Prenumerera på bloggen
  • Vilket nyord från 2014 gillar du bäst? Nu kan du rösta på de 40 ord som listades i Språktidningens och Språkrådets nyordslista – från attefallshus till åsiktskorridor. Omröstningen hittar du här och i högerspalten.

    Hur gick det då i den nu avslutade omröstningen om favoritordklass? Av de 609 läsare som deltog röstade 28 procent på verb. Tvåa blev adjektiv med 24 procent av rösterna och trea substantiv med 10 procent.

    Därefter kom adverb med 8 procent, interjektioner med 7 procent, konjunktioner med 5 procent, prepositioner och pronomen med 4 procent, particip och subjunktioner med 3 procent och egennamn, infinitivmärke och räkneord med 2 procent.

    Anders

    Illustration: Jens Magnusson

    0 kommentarer
  • Engelska i både förskolan och i hemmet. Det är receptet för att barn med spanska som modersmål ska lyckas i skolan längre fram. Det hävdar amerikanska forskare i en studie publicerad i Applied Psycholinguistics.

    År 2030 beräknas omkring 40 procent av eleverna i amerikanska skolor ha engelska som andraspråk. En stor del av dessa elever kommer att ha spanska som modersmål. Tidigare forskning visar att de elever som inte tidigt bemästrar engelskan ofta lämnar skolan med låga betyg. De går också mer sällan vidare till högre utbildning.

    För att tidigt utveckla engelskan rekommenderar nu en amerikansk forskargrupp att föräldrar exponerar sina barn för språket så mycket som möjligt. Studien, som gäller spanskspråkiga barn som ännu inte börjat skolan, visar att barnen i hemmet snappar upp och lär sig använda nya ord. I förskolan, där de stöter på mycket engelska, får barnen möjlighet att öva och utveckla sin engelska.

    Just förskolan är enligt forskarna en utmärkt plats för språkinlärningen. Där kännetecknas inlärningen av att den sker genom social interaktion.

    Metoden lägger ett stort ansvar på föräldrarna. Om de inte talar god engelska kan i stället någon annan person kallas in för att hjälpa barnen. Samtidigt får heller inte modersmålet glömmas bort. Det är av yttersta vikt, skriver forskarna, att även det utvecklas.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Överdrivet tydligt. Så sägs det ofta att föräldrar pratar med sina barn. Men en fransk-japansk studie visar att det i själva verket kan vara tvärtom. Japanska mödrar talar mindre tydligt till sina barn än till andra vuxna.

    Att tala långsamt och tydligt brukar ses som ett sätt att underlätta förståelsen för små barn. Nu utmanas den bilden av en studie publicerad i tidskriften Psychological Science. I studien deltog 22 japanska mammor och deras barn. Barnen var 18 till 24 månader gamla.

    Forskarna spelade in 14 timmars kommunikation mellan mödrar och barn. Därefter detaljanalyserades samtalen – ett arbete som tog forskarna fem år. Studien är den hittills mest omfattande i sitt slag.

    Resultaten var överraskande. Föräldrarna talade tydligare med den person som ledde testerna än med sina barn. Det visade sig bland annat genom en analys av hur mammorna uttalade snarlika stavelser. Samtalen med barnen präglades av känslomässigt färgad intonation avsedd att fånga uppmärksamheten. Inte sällan kännetecknades mammornas tal av sjungande prosodi och ord som av vuxna ofta betraktas som barnsliga.

    Det ser alltså ut som att det som kan upplevas som överdriven artikulation inte alls dominerar mödrarnas samtal med barnen. Inte sällan sägs det att tydligt tal hjälper barnens språkutveckling. I stället kan det vara så att barnen får mindre hjälp av föräldrarna än vad som tidigare varit den allmänna uppfattningen.

    Resultaten säger dock inget om vilket sätt att prata med barnen som är bäst. De säger heller inget om hur det fungerar i andra länder och med andra språk än Japan och japanska. En av forskarnas förhoppningar är att de ska kunna utföra liknande studier på mammor och barn från fler kulturer.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Är hög luftfuktighet en förutsättning för att bemästra tonspråk? Det hävdar en forskargrupp i en artikel publicerad i tidskriften PNAS. Majoriteten av världens tonspråk talas nämligen i områden med hög luftfuktighet.

    Till de mest talade tonspråken i världen hör kinesiska och vietnamesiska. Där är tonen på en stavelse betydelsebärande på samma sätt som vokaler och konsonanter. Beroende på ton kan vietnamesiskans ba till exempel betyda både ’pappa’ och ’mormor’.

    Forskare vid Max Planck-institutet och universitetet i Miami hävdar att klimatet kan ha varit en starkt bidragande orsak till utvecklingen av tonspråk. Stämbanden behöver nämligen en fuktig miljö för att producera rätt ton. Och ett sådant klimat finns i regioner med hög luftfuktighet.

    I studien har forskarna kartlagt över 3 700 språk. Majoriteten av tonspråken talas i Centralafrika, subtropiska Asien och vid Ekvatorn, områden som kännetecknas av hög luftfuktighet. I torra Centraleuropa finns däremot inga tonspråk.

    I regioner där luftfuktigheten är lägre är förutsättningarna sämre för att producera de toner som krävs. Med lägre träffsäkerhet för rätt ton ökar också risken för missförstånd. Det skulle kunna vara en förklaring till tonspråkens utbredning i områden med hög luftfuktighet. Där finns enligt forskarna de bästa förutsättningarna för att producera de betydelsebärande tonerna.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Det är inte bara resenärer som ställer sig i busskön. Även fotbollsspelare väljer ofta med framgång busskön. För när busskön fungerar planenligt blir det mål.

    Inövade varianter på fasta situationer har alltid varit ett segervapen inom fotbollen. En hörnvariant som fått genomslag det senaste året är busskön. Inför hörnan ställer sig flerav av det anfallande lagets spelare i ett led i straffområdet. När hörnan slås intar de sina förutbestämda platser på andra platser i straffområdet. Förhoppningen är att överraskningsmomentet och en välslagen hörna ska leda fram till en målchans.

    Ett lag som använder sig av busskön är Sirius. Förra året ledde den klubben till seger mot IFK Göteborg i Svenska cupen. Sveriges Radio Uppland rapporterade att den ovanliga taktiken gett resultat:

    I Söndags lyckades Sirius slå ut IFK Göteborg från Svenska cupen i fotboll, delvis tack vare den banbrytande hörnvarianten ”Busskön”.

    I somras övade även fotbollslandslaget på busskön. Webbplatsen Damfotboll.com berättade om hur spelarna förberedde sig inför hörnvarianten:

    Det såg inte bara annorlunda ut från sidan när Sverige ställde upp för fast situation med bollen vid hörnflaggan. Therese Sjögran och Sara Thunebro fanns båda nära bollen, förvarnade om en kort variant som blev längre när Thunebro tryckte till kraft. Under täcknamnet ”Busskön” var fem blågula spelare samtidigt prydligt uppställda på rad. Snart skingrades formationen. Ett par sökte sig direkt mot mållinjen för att hota med huvudet, de övriga spred sig för att detronisera markeringen från det skotska försvaret. Resultatet skapade rejäl förvirring för de som inte hade tanke och handling klart för sig.

    Än så länge är spridningen av busskön begränsad. Om fler fotbollsklubbar ställer sig i kön till hörnvarianten återstår att se.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • För ungefär 1,8 miljoner år sedan började människans släktingar på Afrikas savanner att överge de mest primitiva typerna av stenverktyg. I nästa evolutionära steg började mer avancerade redskap att användas. Ungefär vid denna tidpunkt placerar en grupp brittiska och amerikanska forskare födelsen av mänsklig kommunikation.

    Med en vass sten kunde människans föregångare snabbt slakta ett bytesdjur. För 2,5 miljoner sedan var detta enligt ett forskarlag ett avgörande genombrott. Eftersom kunskaperna om verktygets funktion behövde överföras från generation till generation uppfanns något slags kommunikation. Det handlade knappast om talat språk, utan sannolikt om något slags tecken, gester eller ljud.

    Denna tidsperiod kallas oldowankulturen efter fyndplatsen Olduvai i Tanzania (bilden). Traditionen med enkla verktyg spred sig så småningom över stora delar av Afrika. Men det gick inte fort. Det tog omkring 700 000 år för oldowankulturen att etablera sig över hela kontinenten.

    Hade människans föregångare kunnat tala med varandra hade det rimligtvis gått betydligt fortare. Ändå betraktar forskarna utvecklingen av enkla redskap som avgörande för uppkomsten av kommunikation.

    Den som får talade instruktioner lär sig snabbt att hantera ett verktyg. Den som bara får titta på och därefter ges uppdraget att utföra uppgiften lyckas sällan. Därför tror forskarna att de första orden uppstod i skärningspunkten mellan oldowankulturen och acheuléen, en senare kultur där bland annat handkilen uppfanns.

    De allra första orden eller gesterna som yttrades på jorden bör enligt forskarna ha betytt till exempel ja, nej, här och där. Språket gjorde det lättare att visa någon hur ett redskap skulle användas. Dessa första steg ska i sin tur ha inneburit att acheuléen och användningen av mer avancerade verktyg kunde sprida sig snabbare och längre.

    Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications. Forskarna har bland annat studerat hur talade instruktioner ger bättre och snabbare resultat än andra undervisningsmetoder. Det är på denna tanke som de baserar teorin om uppkomsten av mänsklig kommunikation.

    I Språktidningen 2/2015, som utkommer den 11 februari, skriver Lars Melin om språket som uppfinning.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Att skär kan vara ett adjektiv, ett substantiv och en verbform är inget konstigt för den som behärskar det svenska språket. Sammanhanget avgör om det handlar om en uppmaning, en färg, en kobbe eller något annat. Så fungerar även träsksparvens sång. När en ”stavelse” placeras i nya sammanhang reagerar träsksparven på olika sätt.

    Vetenskapens jakt på talets ursprung har lett många forskare till fåglar. Ett forskarlag vid amerikanska Durham university har studerat träsksparvens läten. Vid en sjö i Pennsylvania spelade de in och analyserade fågelsång från 206 träsksparvar av hankön.

    Forskarna identifierade olika ljud i fågelsången, ett slags stavelser. Därefter spelade de upp fågelsången för andra träsksparvar. I vissa fall manipulerade de fågelsången genom att byta plats på en del av en ”stavelse”. Denna ”stavelse” klipptes in på olika ställen i inspelningarna.

    Fåglarna reagerade på helt olika sätt inför de olika ljuden. En del lockade fram aggressiva revirbeteenden medan andra bara orsakade måttliga reaktioner eller inte alls väckte träsksparvarnas intresse.

    Forskarnas slutsats är att sammanhanget har avgörande betydelse för träsksparven. Allt tyder enligt studien på att samma ljud kan ha olika innebörd beroende på vilka ljud det omges av.

    Att förstå att exempelvis skär beroende på sammanhang kan betyda många olika saker är grundläggande för språkförståelsen. Träsksparven kan enligt forskarna vara ett bevis för att människan inte var först med denna förmåga.

    Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften PNAS.

    Anders

    Foto: Robert Lachlan

    0 kommentarer
  • Elsa är Sveriges just nu populäraste flicknamn. Under 2014 tog sig Elsa förbi både Alice och Maja till namntoppens översta plats. Bland pojkarna är Lucas kvar i topp. Det visar statistik från Statistiska centralbyrån, SCB.

    För sjunde året i följd är Lucas, William och Oscar landets populäraste pojknamn. För andra året i följd toppas listan av Lucas före William och Oscar. Bland flicknamnen är förändringarna fler. Elsa tar klivet förbi Alice och Maja till förstaplatsen. Bland de tio vanligaste namnen för nyfödda finns hela fyra nykomlingar: Agnes, Lilly, Linnea och Molly. På flickornas topp 100 finns fem nya namn: Celine, Lovis, Amelia, Luna och Elisa. Bland pojkarna är antalet färskingar bara två: Dante och Ali.

    – Det hänger ihop med att det än i dag är lite mer traditionsbundet att namnge pojkar. Därför är pojknamnen mer stabila, säger Katharina Leibring, förste forskningsarkivarie vid Institutet för språk och folkminnen.

    Under 2014 namngavs 58 771 pojkar och 55 658 flickor. Var trettonde flicka – totalt 4 358 personer – fick ett unikt namn eller en unik stavning. Bland pojkarna gavs var femtonde – totalt 3 883 personer – ett förnamn som de var helt ensamma om.

    – Ljudstrukturen kan göra att det är lättare att skapa unika stavningar för flicknamn. Det går att sätta en accent här eller där, lägga till ett h på slutet eller växla mellan v och w. Det är också färre pojknamn som slutar på vokal.

    Att Elsa nu tar täten bland flicknamnen är ingen överraskning för Katharina Leibring. Namnet ligger rätt i tiden i flera bemärkelser. Dels har det gått tre generationer sedan förnamnet senast var riktigt populärt, dels heter en av huvudpersonerna i den populära barnfilmen Frost just Elsa. Här går alltså tradition och populärkultur – två saker som har stort inflytande över namngivningen – hand i hand.

    – Elsa är ett namn som befinner sig i rätt cykel. Under 1920-talet var Elsa det åttonde vanligaste namnet. Nu har det klättrat under hela 2000-talet och gick in på topp tio 2008, säger Katharina Leibring.

    Elsa illustrerar enligt Katharina Leibring en annan trend. Just nu är ljudkombinationen El- populär bland flicknamn, som Elin, Elvira, Elisa och Ella. En motsvarighet bland pojknamnen är snabbklättraren Vincent och andra populära namn som börjar på Vi-, som Viktor, Ville och William. Just Vincent återspeglar en annan strömning. Många föräldrar väljer namn som upplevs som internationellt gångbara och lätt kan uttalas på engelska.

    – Vincent har funnits i svenskan sedan medeltiden, men det har aldrig tidigare varit riktigt populärt.

    En sak som Katharina Leibring lagt märke till i sin forskning är att pojknamn som inte längre är på modet ibland först kommer tillbaka som namn på hanhundar. Långt från namnstatistikens topp har förnamn som Torsten, Leif, Lennart, Sven och Gösta – som just nu gillas av många hussar och mattar – börjat att röra på sig så smått. Men det kommer sannolikt att dröja ytterligare innan en återkomst på bred front kan bli aktuell.

    – Snarare tjugo än tio år skulle jag tro. Flicknamnen och tiknamnen stämmer däremot överens. Där brukar vissa namn vara populära samtidigt, säger Katharina Leibring.

    Anders

    Illustration: Disney

    0 kommentarer
  • Molly tassar ifrån Bella i hundnamnstoppen. Men hundar har inte alltid givits samma namn som människor. Genom åren har de uppkallats efter kända personer från Antiken, fått namn som stavats med en fransk prägel och namngivits efter egenskaper eller funktion. I dag är det ofta hunden som går först i spåret – inte sällan blir ett namn först populärt bland hundar för att sedan börja ges även till människor.

    Med 6 611 registrerade bärare är Molly landets i särklass vanligaste hundnamn. Tvåa är Bella med 4 581 bärare och trea Ludde med 3 788 bärare. Ester, Enzo och Kira tillhör de namn som ökade snabbast under 2014. Det visar statistik från Jordbruksverket.

    Övriga namn på hundarnas topp 20 är Wilma, Bamse, Charlie, Ronja, Sigge, Alice, Rocky, Doris, Sally, Selma, Nova, Zorro, Ozzy, Tindra, Maja, Hugo och Elsa. Majoriteten av de populäraste hundnamnen är även mycket vanliga bland människor. Det gäller i synnerhet tikar och flickor. Alice, Molly, Maja och Elsa tillhör exempelvis de populäraste namnen för nyfödda flickor.

    Så har det inte alltid varit. I en uppsats i antologin Från renhållningshjon till modeaccessoar – 10 000 år av relationer människa–hund i Sverige skildrar namnforskaren Katharina Leibring hundnamnens utveckling i Sverige.

    De första säkra beläggen på svenska hundnamn hittar Katharina Leibring under 1600-talet. Genom islänningasagorna finns dock en del hundnamn från vikingatiden bevarade. Att namngivningen vid den här tiden fungerade ungefär likadant på Island och i Sverige är kanske ingen våghalsig gissning. De isländska hundnamnen var en- eller tvåstaviga och betecknade någon av djurets egenskaper. Där fanns bland annat Buski och Flóki, två namn som beskriver hundens toviga päls, Stutt (’kort’) och Brakki (’den skällige’).

    Under 1600- och 1700-talen fanns olika traditioner. Kungliga knähundar kunde få franska namn som Courtisane och Fidèle, jakthundar kunde kallas Jäger och Spåre och vallhundar på bondgårdar kunde ges ett egenskapsnamn som Stark.

    Egenskapsnamnen, som Bister, Flink och Hurtig, höll ställningarna även under 1800-talet. Andra typer av namn var smeknamnen (Lady, Pärla och Trogen), personnamnen (Karo och Diana) och de skämtsamma namnen (Fråg’en och Som-du – bägge sannolikt avsedda som ett humoristiskt svar på frågor om hundens namn). Traditionen med namn som återspeglade hundens egenskaper eller funktion var stark långt in på 1900-talet.

    I dag ser det helt annorlunda ut. Katharina Leibrings förklaring är enkel. Hunden har gått från att vara ett nyttodjur till ett sällskapsdjur, och i stället för att sova i ladugården snusar den ofta i sängen vid husses eller mattes fötter. Hunden har helt enkelt blivit en familjemedlem, och det påverkar också namngivningen. En mer personlig relation till hunden gör att den i allt större utsträckning får vanliga förnamn.

    Katharina Leibring noterar att de tvåstaviga namnen dominerar. Eftersom de är lättast att ropa är de mest praktiska. De könsneutrala namnen är få och ofta engelska. Vanligast är personförnamnen. Men även äldre hundnamn, som Fido och Pompe, används än i dag liksom namn hämtade från kända personer ur historien, som Afrodite, Luna och Zeus. Där finns också namn som förknippas med populärkultur och kändisar, som Ozzy, Messi, Rocky och Arwen.

    En tendens är att förnamn som förlorat popularitet ofta återintroduceras bland hundar. I dag kan namn som Sture, Lennart, Gunnel och Leif höras i rastgårdarna. Detta förebådar i sig, skriver Katharina Leibring, att de snart även kommer att höras i lekparker och förskolor.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Somliga anser att åsiktskorridoren är för trång. Även i åsiktsbrunnen är det trångt – men den som vistas där är nöjd med att bara ta del av ståndpunkter som överensstämmer med de egna.

    Debatten om debatten debatterades ständigt under 2014. Ett ord som gjorde raketkarriär var åsiktskorridor, ett begrepp myntat av statsvetaren Henrik Oscarsson vid Göteborgs universitet. I ett blogginlägg definierade han åsiktskorridor som ’den buffertzon där du fortfarande har visst svängrum att yttra en åsikt utan behöva ta emot en dagsfärsk diagnos av ditt mentala tillstånd’.

    Henrik Oscarssons diagnos på debattklimatet i Sverige var att det var för lågt i tak. Men att bara omge sig med åsikter som matchar de egna är inte sällsynt – i synnerhet inte i sociala medier. Fenomenet kan kallas ekokammare eller åsiktsbrunn.

    Den som satt sig i åsiktsbrunnen kikar inte över kanten för nya intryck. I stället gräver personen djupare nedåt i de åsikter som redan finns i brunnen.

    I Upsala Nya Tidning skriver Ola Larsmo att en åsiktsbrunn är en pålitlig källa för den som vill ha mer av samma sak:

    Ett ord som hörts allt oftare idag är nyskapelsen ”åsiktsbrunn”. I takt med att vi skaffar vår information digitalt tenderar vi också i allt högre grad att välja de källor som bekräftar vad vi redan vet – eller tror oss veta. Frestelsen att välja bort den där besvärliga människan på Facebook som envisas med att tycka något helt annat än du är tidvis svår för oss alla. Så underbart att åsiktsgosa med människor som tycker precis som du. Fast i längden är det som att kissa på sig en vinterdag. Värmer först, blir snabbt kallt.

    I Dagens Nyheter skriver fyra debattörer att debatten i sociala medier inte är representativ för helheten. I stället är det de mest extrema synpunkterna som får spridning. Dessa levereras i regel av personer som fastnat i åsiktsbrunnen:

    Sociala medier kan vara fantastiska källor till fördjupning och dialog, men i värsta fall utgör den Twitterdrivna opinionsbildningen en utveckling mot två extremer: Å ena sidan starkt partiska tyckare, nedsänkta i åsiktsbrunnar och ekokammare där användarnas egna världsbilder ständigt blir bekräftade. Å andra sidan, en tittarsiffre- och klickmaximerande grupp publicister som varje dag vill skapa Debatten med stort D. När sådana aktörer okritiskt ser Twitter som en värdemätare på ”vad som diskuteras just nu” finns risken att vi passerar ständigt nya lågvattenmärken för den sensationsdrivna offentligheten.

    Anders

    Illustration: Istockphoto

    0 kommentarer

Sidor

Annons

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg