Prenumerera på bloggen
  • Hundägare är inte särskilt bra på att förstå vad hunden vill när den skäller. Nu vill ett brittiskt företag ge husse och matte lite hjälp. De tänker försöka utveckla en app som tolkar hundens skall.

    Bara fyra gånger av tio lyckas ägare tolka sina hundars skall på rätt sätt. Förmodligen är människans förståelse av hundskall i verkligheten ännu sämre. I studien, som utfördes vid ett ungerskt universitet, fanns nämligen bara sex typer av skall att välja mellan.

    Det brittiska husdjursföretaget Fetch påstår sig ha möjlighet att ta fram ett halsband som kan tolka hundskall. Varje gång hunden skäller snappar halsbandet upp ljudet. Skallet tolkas därefter med appen What’s Yapp. Appen samlar även in andra ljud och rörelser som bidrar till att översätta hunden.

    Tanken är att appen ska se till så att husses eller mattes begränsade förståelse gör så att de inte agerar på ett sätt som är tvärt emot vad hunden vill. I idealfallet ska alltså översättningen garantera att ägaren inte tror sig höra långpromenad i ösregnet när hunden i själva verket säger jag vill inte gå ut.

    What’s Yapp var en av tre finalister i Fetchs omröstning om vilken produkt företaget ska försöka utveckla. Omröstningen avslutades i går. Om uppfinningen någonsin blir verklighet återstår att se.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Hoarding eller hoarding disorder är ett fenomen som en del har upplevt i verkligheten och som betydligt fler har sett på tv. Det handlar om ett patologiskt samlande där den drabbade inte kan slänga saker utan att drabbas av stark ångest. På svenska talas det allt oftare om fenomenet som samlarsyndrom.

    Patologiskt samlande togs nyligen upp som en diagnos i den psykiatriska diagnosmanualen DSM. Inom fackspråket talas det om samlarsyndrom, och det är ett ord som har börjat sprida sig till allmänspråket. Där konkurrerar ordet framför allt med det engelska lånet hoarding.

    Den som fanatiskt samlar autografer, vinylskivor eller frimärken behöver inte alls lida av samlarsyndrom. Fenomenet kännetecknas av att en person inte vågar slänga någonting eftersom den tror att alla saker någon gång kan komma till användning. Inte sällan slutar det med att det i den egna bostaden bara går att navigera mellan olika rum genom smala korridorer som lämnats fria från samlarföremål och bråte.

    Samlarsyndrom är patologiskt, alltså sjukligt. Den drabbade har inte längre kontroll över sitt samlande. Enligt Expressen är fenomenet utbrett i Sverige:

    Hoarding, eller samlarsyndrom, är vanligt. Omkring 200 000 svenskar är drabbade. Nu testas en helt ny svensk behandling mot hoarding.

    Så här beskrivs samlarsyndrom i den populärvetenskapliga tidskriften Modern Psykologi:

    Samlarsyndrom, hoarding, är ett sjukligt tillstånd, där samlandet har gått långt utöver det som kan anses normalt.

    Än så länge handlar det om ett ord i gränslandet mellan allmänspråk och fackspråk. Om det lyckas att ta över från hoarding återstår att se.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Comic Sans är typsnittet som många älskar att hata (eller bara hata). Common Sans är typsnittet som vill förändra synen på flyktingar människor.

    Att tala om de nödställda människor som flyr krigets Syrien som flyktingar kan enligt kommunikationsbyrån Essen International och Solvatten, det företag som säljer en vattenrenare med samma namn, vara avhumaniserande. Därför har de tillsammans utvecklat typsnittet Common Sans, en ordlek med engelskans common sense (’sunt förnuft’).

    Det unika med typsnittet är att ordet refugee (’flykting’) automatiskt ersätts av human (’människa’). Syftet med ordbytet är att illustrera att flykting är något tillfälligt, medan människa är något permanent. Det säger Robert Holmkvist, kreativ chef på Essen International, till Dagens Media.

    Här kan du ladda ned Common Sans. På webbplatsen finns också möjlighet att skänka pengar till hjälporganisationer.

    Anders

     

    0 kommentarer
  • Ett mer inkluderande språk är målet med SVT:s nya språkråd. Invandrare, förorten och färgad är ord som bör undvikas. Rekommendationerna är ett led i strävan efter att spegla Sverige på ett bättre sett.

    Uppdraget att formulera inkluderande begrepp är nära omöjligt. Språk är makt. Språk är också politik. Språk signalerar normer. Många intressegrupper och individer har starka åsikter om vad som är rätt och fel, och vilka ord som absolut bör eller inte bör användas.

    Så skriver Anne Lagercrantz, chef för SVT:s nyhetsdivision, i en introduktion till de nya språkråden. Med hjälp av dem ska anställda få hjälp att uttrycka sig inkluderande om etnicitet.

    Svensk är alla som har svenskt medborgarskap. Invandrare är ett ord som medarbetarna avråds från att använda. Om en persons etniska bakgrund är relevant är några alternativ utländsk bakgrund, utländska rötter och utomeuropeiskt födda.

    Om en persons utseende ska beskrivas avråder SVT från färgad, av en annan hudfärg och afrikanskt ursprung. Rådet är att vara så konkret som möjligt. Exempelvis kan det talas om östasiatiskt utseende, vit, ljushyad, svart och mörkhyad. Just svart och mörkhyad är två ord som SVT varnar för att använda – de kan väcka kritik. Om utseendet ska beskrivas är det viktigt att ta hänsyn till hur den intervjuade själv vill betraktas.

    Inte heller bör det talas om invandrartäta områden eller förorten. Även här lyfter SVT fram kravet på konkretion. I stället anses det vara lämpligare att berätta varför vissa områden skiljer ut sig från mängden. Samma sak gäller exempelvis segregerad skola.

    Andra ord som kan användas är tiggare, nyanländ, flykting, asylsökande och EU-migrant. Det finns dock skäl till att använda dem med försiktighet. EU-migranter behöver till exempel inte tillhöra en utsatt grupp.

    Anders

    Foto: Getty Images/Istockphoto

    5 kommentarer
  • De används felaktigt eller för mycket. Därför har norska Språkrådet tagit fram en lista över fyord – ord som inte borde användas lika flitigt som i dag.

    Politiker, journalister och andra som ofta hörs i norska medier borde enligt Språkrådet variera sitt språk mer. Därför utser rådet i en språkpolisiär lista för första gången årets fyord.

    Robust är enligt Språkrådet ett ord som det har gått inflation i. Nu betraktas ordet som så utslitet att det blivit dags att byta. Kanske väntar nästa klyscha bara runt hörnet. Andra adjektiv som får tummen ned är utrolig, sykt och sinnssykt. Som förstärkande uttryck är de så uttjatade att de inte längre tros ha någon effekt.

    Viktigheten av är en formulering som får Språkrådet att rynka på näsan. Orden i sig är det inget fel på, men på norska har inte företeelser viktighet, utan de är viktige. Boven i dramat är engelskans the importance of.

    Av samma skäl ogillas översättningslånen adressere en problemstilling och møte et krav. Även här är det engelskan som rådet reagerar mot. Det ser hellre att det talas om att ta opp, behandle och diskutere en problemstilling och att innfri et krav.

    Tänker att hörs ofta i svenskan. Tänka sig, tenke at förekommer även flitigt i norskan. Språkrådet tycker att tenke at saknar språklig precision. Bättre då att faktiskt berätta om det som sägs bara är en trevande fundering eller en välgrundad åsikt.

    Omforent och prosess sågar Språkrådet av andra skäl. Ofta används de på ett sätt som snarare döljer än förklarar.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Frankrikes traditionella AZERTY-tangentbord kan snart vara historia. Kulturdepartementet har gett ett konsultföretag i uppdrag att ta fram förslag till ett uppdaterat tangentbord. Syftet är att det helt enkelt ska bli lättare att skriva korrekt franska, rapporterar BBC.

    Det franska AZERTY-tangentbordet har irriterat skribenter i ett århundrade. Vanliga källor till irritation är att två tangenter behövs för att skriva till exempel siffror, punkt och vissa bokstäver med accent.

    Men det är inte i första hand missnöjet med det befintliga tangentbordet som har fått departementet att agera. I stället anses tangentbordet vara ett närmast hopplöst redskap för den som vill skriva korrekt franska. Svårigheterna att skriva vissa bokstäver gör enligt kulturdepartementet att somliga skribenter struntar i dem eller tror att de inte finns.

    Uppdraget att förnya AZERTY-tangentbordet har gått till konsultfirman Afnor. BBC uppger att den före sommaren ska komma med förslag på en ny formgivning. I uppdraget ingår att göra det lättare att skriva annat än den franska som talas just i Frankrike. Därför behöver det bli smidigt att exempelvis skriva tilde, ~.

    Men AZERTY-tangentbordet kommer inte att överges – trots att det också har ergonomiska brister då vänsterhanden får jobba betydligt mer än högerhanden. Det är alltså inte aktuellt att gå över till QWERTY, den uppsättning som används bland annat i Sverige. En sådan övergång hade tvingat åtskilliga miljoner fransktalande att lära om.

    Både AZERTY och QWERTY har fått sina ”namn” efter de sex bokstäverna längst till vänster i den översta bokstavsraden.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    2 kommentarer
  • I förra veckan klubbade folketinget en så kallad smyckeslag. Den ger danska myndigheter möjlighet att beslagta kontanter och värdesaker från flyktingar. Tillgångarna ska finansiera uppehället i landet.

    Smyckeslagen är en av regeringens åtgärder för att göra Danmark mindre attraktivt för flyktingar. De personer som ändå kommer till landet ska i största möjliga utsträckning betala för sitt uppehälle. Det ekonomiska stödet från myndigheterna ska samtidigt minimeras.

    Anledningen till att det talas om en smyckeslag är att myndigheterna får beslagta smycken och andra värdeföremål. Saker med affektionsvärde får dock inte tas i beslag. Det innebär till exempel att myndigheterna inte får ta en vigselring.

    Lagen har fått internationell uppmärksamhet. I Svenska Dagbladet skriver Bo Lidegaard om beslutet:

    I det danska politiska sammanhanget är det inte överraskande att en regering som är helt beroende av Dansk folkeparti för en starkt laddad symbolpolitik i syfte att avskräcka flyktingar som kan tänkas söka sig till Danmark från andra europeiska länder. I gengäld har det väckt uppmärksamhet att Socialdemokraterna har stöttat smyckeslagen, vilket har väckt protester långt in i partiets egna led.

    I Finland pågår diskussioner om att införa en liknande lag. Yle berättar om dessa överläggningar:

    Svenska folkpartiets ordförande Carl Haglund anser att den nuvarande regeringen är till och med mer splittrad än den förra regnbågsregeringen. Haglund nämner den danska smyckeslagen som ett exempel. Utrikesminister Timo Soini (Sannf) anser att en likadan lag inte ska tas i bruk i Finland. Soini anser att ingen ska berövas sin vigselring. Haglund säger att Soinis parti- och ministerkollega Jari Lindström däremot har sagt att det vore en god idé för Finland att i likhet med Danmark konfiskera asylsökandes egendom.

    Även i Sverige finns det politiker som ser den danska lagen som en förebild. En av dem är Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson. Han pratade nyligen enligt Metro om hur partiet vill införa liknande bestämmelser i Sverige:

    Den så kallade ”smyckeslagen” klubbades av danska folketinget på tisdagen. Den möjliggör bland annat konfiskering av asylsökandes tillgångar för att bekosta deras uppehälle i landet.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • I Svenskfinland finns Musblötan och Bisaballen. I Sverige finns Fläsket, Tvestjärten och Gåsfeten. Men finns det fler roliga, vackra eller underliga namn på svenska öar? Tipsa oss gärna!

    I ett kommande nummer av Språktidningen skriver lingvisten Hartmut Traunmüller om vad som egentligen är en ö. Om du har något favoritnamn bland svenska öar får du gärna skriva det i en kommentar. Det kan vara namn som är dråpliga, konstiga eller fina. En liten motivering blir vi särskilt glada för!

    Redaktionen

    Foto: Istockphoto

    6 kommentarer
  • They som könsneutralt och singulart pronomen har röstats fram till 2015 års ord av American Dialect Society. Pronomenet segrade även i kategorin årets mest användbara ord.

    Att they används som singulart pronomen i engelskan är inget nytt fenomen. I Wall Street Journal skriver lexikografen Ben Zimmer att pronomenet använts på detta sätt av bland annat Jane Austen, William Shakespeare och Geoffrey Chaucer. Belägg för singulart they finns alltså ända sedan 1300-talet.

    På senare tid har användningen av singulart they ökat. Utvecklingen har långt ifrån varit populär i alla läger. En vanlig invändning är att det inte är lämpligt att använda ett ursprungligen pluralt pronomen som ett singulart pronomen.

    Den invändningen verkar dock inte bekymra språkbrukarna. På senare år har singulart they bland annat blivit vanligt i tävlingsprogram. När en vinnare av exempelvis ett matlagningsprogram i tv ska avslöjas kan domarna dra ut på spänningen lite extra genom att tala om personen som they. Ordet har också börjat användas på samma sätt i Washington Post.

    Med 187 röster utsågs singulart they till årets ord av American Dialect Society. Ofta handlar det enligt organisationen om en användning som kan jämföras med svenskans hen. Singulart they används dels om personer som inte identifierar sig som män eller kvinnor, dels när könet är okänt eller inte ska avslöjas.

    Tvåa i omröstningen blev thanks, Obama, som används när en person låtsas ge USA:s president skulden för ett problem. Trea blev ammosexual (’person med vapenfetisch’), fyra ghost (’avsluta ett förhållande genom att inte längre kommunicera med motparten’) och femma on fleek (’oklanderlig, välordnad’).

    They vann även kategorin mest användbara ord medan ammosexual röstades fram till det mest kreativa ordet och ghost utsågs till ordet med de bästa framtidsutsikterna.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Tomas Riad, Siv Strömquist och David Lagercrantz är några av gästerna på årets Språkforum. Den här gången håller vi till på Nalen i Stockholm. Datumet är fredagen den 11 mars.

    Språkforum är Språktidningens årliga evenemang där det mesta handlar om – ungefär som i den här meningen – språk. Vi utlovar en lärorik och underhållande dag där du lär dig nya saker som du har nytta av såväl på jobbet som privat. Förra året sålde biljetterna slut med ett par veckor kvar, så det kan vara en god idé att boka i tid.

    I år tipsar Siv Strömquist om hur kommatering gör texter överskådliga och begripliga, David Lagercrantz avslöjar hantverket bakom en försäljningssuccé, Ingrid Fredriksson diskuterar aktuella språkvårdsfrågor i svenska medier, Tomas Riad berättar om ljudmönster bakom smeknamn, Birgitta Agazzi tar oss med på en nyordsresa, Mikael Parkvall presenterar en unik kartläggning av språken i Sverige och Catharina Grünbaum talar om Carl Michael Bellman som språkförnyare.

    Dessutom får du chansen att ställa dina frågor om språkvård till vår expertpanel med bland annat Ola Karlsson från Språkrådet. Moderator är Språktidningens chefredaktör Patrik Hadenius.

    För dig som läser Språktidningen är priset 2 195 kronor inklusive moms. Lunch och fika ingår i priset. Här kan du läsa mer om Språkforum och boka biljett.

    Redaktionen

    Foto: Magnus Liam Karlsson

    0 kommentarer

Sidor

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg