Prenumerera på bloggen
  • Sökningarna på ordet ökade med 45 procent under 2018. Och det återspeglade det år som snart gått. Därför valde Oxford Dictionaries toxic, ’giftig’, till årets ord.

    När Oxford Dictionaries utser årets ord är redaktionen ute efter ord som på något sätt speglar samtiden. I år föll alltså valet på toxic. Ett skäl är att ordet använts på så många olika sätt.

    Oxford Dictionaries har bland annat undersökt kollokationer, i det här fallet de sammanhang där toxic förekommer. Vanligast är toxic chemical. Därefter följer toxic masculinity, toxic substance, toxic gas, toxic environment, toxic relationship, toxic culture, toxic waste, toxic algae och toxic air.

    Adjektivet toxic lånades in i engelskan under 1600-talet. Ursprunget är grekiskans toxikon. Till engelskan kom ordet via latinets toxicum och franskans toxique.

    Övriga kandidater var big dick energy, cakeism, gamon, gaslighting, incel, orbiting, overtourism och techlash.

    Anders

    Foto: Pixabay

    0 kommentarer
  • Valet mellan stor och liten bokstav i initialförkortningar kan ibland vara knepigt. I det här kvisset möter du tolv initialförkortningar. Hur ska de skrivas enligt Svenska skrivregler? Lycka till!

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Foto: Pixabay

    0 kommentarer
  • Åsa Holmér (till vänster) och Karin Webjörn är Språkrådets två första terminologer. De får ansvaret för att bygga upp myndighetens terminologiarbete. Båda har tidigare arbetat på Terminologicentrum, TNC.

    Vid årsskiftet sker den formella nedläggningen av TNC. Den är en följd av regeringens beslut att flytta ansvaret för svenskt terminologiarbete till Institutet för språk och folkminnen. Myndigheten får också de anslag som tidigare gick till TNC.

    Nu har Språkrådet – som är en avdelning inom Institutet för språk och folkminnen – anställt terminologerna Åsa Holmér och Karin Webjörn. Åsa Holmér kommer just från TNC. Även Karin Webjörn har tidigare jobbat på TNC men kommer närmast från Swedish standards institute.

    – Det här blir ett lite annat perspektiv eftersom arbetet är inriktat på offentligt terminologiarbete eftersom vi nu är en del av en myndighet. Bland det första vi behöver göra är att titta på vad som redan görs på myndigheterna. En av våra uppgifter kommer att bli att stötta myndigheter, säger Åsa Holmér.

    Både Åsa Holmér och Karin Webjörn gjorde sin första dag på det nya jobbet i går. Under en övergångsperiod kommer de att slussa över delar av TNC:s arbete till Språkrådet.

    – Vi behöver ta vara på TNC:s material. Bland annat finns ett stort bibliotek som ska överföras hit. Vi ska också fortsätta att driva Rikstermbanken, säger Åsa Holmér.

    Karin Webjörn tror att det finns goda möjligheter att vässa terminologiarbetet i den nya miljön.

    – Språkrådet bedriver till exempel ett klarspråksarbete som är mycket väl utvecklat. Där kan det finnas goda möjligheter till korsbefruktning, säger hon.

    Det var 33 personer som sökte de två terminologtjänsterna på Språkrådet.

    Anders

    0 kommentarer
  • Behovet av att menscertifiera arbetsplatser har diskuterats flitigt de senaste veckorna. Syftet med menscertifiering är att skapa en arbetsmiljö som är anpassad efter kvinnors behov.

    Jämställdhetsmyndigheten inrättades vid årsskiftet. Nyligen uppmärksammades i medierna att myndigheten gett bidrag till ett projekt om att menscertifiera arbetsplatser. För att få ett sådant certifikat kan det till exempel ställas krav på att det ska finnas värktabletter och vilorum. Om möjligt kan anställda få möjlighet att jobba hemifrån vid kraftig mensvärk.

    Debatten fick Arbetet att beställa en undersökning i ämnet. Den visade att var femte svensk kvinna någon gång stannat hemma från jobbet på grund av mens. I Aftonbladet talade ledarskribenten Jonna Sima om ett behov av att menscertifiera hela samhället. Expressens ledarsida höll inte med:

    Men att svenska arbetsplatser skulle behöva ”menscertifieras” till tonerna av 530 000 skattekronor är förstås bort i tok.

    I Svenska Dagbladet ansåg Matilda Aprea Malmqvist att pengarna kunde användas till bättre saker:

    Vi har betydligt allvarligare jämställdhetsproblem i Sverige som vi borde lägga de pengarna på istället. Vissa kvinnor får inte jobba, vissa får inte ens gå utanför dörren. En barnmorska gick i somras ut på Facebook och visade upp sina blodiga arbetskläder. Hon hanterade tre förlossningar och hade inte haft tid att byta sitt mensskydd. Fruktansvärt. Vidrigt. Jag håller med. Men är lösningen verkligen att menscertifiera sjukvården? Snarare borde väl lösningen vara att anställa fler?

    I Kommunalarbetaren skrev bussförarna Lovisa Swedberg, Sara Vestberg och Perihan Aydin att mens ofta försvårade arbetet:

    Helt klart borde arbetsgivarna se över paustiderna så att det finns tid att byta mensskydd. De borde se till att det finns toaletter vi kan använda vid sluthållplatserna. Det skulle vara intressant att se hur man skulle kunna menscertifiera inom buss, längre paus för kvinna med mens, menskoppar till julklapp, menstillbehör på toaletterna?

    Menscertifiera är belagt i svenskan sedan 2018.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • I veckans kviss får du en chans att pröva din ordkunskap. I kvisset möter du tolv svenska ord. Din uppgift är att lista ut vad de betyder. Definitionerna kommer från Svenska Akademiens ordlista. Lycka till!

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Illustration: Istockphoto

    0 kommentarer
  • För elva år sedan fick Patrik Hadenius idén att starta en tidning om språk. Med en aldrig svikande övertygelse om att språk engagerar starkt, genomdrev han projektet. Och det har lyckats över all förväntan.

    I går kväll fick Patrik Hadenius ta emot Sveriges Tidskrifters stora pris. Motiveringen lyder:

    ”Genom att skapa ett nytt tidskriftsförlag i en tid då få andra såg vår bransch som en tillväxtbransch blev Patrik Hadenius en tydlig förebild och inspiratör. Han såg kraften i den nischade tidskriften, möjligheterna i att skapa spännande affärssamarbeten och självklarheten i att alltid satsa på hög journalistisk kvalitet. Han har lyckats – men också vågat misslyckas. Med sitt mod, sin kreativitet och sin passion för tidskrifter har Patrik Hadenius kommit att bli en kraftkälla för hela tidskriftsbranschen.”

    Från 2007 till 2017 var Patrik Hadenius chefredaktör för Språktidningen. Inom denna tidsperiod hann han även grunda och leda arbetet med flera andra tidskrifter, bland annat Modern Psykologi och Modern Filosofi.

    Numera är Patrik Hadenius vd för Utgivarna, en intresseorganisation för svenska publicister.

    Läs mer om Tidskriftspriset här.

    Maria

    0 kommentarer
  • Här möter du tolv svenska substantiv. Din uppgift är att lista ut de korrekta pluralformerna. Flera av dessa substantiv har – i varierande utsträckning – olika pluralformer, men här söker vi enbart de former som finns i Svenska Akademiens ordlista, SAOL. Lycka till!

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Ett okänt ord triggar mer aktivitet hos en hund. Hos människan är det tvärtom. Skillnaderna kan bero på hundens vilja att förstå människan. Det skriver forskare i en studie publicerad i Frontiers in neuroscience.

    Tolv hundar kallades in till ett försök vid amerikanska Emory university. Forskarna kontrollerade att hundarna kunde skilja på benämningar på olika föremål. Tillsammans med ägaren fick de i uppgift att känna igen olika föremål. Uppdraget bestod i att hämta exempelvis leksaken Piggy eller leksaken Monkey.

    Men ägarna använde inte bara bekanta ord som Piggy och Monkey. Då och då ställde de hundarna inför helt nya ord – och då det rörde sig om bokstavskombinationer som inte bildade ”riktiga” ord kunde de vara säkra på att hundarna inte kände till dem sedan tidigare.

    Hundarnas neurologiska respons förvånade forskarna. Med hjälp av datortomografi kunde de se att okända ord orsakade mer neurologisk aktivitet än redan bekanta ord. Hos människan är förhållandet det motsatta.

    Den sannolika förklaringen till denna beteendeskillnad är enligt forskarna att hundar vill förstå människan. Förståelse kan dessutom leda fram till olika typer av belöningar. Därför har hundar goda skäl att lära sig nya ord.

    Anders

    Foto: Emory university

    0 kommentarer
  • En moderatledd regering bildad av ett eller flera av Alliansens partier – men där åtminstone ett av dem inte är med. Det politiska alternativet kan kallas 3–2–1-regering.

    Det har snart gått två månader sedan riksdagsvalet. Vilka partier som ska bilda regering är fortfarande oklart. Moderatledaren Ulf Kristersson har nu genom talmannen Andreas Norlén fått en vecka på sig att försöka bilda en koalition.

    Redan på valnatten var det uppenbart att det skulle bli svårt att bilda en stark regering. Ett förslag som Ulf Kristersson tidigt presenterade kallade han 3–2–1. På Facebook beskrev han en sådan regering som ett alternativ till en regering bestående av enbart Moderaterna:

    Det andra alternativet är att ett eller flera allianspartier bildar regering, med ett eller flera allianspartier som nära samarbetspartners utanför regeringen. Jag kallar förslaget för ”3-2-1”. Dvs regeringen består av enbart Moderaterna, eller av Moderaterna plus de allianspartier som nu kan och vill ingå i den regeringen.

    I de efterföljande diskussionerna talades det om 3–2–1-regering och 3–2–1-lösning. Svenska Dagbladet rapporterade att både Folkpartiet och Centerpartiet avvisade Ulf Kristerssons förslag:

    Moderatledaren Ulf Kristerssons förslag på en så kallad ”3–2–1-regering”, det vill säga att Moderaterna kan bilda regering tillsammans med ett eller två andra allianspartier ser allt mer orealistiskt ut.

    I Aftonbladet beskrev Lena Mellin förslaget som ett misstag från Ulf Kristerssons sida:

    Hans återstående alternativ var en Alliansregering. Eller vad han kallade en 3-2-1-lösning. Alltså att Moderaterna bildar regering med ett eller flera andra allianspartier. Bara Ebba Busch Thor (KD) tyckte det var en bra idé. Annie Lööf (C) och Jan Björklund (L) tyckte den var bottendålig, eftersom konstruktionen byggde på stöd från SD. De sa också att de tänkte rösta emot en regering med M och KD. Alliansen var på väg att rämna efter Kristerssons piruetter.

    Om 3–2–1-regering har goda möjligheter att överleva som nyord eller om det bara rör sig om en tillfällig sammansättning återstår att se. Svaret på den frågan ligger alltjämt i riksdagspartiernas händer.

    Anders

    Foto: Fredrik Wennerlund

    0 kommentarer
  • I veckans kviss får du en chans att testa din ordförståelse. Du möter tolv svenska ord. Din uppgift är att lista ut vad de betyder. Definitionerna kommer från Svenska Akademiens ordlista. Lycka till!

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer

Sidor

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg