Prenumerera på bloggen
  • En 29 meter lång inskription på hieroglyfluviska från omkring 1200 f.Kr. kan nu läsas på nytt. Den beskriver strider och maktskiften i södra Anatolien. Fyndet presenteras i en ny bok av geoarkeologen Eberhard Zangger.

    Luvierna kom till Mindre Asien under bronsåldern ungefär samtidigt som hettiterna. Med dessa delade de också gudar. Majoriteten av de inskrifter som bevarats är från tiden efter hettiterrikets fall omkring år 1200 f.Kr. Luviska skrevs både med hieroglyfer och kilskrift.

    1878 hittade den franske arkeologen Georges Perrot en unik inskription på kalksten i det turkiska samhället Beyköy. Det rörde sig om en 29 meter lång inskription på hieroglyfluviska. Den skildrar den politiska utveckling som kan ha utgjort den historiska kärnan till berättelserna om trojanska kriget. Den beskriver också luviska invasioner i Syrien och Palestina.

    Georges Perrot kopierade inskriptionen – den längsta som påträffats på hieroglyfluviska. Originalet kom sedan att användas som byggmaterial till en moské.

    Den kopierade inskriptionen publiceras nu i boken Die Luwier und der Trojanische Krieg – eine Entdeckungsgeschichte av Eberhard Zangger. Det är första gången som inskriptionen på detta sätt blir tillgänglig för allmänheten. Och den som behärskar hieroglyfluviska kan alltså bilda sig en egen uppfattning om de omvälvande händelser som föregick bronsålderns slut i regionen.

    Anders

    Illustration: Luwian Studies

    0 kommentarer
  • Keto är en diet som får allt fler förespråkare. Syftet med ketogen kost är att maximera fettförbränningen.

    Dieten LCHF är populär sedan flera år tillbaka. Den som följer denna diet har ett högt intag av fetter och ett lågt intag av kolhydrater. Keto beskrivs ofta som en renodlad och sträng version av LCHF. Inte sällan är det personer som vill bygga muskler som äter ketogen kost.

    Keto är alltså en kortform för ketogen. Dieten syftar till att bilda ketoner, som är en nedbrytningsprodukt av fettsyror. Läkare har bland annat varnat för riskerna för barn som har diabetes att följa en diet med mycket fetter och lite kolhydrater.

    Aftonbladet berättar att skådespelaren Alicia Vikander åt ketogen kost inför inspelningen av filmen Tomb raider:

    En ketogen kost, eller keto, är en mycket strikt variant av LCHF. Syftet med dieten är att maxa fettförbränningen.

    Göteborgs-Posten skriver att en avgörande skillnad jämfört LCHF är att den som följer en ketogen diet får i sig mindre protein:

    Mycket få kolhydrater och mycket fett. Dieten känns igen från de senaste årtiondenas omstridda bantningskurer, Atkins och LCHF (low carb, high fat). Den ketogena dieten kan liknas vid en strikt variant av samma idé.

    I Allas beskrivs dieten på ett liknande sätt:

    Du kanske har hört talas om det som heter ketogen diet? LCHF (låg mängd kolhydrater, hög halt fett) är allmänt känt i dag och ketogen diet är att gå ett steg längre. Här äter man ytterst minimalt med kolhydrater, mer av proteiner och mest av fett.

    I svenskan har det talats om ketogen kost sedan 2003. Ofta nämns denna typ av kost i samband med LCHF. Det är först i år som keto och ketogen kost har börjat beskrivas som en diet som på vissa punkter skiljer sig från LCHF.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    1 kommentarer
  • Tolv svenska ord möter du i veckans kviss. Vet du vad de betyder? Som vanligt försöker vi blanda ord som vi tror att de flesta känner till med några riktigt sällsynta. Lycka till!

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Booty! Tit! Booby! Den som börjar fnissa åt dessa ord är inte ensam. Det är nämligen de roligaste orden i det engelska språket.

    Det är forskare i psykologi vid University of Warwick som har undersökt vilka som är engelskans mest och minst humoristiska ord. I studien har 821 personer satt betyg på 211 ord. En femma betyder att ordet är mycket roligt. En etta innebär att ordet inte är det minsta roligt.

    Många av de ord som rankas som roligast har kopplingar till kroppsdelar. Det ord som oftast lockar till skratt är booty (’rumpa’) med snittbetyget 4,32. Därefter följer tit (4,25), booby (4,13), hooter (4,13), nitwit (4,03), twit (4), waddle (4), tinkle (3,94), bebop (3,93), egghead (3,92), ass (3,92) och twerp (3,92).

    Det mest humorbefriade ordet är rape (’våldtäkt, våldta’) med snittet 1,18. Andra ord som få tycker är roliga är torture (1,26), torment (1,3), gunshot (1,31), death (1,32), nightmare (1,33), war (1,33), trauma (1,35), rapist (1,37), distrust (1,38), deathbed (1,39) och pain (1,39).

    Olika grupper har olika åsikter om vad som är roligt. Bondage, birthmark och orgy är tre ord som män ger högre betyg än kvinnor. Kvinnor är mer förtjusta i giggle, beast och circus. Yngre deltagare rankar oftare goatee, reform och joint som roliga. Äldre föredrar caddie, birthright och squint.

    Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Behavior Research Methods.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Nu har O som i ordbok kommit från tryckeriet! Så här glad blev redaktören Maria Sjödin efter att ha öppnat kartongerna med de första exemplaren. Ordboken innehåller drygt 2 500 omistliga, ovanliga och oemotståndliga ord. På Instagram ger vi dagliga smakprov på innehållet.

    Vi firar ordboken med en fest på Dramaten i Stockholm måndagen 16 oktober. Det finns några biljetter kvar, men i dag är sista dagen att köpa biljett. O som i ordbok finns att köpa på plats på Dramaten och går också att beställa här.

    Anders

    0 kommentarer
  • Har du något ord som borde vara med på 2017 års nyordslista? Ett alldeles färskt ord som redan fått viss spridning eller ett ganska färskt ord som etablerat sig på allvar i år? Tipsa oss gärna!

    I mellandagarna släpps Språktidningens och Språkrådets nyordslista. Vi har nu börjat sammanställa alla nyordsspaningar, men tar tacksamt emot fler förslag. Du kan skriva dina nyord i kommentarsfältet, mejla anders@spraktidningen.se eller nyord@sprakochfolkminnen.se eller fylla i formuläret här.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Karoshi är att dö av överansträngning på arbetsplatsen. Ordet används nästan enbart om japanska förhållanden. Varje år beräknas hundratals japaner arbeta ihjäl sig.

    I slutet av 1970-talet ska det ha börjat talas om karoshi (’överarbetsdöd’) i Japan. Fenomenet uppmärksammades på allvar första gången 1982 när det utkom en bok om fenomenet. Under det ekonomiska uppsvinget under 1980-talet kom fler och fler rapporter om hur unga och till synes friska personer plötsligt avled. Gemensamt för dem var att de tillbringade nästan all sin vakna tid på arbetsplatserna.

    Karoshi brukar beskrivas som ett resultat av starka band mellan anställda och arbetsgivare. Denna lojalitet ger upphov till stress och rädsla för att svika eller misslyckas. Kraven på att prestera leder i sin tur till långa arbetsdagar. Det är dessa faktorer som sägs ligga bakom karoshi.

    Dödsorsaken är ofta hjärtsvikt eller hjärtattack. Anhöriga kämpar inte sällan för att få karoshi erkänd som bakomliggande orsak för att kunna få ersättning från arbetsgivaren.

    I svenskan är karoshi belagt sedan 1989. Efter att då och då ha använts om japanska förhållanden har ordet blivit vanligare de senaste åren. Även om det blivit mer etablerat brukas det alltjämt nästan enbart om Japan.

    Dagens Nyheter rapporterar om ett nytt fall av karoshi som väckt debatt i landet:

    Efter 159 timmars övertid på en månad föll 31-åriga journalisten Miwa Sado ihop och dog i hjärtsvikt. Det är ett nytt fall av så kallad karoshi som avslöjas – japaner som arbetar tills de stupar.

    Dagens Media berättar att vd:n för reklambyrån Dentsu avgick sedan ett självmord klassats som karoshi. Den sista tiden ska den anställde bara ha sovit tio timmar i veckan:

    Förra månaden gjorde offentliga myndigheter i Japan en räd mot flera Dentsu-kontor som del av en pågående undersökning av fenomenet ”karoshi”. Undersökningen rör felrapporteringar av övertid som strider mot det som Dentsu och det japanska facket kommit överens om.

    I Kollega intervjuas Yayoi Okamura, biträdande generalsekreterare för en japansk organisation som arbetar för att förbättra villkoren för arbetstagare:

    Yayoi Okamura tror att en av de främsta orsakerna bakom karoshi är att antalet obetalda övertidstimmar har ökat i Japan under de senaste decennierna. För att hålla produktiviteten och lönsamheten fortsatt höga, och slippa avskeda trots en dålig makroekonomisk situation, kräver företagen ofta att de anställda jobbar långt utöver den stipulerade ordinarie arbetstiden.

    I artiklar ställs ibland frågan om karoshi kan komma till Sverige. Av medierapporteringen att döma rör det sig alltjämt om ett fenomen med stark koppling till Japan.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    1 kommentarer
  • Här är veckans kviss! Som vanligt handlar det om ordförståelse. Din uppgift är att lista ut vad tolv svenska ord betyder. Definitionerna kommer från Svenska Akademiens ordlista. Lycka till!

    Fler kviss finns här!

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Det finns bara fördelar med att tala flera språk. Men det finns också många felaktiga föreställningar om skillnaderna mellan flerspråkiga och enspråkiga. På webbplatsen forskning.se avlivar Niclas Abrahamsson, professor i svenska som andraspråk, några spridda myter om flerspråkighet.

    1. Det finns stora kognitiva fördelar med att kunna flera språk.

    Visst finns det studier som visar att tvåspråkiga barn är lite mer flexibla i sitt tänkande och lite bättre på problemlösning. ”Men det är ofta väldigt små skillnader som bara förekommer hos vissa av barnen”, säger Niclas Abrahamsson.

    2. Flerspråkiga slipper demens.

    Detta är också en sanning med modifikation: det går inte att bevisa att det är just flerspråkigheten som har skonat personerna från sjukdomen – det kan lika gärna ha att göra med deras kost- och motionsvanor, eller något helt annat.

    3. Det är alltid lättare för flerspråkiga att lära sig nya språk.

    Niclas Abrahamsson framhåller att det är så mycket annat som spelar in för att man ska ta till sig ett språk, som i vilken ålder man lär sig språket och i vilken miljö man befinner sig.

    Maria

    Foto: Istockphoto

    1 kommentarer
  • När herdefolket yamnaya kom till södra Skandinavien för cirka 4 800 år sedan förde de inte bara med sig nya föremål. De tog också med sig urindoeuropeiskan, föregångaren till dagens germanska språk. Men ord från det lokala språket letade sig in i det nya språket.

    Herdefolk från yamnaya-kulturen anlände till södra Skandinavien omkring år 2 800 f.Kr. De kom från den pontiska stäppen norr om Svarta havet. De använde hästar och hade boskap som getter och får.

    De förde med sig tekniska landvinningar som stridsyxor och vagnar. I bagaget hade de också en ny typ av gravar. Med yamnayas ankomst började individuella gravar att användas.

    Yamnaya talade urindoeuropeiska, den språkform som antas ha gett upphov till den indoeuropeiska språkfamiljen. I denna familj ingår bland annat germanska språk som till exempel svenska, tyska, engelska, nederländska, danska, norska, färöiska och isländska. De som levde i södra Skandinavien tog snart steget över till urindoeuropeiska.

    Men språkskiftet gick inte över en natt. Under en period av cirka 200 år bör olika språk ha funnits i området. Det fastslår forskare i lingvistik och arkeologi vid Köpenhamns universitet. I en studie publicerad i Journal of American Archaeology skriver de att flera ord från språk som talades i regionen lånades in i urindoeuropeiskan.

    Ord som gick från urindoeuropeiskan till de germanska språken var bland annat hjul, ko, mjölk, ull och vagn. Dessa ord var också starkt kopplade till den kultur som yamnaya tog med sig. Ord som gick i motsatt riktning – från de språk som användes i regionen till urindoeuropeiskan och därefter till den germanska språkfamiljen – var exempelvis böna och stör. De ord som gick i denna riktning var förknippade med flora och fauna. Detta tyder enligt forskarna på att yamnaya tog till sig mycket av den jägar- och jordbrukskultur som fanns i Skandinavien.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    1 kommentarer

Sidor

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg