Prenumerera på bloggen
  • Nu tar Språktidningen ledigt över jul och nyår. Bloggen är tillbaka efter helgerna – men redan måndagen den 29 december är det dags att surfa in på Språktidningens webbplats. Då släpps nämligen Språkrådets och Språktidningens nyordslista. Den innehåller 40 ord som etablerat sig i svenskan under 2014.

    Samma dag börjar också Språktidningen 1/2015 att delas ut till prenumeranter. Förutom nyordslistan innehåller numret bland annat en intervju med författaren Kerstin Ekman och artiklar om namngivning av himlakroppar och ordet datorisk. Jerker Blomqvist berättar om de språk som Jesus talade och Kristian Blensenius avslöjar vad vi egentligen tänker när vi säger jag tänker att. Dessutom skriver Martina Lowden och Östen Dahl krönikor. Som vanligt innehåller numret också Frågor & svar, spaningar och nytt om språk.

    Tack för i år! Och på återseende redan den 29 december!

    Redaktionen

    Illustration: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Dieter, sociala medier och tekniska nyheter präglar årets nyordslista i Danmark. Där återfinns bland annat smartur (’smartklocka’), likehunter (’person som jagar gillningar och delningar i sociala medier’) och LCHF (från engelskans low carb high fat). Listan har sammanställts av Dansk Sprognævn.

    Att avståndet mellan Sverige och Danmark respektive svenska och danska inte är mycket mer än ett stenkast blir tydligt i årets nyordslista. Många av de ord som etablerat sig i danskan under året har haft motsvarande utveckling i svenskan. Även i Sverige har det talats en hel del om usie, normcore, LCHF, frisparksspray, paraplyrevolution och mållinjeteknologi.

    Spornosexuell är än så länge ytterst sällsynt i svenskan, men betydligt vanligare i danskan. Spornoseksuel är inlånat från engelskan. Ordet är bildat till sport, porno och sexual. Den som är spornoseksuel är en metrosexuell man som gärna använder sociala medier för att visa upp sin vältränade – och åtminstone halvnakna – kropp.

    Här finns även tys-tys-kilde (’hemlig källa’), skraldetragt (’papperskorg med bred öppning i höjdled anpassad till bilister’), vejkantsby (’bebyggelse i utflyttningsbygd där husen ligger bredvid vägen’) och sorgsnylter (’person som på nätet skapar minnessidor till döda personer utan att ha känt dem’).

    Ett ord som inte finns med på listan, mobilepay, vann radioprogrammet Sproglaboratoriets omröstning om årets nyord. Mobilepay är namnet på en betalningsapp som med stor framgång lanserats av en dansk bank.

    Anders

    0 kommentarer
  • Sverigedemokraten Björn Söder talade i en uppmärksammad intervju i Dagens Nyheter om repatrieringsbidrag, en penningsumma som ska betalas till återvändande immigranter. Men inom universitetsvärlden har ordet en närmast motsatt betydelse. Repatrieringsbidrag kan nämligen vara en summa som en forskare får för att återvända till Sverige.

    Att sverigedemokrater talar om repatrieringsbidrag är ingen nyhet. Vid riksårsmötet år 2000 skrev Mats Spjut, som då var ordförande för Sverigedemokraterna i Trollhättan, i en motion att ett sådant bidrag borde införas:

    Vi anser därför att Sd i sitt partiprogram inför en passus beträffande repatrieringsbidrag. Med tanke på att vårt land och folk står på spel, ser vi inga kostnader som för stora. De exakta summorna kan givetvis diskuteras men vi är av uppfattningen att en vuxen ”flykting” som återvandrar skall kunna få med sig ett bidrag på runt 14 basbelopp (ungefär en halv miljon kronor). För barn under 18 år bör beloppet ligga på hälften av vad en vuxen får, dvs 7 basbelopp.

    Sverigedemokraternas tanke bakom repatrieringsbidraget är alltså att mot ekonomisk ersättning få immigranter att lämna Sverige. Partiet var dock inte först med att tala om repatrieringsbidrag eller repatriering. Verbet repatriera (’återföra till hemlandet’) är belagt i svenskan sedan 1943. Det är bildat till latinets re- (’åter’) och patria (’fädernesland’).

    Men repatrieringsbidrag är alltså ett ord som kan ha två helt olika betydelser – åtminstone sett till vad de i praktiken innebär. I det ena fallet handlar det om att vissa människor ska förmås att lämna Sverige, och i det andra fallet om att vissa människor ska lockas att återvända till Sverige.

    Repatrieringsbidrag i betydelsen ’återetableringsstöd’ är belagt i svensk press sedan 1997. Motivet var dock inte detsamma som Björn Söders – i Dagens Nyheter säger han att det handlar om att skapa ”bättre förutsättningar” för ”ett samhälle med gemensam identitet”. I det första belägget från svensk press skrev tidningen Dagen om ett projekt som inleddes efter kriget i det forna Jugoslavien:

    Bosniska flyktingar i Sverige ska få hjälp att bygga upp sitt land. Sida leder biståndsprojektet som direkt underlättar för återvändande flyktingfamiljer. ... Projektet innehåller tre delar: hjälp att reparera hus, utsäde till familjejordbruk och små lån för verksamheter som till exempel hantverk och familjeföretag. Målet är att hjälpa människorna att bli självförsörjande och oberoende av hjälp utifrån. Satsningen planeras omfatta tjugo miljoner från Sida och en miljon från Lutherhjälpen. Invandrarverket bidrar med resebidrag och repatrieringsbidrag på 1 500 kronor per person.

    Inom universitetsvärlden har det talats om repatrieringsbidrag åtminstone sedan 1995. Här handlar det om att forskare som är verksamma utomlands genom nya anslag ska lockas tillbaka till Sverige eller att återkomsten ska underlättas med hjälp av bidrag. Stipendieavdelningen vid Lunds universitet presenterade för snart tjugo år sedan repatrieringsbidraget så här:

    Särsk medel f kvinnliga forsk vistelse v utländsk inst. Sökanden ska ha avlagt doktorsex senast 3 år före aktuellt ans-tillfälle el avlägga doktorsex senast 960630 (AT-tjänstgöring o föräldraledighet inkl ej i de 3 åren). De skattefria stip beviljas f högst 1 år m möjl t förlängn under ytterl 1 år. Repatrieringsbidrag: utgår i högst 6 mån t stipendiat som ej kunnat ordna försörjning i Sverige efter stipendietidens utgång.

    Anna Delin, forskare vid KTH, uttalade sig år 2008 i tidningen Forska om vikten av repatrieringsbidrag till svenska forskare bosatta i utlandet:

    För att locka tillbaka dem som rest på postdok utomlands måste man kunna erbjuda forskarna självständighet och arbetsro att bygga upp något i en stark forskningsmiljö, sade hon. Då räcker det inte med ett stöd på två år, utan det behövs ett repatrieringsbidrag om flera miljoner som sträcker sig över minst fem år.

    Ordet är alltså detsamma. Men syftet är helt annorlunda beroende på vem som använder repatrieringsbidrag.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Institutet för språk och folkminnens avdelningar i Lund och Umeå går i graven. Men större delen av samlingarna blir kvar genom samarbeten med regionala museer och arkiv. Till Uppsala flyttas bara de samlingar av ljudband som ska digitaliseras.

    När Institutet för språk och folkminnen förra året beslutade att lägga ned Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Umeå, DAUM, och Dialekt- och ortnamnsarkivet i Lund, DAL, mötte planerna hårt motstånd. Både från Umeå och Lunds universitet hördes skarp kritik. Intresseorganisationer befarade att samlingarna från Lund och Umeå skulle hamna i Uppsala – och därmed förlora regional förankring och bli otillgängliga för de grupper som använder dem mest.

    Nu står det klart att de skriftliga samlingarna från DAUM blir kvar i Umeå. De får ett nytt hem i Umeå stadsarkivs lokaler. Beslutet är resultatet av ett samarbete mellan Institutet för språk och folkminnen, Västerbottens museum och Folkrörelsearkivet i Västerbotten.

    – De signaler vi har fått är att detta tas emot enbart positivt. Det har inte funnits något egenvärde i att flytta materialet till Uppsala. Den lösning vi nu har hittat innebär att vi tillsammans med regionala aktörer kan tillhandahålla materialet i Umeå även i fortsättningen, säger Ingrid Johansson Lind, generaldirektör för Institutet för språk och folkminnen.

    I dagsläget ser det ut som att det bara blir ljudinspelningarna som flyttas till Uppsala. Där ska de digitaliseras – ett arbete som väntas ta fyra till fem år. Men även de skulle kunna bli kvar i Umeå.

    – Det som i så fall krävs är en arkivsäker kylförvaring, säger Ingrid Johansson Lind.

    Ulrica Grubbström, vd för Västerbottens museum, säger i ett pressmeddelande att museet på sikt vill se ett ännu bredare samarbete om arkivet både i det egna länet och i Norrbotten:

    – Det är angeläget för Västerbottens museum och övre Norrland att samlingarna blir kvar här. Västerbottens museum och DAUM har en gemensam historia där de respektive samlingarna sedan 1950-talet är sammanflätade och kompletterar varandra. DAUM:s samlingar är oerhört värdefulla och när de nu stannar här ökar möjligheterna att levandegöra och förmedla vårt kulturarv på ett enastående sätt

    En liknande lösning är på gång med samlingarna från DAL. Där samarbetar Institutet för språk och folkminnen med Folklivsarkivet vid Lunds universitet och Landsarkivet i Lund. Enligt Ingrid Johansson Lind är parterna överens, men något avtal har ännu inte skrivits under.

    – Från vår sida är det helt klart och jag utgår från att det går i lås, säger hon.

    Nedskärningarna inom Institutet för språk och folkminnen är ett led i att banta myndighetens fasta kostnader. Inför 2014 hotade ett underskott med tio miljoner kronor. Utöver nedläggningen av arkiven i Lund och Umeå tvingas tretton anställda lämna sina jobb. Att samlingarna nu blir kvar i Umeå och Lund förändrar inte läget för personalen på DAUM och DAL.

    Här kan du läsa mer om Umeå universitets intresse för samlingarna vid DAUM.

    Anders

    Foto: Institutet för språk och folkminnen

    0 kommentarer
  • 2014 har varit selfiens år. Ordet har enligt BBC nämnts 92 miljoner gånger på Twitter under året. I svenskan har ordet också dykt upp i sammansättningar som selfiekultur, selfiepinne och selfietårta. Att det nu lanseras särskilda selfiemobiler är därför knappast någon överraskning.

    Selfie fanns med i Språktidningens och Språkrådets nyordslista för 2013. Där nämndes även synonymerna självis och egobild. Det är dock selfie som dominerar i svenska medier. På varje självis går det 124 selfie, och på varje egobild går det hela 278 selfie.

    Selfiemobilen är skräddarsydd för den som använder telefonen för att ta självporträtt. Det innebär att den har en kamera som kan riktas både framåt och bakåt. Den brukar också vara utrustad med en vidvinkellins som gör att bildvinkeln blir bredare.

    I tidningen Metro testar Aron Andersson en selfiemobil. Han är dock inte helt nöjd med kameran:

    Utan det förskönande filtret blir bilderna bättre, men inte nödvändigtvis bättre än de som tagits med andra selfiekameror, som på pappret har lägre prestanda. Det finns inget som utmärker bilderna, mer än möjligheten att använda blixt. Den kan visserligen vara till stor nytta och är selfiemobilens största förtjänst.

    Tidningen Mobil rapporterar om en selfiemobil på väg ut på marknaden:

    En antydan om vad som komma skall kan språkbruket i inbjudan ge en vinkning om. ”Join us for more face time” är förmodligen en sublim blinkning åt att det hela kan tänkas handla om Lumia 730, också känd under kodnamnet Superman, vilken beskrivits som en selfiemobil med en frontkamera anpassad just för att ta bra selfiebilder.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    1 kommentarer
  • Den som börjar att lära sig engelska tidigt i skolan behåller inte försprånget till elever som börjar att studera språket längre fram. Den som senare börjar att läsa ett främmande språk gör det med en grund i modersmålet som snabbt tar igen övertaget. Det visar en studie publicerad i tidskriften International Journal of Bilingual Education and Bilingualism.

    Simone E. Pfenninger, forskare i lingvistik vid universitetet i Zürich, har i fem års tid följt hur 200 schweiziska elever lär sig engelska i skolan. Eleverna valdes ut slumpvis. I den ena gruppen började eleverna att läsa engelska vid åtta års ålder, och i den andra gruppen vid tretton års ålder.

    Att börja plugga engelska tidigt var ingen fördel. Redan efter ett halvår var trettonåringarna både ikapp och förbi åttaåringarna när det gällde grammatisk förståelse. De som började tidigt hade visserligen under en tid ett något större ordförråd, och de använde i mindre utsträckning tyska ord för att fylla i kunskapsluckor. Men när eleverna slutade gymnasiet var bägge grupperna på samma nivå.

    Men det finns enligt Simone E. Pfenninger tecken på att engelskans tidiga intåg har negativa konsekvenser. När eleverna började gymnasiet behärskade den grupp som först började med engelska modersmålet tyska sämre i skrift. Gruppen som började senare var duktigare på att skriva. Denna stabila grund tog den senare gruppen också med sig till engelskan. Fem år senare hade dock den tidiga gruppen tagit in försprånget.

    En av Simone E. Pfenningers slutsatser är att det inte spelar någon roll hur länge någon läst ett språk. Gruppen med åttaåringar arbetade visserligen med engelska under längre tid, men det gav ingen varaktig fördel. I stället finns det – oavsett när studierna börjar – ett tydligt samband mellan goda kunskaper i modersmålet och goda kunskaper i det främmande språket. I det här fallet betyder det alltså att den som behärskar tyska också har lättare att lära sig engelska.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • I ett avsnitt av tv-serien Allt för Sverige fick svenskamerikanerna en chans att prova på svenskt campingliv. Till frukost serverades räkost på tub, shrimp paste, vilket inte var någon hit. En av deltagarna utbrast: ”Jag är superhungrig! I USA kallar vi det hangry, både hungrig och arg.” Ordet hangry är ett så kallat teleskopord, ett ord som har bildats genom en fusion av två andra ord, i det här fallet hungry och angry

    Att fallande blodsockernivå gör oss mer lättretliga är något många har upplevt, antingen hos sig själva eller hos andra. Forskare vid Yale university gjorde tidigare i år ett försök att undersöka om låg blodsockernivå faktiskt gör oss mer benägna att brusa upp. Experimentet var inspirerat av voodoo. Drygt hundra medelålders par fick under 21 dagar leva sina gifta liv med en mätare som ständigt avläste deras blodsockernivå. Varje kväll stack paren nålar i varsin docka, som representerade deras äkta hälft. De kvällar då blodsockernivån var lägre än vanligt fick dockorna utstå fler nålstick.

    I Vasastan magasin skriver Hedda Lapidus att hon gillar ordet hangry, eftersom det potentiellt kan påskynda upplösningen av konflikter: ”Att kunna förklara det dåliga humöret gör det också lättare att åtgärda”, menar hon.

    Hur skulle då en svensk motsvarighet till hangry se ut? Hedda Lapidus föreslår harg – ett svenskt teleskopord skapat av hungrig och arg. En annan variant, som ger ett fåtal träffar på Google, är det inte helt lika snärtiga hungerilska. Finns det någon läsare som har ett bättre förslag på hur fenomenet skulle kunna benämnas på svenska?

    Robin

    2 kommentarer
  • I nästa vecka städar Ann Cederberg sitt skrivbord för sista gången. Då lämnar hon uppdraget som chef för Språkrådet. I januari börjar hon arbeta som avdelningschef på Kriminalvården i Norrköping.

    – Det finns ingen konflikt bakom mitt beslut. Jag har fått ett erbjudande som är väldigt lockande och som jag inte kunde motstå. Annars hade jag inte lämnat över, säger Ann Cederberg.

    Ann Cederberg tog över som chef för Språkrådet våren 2012. En av de första frågorna hon tvingades att ta itu med var Googles protester mot att ordet ogooglebar tagits upp i nyordslistan. Efter en dialog med Googles jurister bestämde sig Språkrådet för att stryka ordet ur listan. Tvisten uppmärksammades inte bara i Sverige. Nyheten nådde bland annat fram till Japan, Nya Zeeland och USA. Trots att telefonen gick varm är uppståndelsen kring ogooglebar ett av Ann Cederbergs bästa minnen från tiden som chef.

    – Jag tycker att det i slutändan blev väldigt bra. Vissa tyckte att vi vek oss, men vad som kom fram i debatten var att företag inte kan bestämma över språket. I och med att det blev allmänt känt blev det också en historia som jag kunde bygga resonemang på. Under föreläsningar blev det en perfekt ingång till att diskutera vem som äger språket, säger hon.

    När Ann Cederberg ser tillbaka i backspegeln är det en annan sak som hon är särskilt nöjd med – en debattartikel i Dagens Nyheter som i somras blev startskottet för en diskussion av betydelsen av modersmålsundervisning. I artikeln beskrev Ann Cederberg tillsammans med Språkrådets utredare Jennie Spetz hur svenska företag går miste om exportaffärer eftersom den språkliga kompetens som finns i landet inte utnyttjas.

    – Det är en roll som jag tycker att Språkrådet ska ha, att peka på språkpolitiska frågor som inte fungerar.

    Personalen fick i går eftermiddag beskedet om att Ann Cederberg slutar. Nu börjar sökandet efter en efterträdare. Eftersom beslutet är färskt kommer det att dröja innan en ny chef finns på plats. Men Ann Cederberg har ett gott råd till den blivande efterträdaren.

    – I den egna personligheten bör den hitta det som är det bästa sättet att arbeta för de språkpolitiska frågorna. Man möter ett enormt tryck från personer och organisationer som har förväntningar om att man ska gå deras ärenden. Det gäller därför att se till så att man alltid bottnar i sig själv – att man inte oreflekterat lyder alla impulser utan att man hittar sin egen stabilitet och jobbar utifrån det.

    Här kan du läsa mer om Ann Cederbergs beslut att lämna Språkrådet.

    Anders

    Foto: Lisa Hagsten

    0 kommentarer
  • Ann Cederberg slutar som chef på Språkrådet efter knappt två år. Vem som ska ta över ledarskapet är inte klart. Någon ny chef kommer inte att finnas på plats förrän under nästa år.

    Våren 2012 tillträdde Ann Cederberg (bilden) som chef för Språkrådet. Hon kom från Högskolan i Kristianstad där hon varit verksam som förvaltningschef. Hon tog över efter Lena Ekberg, som valde att lämna uppdraget efter en konflikt med Ingrid Johansson Lind, generaldirektör för Institutet för språk och folkminnen.

    Nu står det klart att även Ann Cederberg lämnar Språkrådet i förtid. Hon går vidare till ett jobb som avdelningschef vid Kriminalvården i Norrköping. Språkrådets anställda informerades i eftermiddags om Ann Cederbergs beslut.

    – Nu börjar en process där vi först ska besluta hur ledningsstrukturen ska se ut. Det sker genom en dialog med medarbetarna och där har vi en god samsyn, säger Ingrid Johansson Lind.

    Vilka krav som kommer att ställas på den blivande chefen är inte klart. Att spekulera om nödvändiga kvalifikationer vore enligt Ingrid Johansson Lind att föregripa dialogen med Språkrådets anställda.

    – Det finns i nuläget ingen kompetensprofil. Det vore att föregripa hela processen. Men att leda Språkrådet är ett jättespännande och roligt uppdrag, men som också är komplext, säger hon.

    Anders

    Foto: Lisa Hagsten

    Uppdatering: Här berättar Ann Cederberg varför hon lämnar Språkrådet.

    0 kommentarer
  • För snart två år sedan briserade en enorm livsmedelsskandal över hela Europa. I Sverige visade det sig att branschjättar som Findus och Dafgård som innehöll odeklarerat hästkött. De första produkterna som drogs tillbaka på den svenska marknaden var lasagne – en maträtt som snart gick under namnet hästlasagne.

    Hästlasagne var ett av orden på Språktidningens och Språkrådets nyordslista för 2013. Ordet används i dag även i överförd betydelse – hästlasagne kan vara något som är av låg kvalitet och av okänt ursprung. I riksdagen har det talats om hästlasagnepolitik, alltså där en politiker hävdar att en meningsmotståndare försöker föra väljarna bakom ljuset genom att inte avslöja det verkliga innehållet i den egna politiken.

    I januari i år talade Annie Lööf, ordförande för Centern, i en partiledardebatt om just hästlasagnepolitik. Samtidigt som hon anklagade Socialdemokraterna för vilseledande innehållsdeklarationer tog hon också nyordslistan som utgångspunkt:

    Fru talman! År 2013 gjorde ord som twerka, gubbploga och carpa entré i det svenska språket. Det var också året då ordet landsbygd plötsligt dök upp på varje partiledares tunga. Som centerpartist kan jag knappast göra något annat än att välkomna dem in i en debatt som har pågått utan dem i snart hundra år. Tyvärr verkar inte taktiken ha åtföljts av särskilt mycket tankemöda från oppositionens fyra partier. ... Hästlasagne var ytterligare ett nyord i det svenska språket 2013. Det betyder ungefär att innehållet i en produkt inte riktigt stämmer överens med marknadsföringen. Det är dags att oppositionens politik får en korrekt innehållsförteckning. ... Ungdomsarbetslösheten finns överallt, men på landsbygden och i många mindre samhällen går det sämre än för landet i övrigt. 140 000 unga människor saknar ett jobb att gå till. Det delar Sverige, det gör att vi växer i otakt och det gör att vi får samhällen där ilskan och utanförskapet växer samtidigt som framtidstron minskar. Det oroar mig. Jag är övertygad om att detta även håller Stefan Löfven och Mikael Damberg vakna om natten. Men problemet är som vanligt inkonsekvensen mellan vad de säger och vad de gör, mellan hur de deklarerar varan och vad som finns i den. Ett av de största sveken med Socialdemokraternas hästlasagnepolitik är att den slår undan benen för unga människor och för människor som har jobb i de branscher som växer snabbast, nämligen inom tjänstesektorn.

    Kanske lyssnade Göran Hägglund, Kristdemokraternas ledare, på Annie Lööf i debatten. I en partiledardebatt i juni tog han upp samma tråd. I medierna rapporterades det att Göran Hägglund talat om hästlasagnepolitik. Så var dock inte fallet. Men han talade om hästlasagne i överförd betydelse:

    För något år sedan genomlevde vi i Sverige och i Europa i stort en stor skandal som handlade om hästlasagne. Vi som konsumenter kände oss väldigt lurade när det handlade om produkter som man trodde innehöll en viss sak men man fick ut någonting helt annat. Varudeklarationen stämde inte. Vi har väl alla uppfattningen att det är viktigt att man som konsument ska kunna göra informerade val och välja själv, och då måste det finnas en tydlig innehållsdeklaration. Politik är lika viktigt som mat. Demokrati är betydelsefullt. Det finns hästlasagne i politiker, herr talman, som försöker ta svenska folket genom valrörelsen utan att ge några som helst besked om innehållet i den anrättning som man erbjuder.

    Med ett extraval den 22 mars nästa år kommer den politiska debatten att fortsätta att göra avtryck i språket. Om väljarna då köper stridshingsten i säcken eller om samtliga partier bjuder på klara besked återstår att se.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer

Sidor

Annons

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg