, Västerås

    Anna-Greta Dahlström, By Kyrkby

    Ragnar Lundell, Stockholm

    Lotta Grönroos, Uppsala

    Ordförrådet:

    Evert Johansson, Färjestaden

    Tor Widbom, Skövde

    Max Pettersson, Mörsil

    Lingo:

    Birgitta Femling, Stockholm

    Lars Strand, Sunne

    Sven Jacobsson, Uppsala

    Anna & Jakob Peetre, Helsingborg

    Marie Morin, Västerås

    Campinglanternor:

    Lasse Larsson, Enköping

    Sverre Nylund, Älvdalen

    Ingrid Pehrsson, Sjöbo

    Ulrika Lundén, Göteborg

    Johan Mannheimer, Karlstad

    Kerstin Wahlbom, Lund

    Annette Wiik, Tyresö

    Lena Samuelsson, Enskede

    Ann-Marie Pettersson, Visby

    Lars Anundi, Boxholm

    Anna Löfqvist, Eslöv

    Arne Svensson, Höör

    Sven-Olof Fröberg, Oskarshamn

    Moa Nagy, Toftbyn

    Solveig Gidlöf, Stockholm

    Lena Molander, Umeå

    Inger Hubermark, Enviken

    Micael Linefjell, Sollentuna

    Marie Nordlund, Luleå

    Louise Thurén, Stockholm

    Mattias Andersson, Malmö

    Siv-Britt Olsson, Järfälla

    Ture Lundström, Umeå

    Leila Pauni, Upplands Väsby

    Carina Mundin, Vänersborg

    Cecilia Roth, Vallentuna

    Stefan Olmårs, Korskrogen

    Kerstin Gunntorp, Mölnlycke

    Anna-Karin Lindström, Linköping

    Katarina Wallström, Umeå

    Ta med-muggar:

    Jan Carlsson, Mariestad

    Christina Johansson, Skara

    Daniel Thorburn, Åkersberga

    Willis Forsling, Trelleborg

    Fredrika Nordahl Westin, Gävle

    Nicklas Andersson, Svenljunga

    Erik Dufvenberg, Sundsvall

    Helena Sandén, Karlsborg

    Peter Klintebäck, Enskededalen

    Erik Löfroth, Uppsala

    Barbro Sörenson, Göteborg

    Emma Hall, Ludvika

    Erik Selander, Umeå

    Eliza Åkeson, Lerum

    Lars Blixt, Stugun

    Hélène Mossberg, Täby

    Barbro Peterson, Ydre

    Lars Malmgren, Aneby

    Margareta Leeman, Hurva

    Eva Elfqvist, Ljusdal

    Gunnar Wahnström, Järfälla

    Bo Pettersson, Malmö

    Anita Johansson, Bograngen

    Owe Thalwitzer, Halmstad

    Gunnar Nilsson, Limhamn

    Ryggsäckar:

    Tor Svensson, Boden

    Roland Altin, Linköping

    Tintin Almqvist, Kinna

    Ann-Mari Fåhraeus, Horn

    Rolf Åkerström, Karlstad

    Rolf Sundberg, Skarpnäck

    Klas-Henrik Johansson, Järfälla

    Hugo Boström, Lidköping

    Kristina Öhgren, Luleå

    Per Berner, Skövde

    Inger Göransson, Saltsjö-Boo

    Jan Hultgren, Lidköping

    Karoline Eldemark, Västra Frölunda

    Britta Bäckström, Ekshärad

    Tomas Lindblom, Uppsala

    Torsten Hemph, Upplands Väsby

    Karin Wennerholm, Stockholm

    Ragna Karlsson, Oskarshamn

    Ken Andersson, Karlskrona

    Zita Mol, Linköping

    Kryssning och prenumerationer:

    Peter Sigfridson, Skövde

    0 kommentarer
  • Etableringsanställning ska ge fler nyanställda jobb. Ett förslag är att månadslönen blir 16 000 kronor där arbetsgivaren och staten står för hälften var.

    Metoder att minska arbetslösheten i Sverige är ett ständigt debattämne. De är också en ständig källa till nyord. För att lansera nya politiska initiativ används ofta nya ord. De senaste åren har det till exempel talats om bland annat utbildningsjobb, instegsjobb och nystartsjobb.

    Ett förslag som lanserats i år är etableringsanställning. Syftet är att ge nyanlända en chans att komma in på arbetsmarknaden. Tanken är att lönen ska vara 16 000 kronor i månaden och att arbetsgivaren och staten delar på kostnaden. Dessutom slopas arbetsgivaravgiften.

    Förslaget är omstritt. Vissa hävdar att det är nödvändigt för att hjälpa personer som har små utsikter att hitta jobb. Andra befarar att det leder till lönedumpning. ETC rapporterar om diskussionerna:

    Arbetsgivarna och fackförbunden diskuterar just nu en låglönesatsning för att få in de nyanlända på arbetsmarknaden – så kallade etableringsanställningar. Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) välkomnar att frågan diskuteras av parterna.

    Idén kommer ursprungligen från arbetsgivarorganisationen Teknikföretagen. Sveriges Radio berättar att den har presenterats för flera fackförbund:

    Förslaget som har lagts fram för bland andra LO-förbunden IF Metall och Kommunal och tjänstemannafacket Unionen kallas etableringsanställning. Det ska vara en del av de befintliga kollektivavtalen, men reglerna om lägstalöner tas bort i upp till tre år för den som är nyanländ eller står långt ifrån arbetsmarknaden.

    I dagsläget är det oklart om förslaget blir verklighet. Ordet etableringsanställning började användas under våren.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • I fredags gick tiden ut för att lämna in lösningar till Klurigt! Nu finns facit till alla tävlingsuppgifter att ladda ner här. Där finns också de korrekta tävlingsorden. Vinnarna drar vi under veckan.

    Anders

    0 kommentarer
  • Här är veckans kviss! Din uppgift är att lista ut vad tolv svenska ord betyder. Några räknar vi med att du kan – men flera är också riktigt luriga. Definitionerna kommer från Svenska Akademiens ordlista. Lycka till!

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Frågor som ställs med hjälp av gester besvaras snabbare. När gester kommer före frågans slut går det ännu snabbare. Det visar en studie publicerad i tidskriften Psychonomic Bulletin & Review.

    Det är forskare vid Max Planck-institutet för psykolingvistik i Nederländerna som har studerat hur gester och annat kroppsspråk påverkar frågor och svar i samtal. Det handlar dels om rörelser med händer och armar, dels om rörelser med huvudet. Slutsatsen är att de minskar tiden mellan frågor och svar.

    I ett genomsnittligt samtal går det bara 200 millisekunder när en talare tar över från en annan. Eftersom det går så snabbt ger gester och andra hjälpmedel värdefull information till den som ska förstå vad som sägs för att kunna planera ett svar. I regel planeras svaret innan samtalspartnern har tystnat.

    Att gestikulera och att röra på huvudet underlättar förståelsen. Forskarna konstaterar att frågor som ställs samtidigt som frågeställaren använder gester också besvaras snabbare. Och snabbast går det när gesterna påbörjas samtidigt som frågan ställs. Det går inte riktigt lika snabbt när gesterna kommer först i samband med att frågan avslutas.

    Gester och annat kroppsspråk har två funktioner. De signalerar att den som talar är på väg att lämna ifrån sig ordet. De hjälper också till att förstå vad som sägs.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    1 kommentarer
  • Vandrande jude blir skvallerreva och judekörs blir japansk lykta. Skälet till bytet är att namnen kan uppfattas som stötande. Det uppger Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, i ett pressmeddelande.

    Efter påstötningar från handeln föreslår Svensk kulturväxtdatabas, SKUD, att växterna vandrande jude och judekörs får nya namn. De föreslagna namnen är skvallerreva respektive japansk lykta. I pressmeddelandet skriver de att de gamla namnen riskerar att väcka anstöt, men att det inte varit avsikten med dem:

    Namnansvariga i SKUD är lyhörda för den typen av synpunkter men vill samtidigt påtala det beklagliga i att namn som från början inte alls var avsedda att väcka anstöt utan tvärtom var givna för att berika vårt språk med ofta underfundiga, historiskt förankrade och relevanta namn nu misstänkliggörs både genom okunskap och på grund av omdömeslösa personers agerande.

    Judekörs är belagt i svenskan sedan 1600-talets mitt. Den tillhör familjen potatisväxter och påminner om kapkrusbär. Frukten omges ett orange foderblad. Det är detta foderblad som gett växten namnet judekörs eftersom det ansetts likna en huvudbonad som använts av judar. Det namn som nu föreslås, japansk lykta, har använts parallellt under en längre tid.

    Vandrande jude har fått sitt namn från Ahasverus, en skomakare i Jerusalem som ska ha nekat Jesus vila under vandringen till Golgata. Ahasverus dömdes därför till att vandra ända till domedagen. Vandrande jude sticker ut som revor – och växten kan alltså sägas vara en vandrare. Samma egenskap är inspirationskälla till det nya namnet skvallerreva. Den sprider sig nästan lika snabbt som skvaller kan färdas. På finlandssvenska kallas växten ibland just skvaller.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    1 kommentarer
  • Brittisk engelska förlorar mark samtidigt som amerikansk stavning och ord typiska för amerikansk engelska används allt oftare. Så är det både i Sverige och i övriga Europa – åtminstone på Twitter – med undantag för Storbritannien och Irland.

    I skolor i europeiska länder har undervisningen i engelska i regel utgått från brittisk engelska. Ändå används – med vissa undantag – amerikansk stavning och amerikanska ord mer än brittisk stavning och brittiska ord. Det framkommer i en studie av engelskt språkbruk på Twitter.

    I Europa är det bara i Storbritannien och Irland som brittisk engelska har övertaget. I Sverige används framför allt ord typiska för amerikansk engelska, men även amerikansk stavning är utbredd. Även i resten av världen är den amerikanska engelskan stark. Undantag är tidigare brittiska kolonier som Australien, Nya Zeeland och Sydafrika.

    Forskarna har undersökt stavningen av ord som colour/color, moustache/mustache, centre/center, traveller/traveler, catalogue/catalog och whisky/whiskey. De har också undersökt användningen av ord som porridge/oatmeal, railway/railroad, polystyrene/styrofoam, sweets/candy, crayfish/crawfish och lorry/truck.

    De inlägg som ingår i materialet har geotaggats i något av de länder som undersökts. Metoden innebär att det går att konstatera att amerikansk engelska används allt oftare utanför USA, men den säger inte vilka som gör det. Ett stort antal amerikanska turister skulle till exempel kunna påverka resultatet. Twittrare utgör inte heller något tvärsnitt av befolkningen. Tidigare undersökningar visar att personer som använder Twitter ofta är yngre och mer politiskt engagerade än genomsnittet.

    Anders

    Illustration: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Slentriankött hamnar på tallriken mest av gammal vana. När det talas om köttindustrins klimatpåverkan är det just denna typ av konsumtion som kritikerna siktar in sig på.

    Köttnorm var ett av orden i Språkrådets och Språktidningens nyordslista för 2014. Det handlar alltså om att människor förutsätts äta kött. Det är i regel den som väljer bort animaliska produkter som i olika sammanhang behöver påpeka detta för att inte serveras kött. När det i dag talas det om vegonorm är utgångspunkten den motsatta. Här är helt vegetariska måltider det normala – och det blir i så fall den som också vill ha kött som får bryta normen.

    Allt oftare talas det om slentriankött. Den som använder ordet visar sitt ogillande. Slentrian betyder enligt Svenska Akademiens ordlista ’stelnad vana, själlös rutin’.

    Det är den här typen av konsumtion som är mest ifrågasatt – inte minst av personer som själva ibland lägger slentriankött på tallriken. Och det är inte bara vegetarianer och veganer som kritiserar slentrianköttet. Många debattörer skriver att de vill fortsätta att ibland unna sig en riktigt god köttbit, men att de gärna hoppar över kött i vardagen. Så här skriver Mattias Svensson i magasinet Neo:

    Läxan är densamma om man vill komma billigt undan: Minska på slentrianköttet. De trista, fantasilösa köttmåltiderna som inte ger något mervärde. Som luncherna på stan. Eller för den delen i landets skolor. Det finns en kulinarisk värld bortom köttet som borde upptäckas och bejakas. För sina goda och billiga råvaror om inte annat.

    I Upsala Nya Tidning skriver Maria Ripenberg om slentrianköttets negativa miljöpåverkan:

    Köttätandet måste ned, vi har inget val. Om man inte vill bli vegetarian kan man satsa på något dyrare kött fast sällan, i stället för dagligt ”slentriankött”. Det är bättre för hälsan också. Rött kött ökar risken för cancer och hjärtkärlsjukdomar – oavsett varifrån det kommer.

    Margit Richert berättar i Fokus om hur hon och maken som en konsekvens av ett nyårslöfte nästan blivit vegetarianer:

    Bort så med slentrianköttet! Jag vågar inte berätta för maken att vi äter vegetariskt nio av tio måltider, men han har å andra sidan skaffat sig en egen definition av vad som är animalier. Ägg är kött, eftersom man blir mätt av det. Ost och yoghurt är kött eftersom det är gott. Gröna linser är köttfärs eftersom det beter sig liknande, både i sås och i limpa. Svamp är kött eftersom det innehåller umami. Bläckfisk däremot är grönsaker, eftersom det inget smakar. Vitfisk likaså. Kött? Det är fortfarande kött, men väldigt sällsynt.

    I Jönköpings-Posten tipsar Maria Friedner om enkla sätt att minska köttkonsumtionen:

    Skippa slentriankött: Beställ en Funghi istället för Capricciosa.

    Om slentrianköttets dagar är räknade återstår att se. Klart är i alla fall att ordet – som är belagt sedan 2007 – blir allt vanligare.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • I veckans kviss söker vi definitionerna på tolv svenska ord. Några är ganska lätta, men några är också riktigt luriga. Definitionerna är hämtade ur Svenska Akademiens ordlista. Lycka till!

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Valentina och Elias var de populäraste förnamnen i Liechtenstein 2016. Bägge namnen gavs till fem nyfödda. I hela landet föddes 378 barn under förra året.

    Furstendömet Liechtenstein har 38 000 invånare. De senaste åren har antalet nyfödda barn varit i snitt ett om dagen. Det betyder att det inte krävs många nya bärare för att ett förnamn ska bli årets populäraste. Förra året föddes 192 pojkar och 186 flickor.

    Under 2016 var Valentina det populäraste flicknamnet och Elias det populäraste pojknamnet. Bägge gavs till fem nyfödda. Elias var i topp även 2015 då namnet gavs till sju nyfödda pojkar. Valentina var tvåa 2015 – och då var det två flickor som fick namnet.

    Tvåa bland pojkarna förra året var – med fyra nya bärare var – Leo, Liam, Mateo/Matteo och Samuel. Tvåa bland flickorna var Nina, ett namn som även det fick fyra nya bärare.

    Det var 36 pojknamn och 34 flicknamn som förra året gavs till minst två nya bärare.

    Statistiken sammanställs av Amt für Statistik.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer

Sidor

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg