Prenumerera på bloggen
  • Nu tar Språktidningen sommarlov! Denna vecka delas sommarnumret ut tillsammans med krysstidningen Klurigt. Kom ihåg att lämna in dina lösningar till Klurigt senast den 15 september!

    Första numret efter semestrarna kommer den 17 augusti. Det innehåller artiklar om laddade ord, 1906 års stavningsreform, visselspråket på La Gomera, flerspråkiga familjer och hanteringen av utländska ortnamn på svenska. Tidningen innehåller dessutom Frågor & svar, nytt om språk, tips, spaningar och ett möte med författaren Therese Bohman.

    Om inte det släcker kunskapstörsten rekommenderar vi får syskontidning Forskning & Framstegs jubileumspodd. Under sommaren släpps nio avsnitt där tidningens redaktörer – samt gästspelande från medarbetare på Språktidningen och Modern Psykologi – samtalar med forskare om allt från kreativitet till fascism. Det första avsnittet släpps i morgon, torsdagen den 23 juni. Du hittar alla avsnitt på Forskning & Framstegs webbplats. Om du vill prenumerera på podden kan du använda någon av dessa länkar:

     
    Följ oss gärna även på Twitter, Facebook och Instagram. Där tipsar vi bland annat om läsvärda artiklar om språk.
     
    Glad sommar!
     
    Redaktionen
    2 kommentarer
  • Att behärska engelska blir allt viktigare för personer som utbildar sig till bilmekaniker. Språkbytet har dessutom förändrat elevernas självbild. Det visar Janne Kontio i en avhandling vid Uppsala universitet.

    Fordonsprogrammet är traditionellt en utbildning som inte lockat språkintresserade elever. I stället har det inte sällan av fordonselever betraktats som en fördel att kunna slippa språk. Men så är det inte längre. Engelskan blir allt viktigare – inte minst i klassrummet.

    I de klasser som Janne Kontio studerat har engelska i stor utsträckning fungerat som undervisningsspråk. Även litteraturen har varit på engelska. Dessutom finns i dag manualer, databaser och datorprogram i regel bara på engelska. Inte ens tidigare svenska Volvo erbjuder längre manualer på svenska.

    När de talar med varandra använder eleverna främst svenska, men många engelska ord förekommer i samtalen. I klassrummet talas mest engelska, men bara en av lärarna har engelska som modersmål. Ibland händer det att någon elev inte hittar rätt ord på engelska:

    Yeah. I’ve ehh va fan heter svetsa?

    Den bästa mekanikern har hög status i klassen. Men även kunskaperna i engelska diskuteras bland eleverna. Den som råkar begå ett misstag riskerar att anklagas för att tala svengelska.

    Även engelskan i sig ger hög status. I dag krävs det betydligt högre betyg än tidigare för att komma in på fordonsprogrammet. De som söker sig till programmet har ofta höga betyg i engelska. Samtidigt betraktas fordonsprogrammet som en utbildning som med stor säkerhet leder till jobb. Efterfrågan på mekaniker är stor – i synnerhet om de talar god engelska.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    3 kommentarer
  • Folkomröstningen om Storbritanniens EU-medlemskap har fört upp frågan på dagordningen även i Sverige. Ett eventuellt svenskt utträde ur unionen kallas svexit.

    Först kom grexit, debatten om Greklands framtid som medlem av både EU och EMU. Trots en lång rad av besparingsprogram och politisk turbulens pekar i dag det mesta på att Grekland blir kvar i unionen. Hur det blir med Storbritannien avgörs på torsdag. Då hålls en folkomröstning om landets EU-medlemskap. Just nu är läget jämnt mellan de två sidorna, brexit och bremain.

    Svenskan har lånat in både grexit och brexit från engelskan. Engelskans Grexit är bildat till Greek och exit medan Brexit är bildat till British och exit. Svenskans svexit är på samma sätt bildat till svensk och exit.

    Nyhetsbyrån TT rapporterar att Sverige är det land där ett brittiskt utträde ur unionen skapar mest oro. Samma oro har fungerat som bränsle till en ny debatt om Sveriges EU-medlemskap:

    Jan-Erik Gustafsson, ordförande i Nej till EU-rörelsen, har stärkts i sin tro på svexit. Kampanjmöten för ett brittiskt EU-utträde inför folkomröstningen den 23 juni har inspirerat. Nästa steg är att få till en svensk folkomröstning.

    I Dagens Nyheter skriver Johan Schück om tänkbara konsekvenser för Sverige av ett brittiskt uttåg ur unionen:

    Brexit betyder inte Svexit. Ett brittiskt EU-utträde påverkar Sverige, dock knappast så mycket att svenskarna följer efter. Men den svenska positionen blir mer komplicerad än hittills.

    I Sydsvenskan ger Heidi Avellan sin syn på bakgrunden till torsdagens folkomröstning. Vissa lägger skulden för situationen på premiärminister David Cameron, som enligt somliga oförsiktigt försökt använda sig av folkomröstningen som ett verktyg för att tysta kritiker:

    Också Sveriges nya EU-minister Ann Linde (S) är dyster. Hon anklagar Cameron för att ha agerat oansvarigt. Liksom många andra är hon orolig för att det brittiska utträde som nu tycks rycka närmare får också andra länder att vilja ompröva sitt medlemskap eller kräva att få omförhandla sina avtal med EU. Svexit? Lita på att den debatten tar fart också i Sverige. Ja eller nej, all over again. Bara för att Cameron hade det lite tufft på hemmaplan. Tack för det.

    Svexit är belagt i svenskan sedan 2015. Vilken framtid som ordet får kan alltså åtminstone till viss del avgöras på torsdag.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    1 kommentarer
  • Isländskt namnskick kan vara historia om ett par generationer. Det befarar Guðrún Kvaran, professor i isländska och ordförande för Íslensk málnefnd. Skälet till oron är ett förslag till ny namnlag som innebär radikala förändringar.

    Under en tid har inrikesminister Ólöf Nordal arbetat med en översyn av den isländska namnlagen. Dels finns det enligt undersökningar en stark opinion för en liberalisering, dels har myndigheternas tolkning av lagen förlorat varje gång den prövats i domstol. Om det förslag hon presenterade i veckan blir verklighet närmar sig Island den rådande lagstiftningen i Sverige, Norge och Danmark.

    En stor nyhet är att det blir möjligt att ta upp nya släktnamn. I dag har majoriteten av islänningarna ”efternamn” bildade till faderns – vilket är det i särklass vanligaste – eller moderns förnamn. Statsministern Sigurður Ingi Jóhannssons far hette alltså Jóhann, medan fotbollsspelaren Rakel Hönnudóttirs mor hette Hanna.

    Intresset för nya släktnamn är stort. Många familjer – som exempelvis komikern Jón Gnarr – har löst problemet genom att ta ett gemensamt mellannamn. Men nu vill alltså Ólöf Nordal, som själv bär ett släktnamn, slopa förbudet mot att ta upp nya släktnamn. Därmed skulle en familj bestående av en man, en kvinna, en son och en dotter kunna ha samma efternamn i stället för fyra olika.

    Om förnamn är av isländskt ursprung ska de även i fortsättningen kunna böjas i samtliga fyra kasus. Men det kravet försvinner enligt förslaget om det handlar om efternamn av utländskt ursprung. En annan regel som skrotas är att pojknamn enbart kan bäras av pojkar och att flicknamn enbart kan bäras av flickor. I stället blir samtliga namn tillgängliga för alla.

    Dessutom anser Ólöf Nordal att namnlagen i sig ska slopas. Personnamn ska i framtiden behandlas i folkbokföringslagen. Därmed försvinner Mannanafnanefnd, den nämnd som i dag tar ställning till om nya för- och mellannamn ska godkännas, och mannanafnaskrá, förteckningen över alla namn godkända namn.

    Men förslaget är både radikalt och kontroversiellt. En som inte gillar det är Guðrún Kvaran, professor i isländska vid Háskóli Íslands och ordförande för Íslensk málnefnd, som är Islands motsvarighet till Språkrådet. Hon säger till RÚV att hon befarar att det traditionella namnskicket kan vara historia om ett par generationer:

    Jag anser att det alltid är en stor förlust när vi förlorar en viss del av språket, för jag ser både på förnamn och namnsystemet som en del av språket. Om denna tradition att uppkalla sig efter sin far eller mor upphör, eller blir mycket begränsad, så anser jag att det är en stor skada för samhället.

    Guðrún Kvarans oro gäller inte bara namnskicket. Hon säger till RÚV att förslaget – om det blir verklighet – skulle kunna förändra isländskan i grunden. Hennes oro gäller i synnerhet namn av utländskt ursprung som inte behöver anpassas till isländskans kasussystem:

    Om de inte behöver böjas och tiden går och dessa namn ökar, då är jag bekymrad över att de kan ha inverkan på de isländska namnen. Om det försvinner ett område och där människor blir totalt förvirrade av böjningarna, så frågar jag hur det blir efter två, tre eller fyra generationer. Överförs då inte detta på andra områden?

    Förslaget går nu ut på remiss. Enligt Ólöf Nordal har hon i arbetet tagit hänsyn till att domstolar vid flera tillfällen har fastslagit att individens rätt till sitt namn går före statens intresse av att upprätthålla namnskicket.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    3 kommentarer
  • I tvåspråkiga miljöer har barnets hjärna börjat trimmas för att hantera flera språk redan innan det säger sina första ord. Redan vid elva månader finns ökad aktivitet i områden av hjärnan som hanterar beslutsfattande och uppmärksamhetsförmåga.

    Det är forskare vid University of Washington, USA, som har studerat sexton barn upp till elva månaders ålder. Ena hälften växte upp i enspråkigt engelska hushåll och andra hälften i tvåspråkiga hushåll där det talades engelska och spanska. Barnen fick lyssna till inspelningar innehållande språkljud på både engelska och spanska.

    När barnen i bägge grupperna var sex månader var de lika mottagliga för bägge språken. Fem månader senare hade barnen från enspråkiga familjer börjat rikta in sig på engelska. För spanska var de inte längre lika mottagliga. Barnen från tvåspråkiga familjer reagerade däremot lika starkt på bägge språken.

    Analyser av aktiviteten i hjärnan visar enligt forskarna att barnen från tvåspråkiga familjer lika snabbt lärde sig både spanska och engelska. Forskarna tror att flerspråkigheten skapar anpassningsbarhet som barn från enspråkiga familjer saknar.

    Denna utveckling äger rum innan barnen själva börjar prata. Samtidigt finns det hos tvåspråkiga barn ökad aktivitet i delar av hjärnan som hanterar bland annat förmågorna att fatta beslut och att flytta uppmärksamhet. Forskarna tror att det är samma förmågor som aktiveras när de tvåspråkiga barnen byter mellan de olika språken.

    Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Developmental Science.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    1 kommentarer
  • I ena änden av skalan finns Britney Spears knarriga oh baby baby. I andra änden finns Mariah Careys wailande. Men det är Britney Spears som betraktas som mest uttrycksfull.

    Vocal fry innebär att en person sänker röstläget så att stämbanden knarrar. Människan kan uppfatta toner mellan 20 och 20 000 Hertz. Britney Spears knarrande hamnar runt 70 Hertz medan Mariah Carey har en tonhöjd på 3 135 Hertz.

    Knarrandet betraktas enligt tidigare studier inte lika förtroendeingivande som en normal röst. Knarrandet är ändå utbrett i vissa kretsar. Andra kända knarrare är förutom Britney Spears även Kim Kardashian och Zooey Deschanel.

    Men det den knarrande rösten saknar i förtroendekapital tar den kanske igen när det gäller uttrycksfullhet. Röstforskare vid University of Texas i San Antonio visar att kvinnor som knarrar när de sjunger uppfattas som mer expressiva. Mariah Carey kan alltså imponera med sitt röstomfång, men Britney Spears knarrande betraktas som mer känslosamt.

    För män har knarrandet motsatt effekt. Här minskar knarr publikens upplevelse av sångarens uttrycksfullhet.

    Studien presenterades vid Acoustical Society of Americas vårmöte.

    Här kan du läsa mer om hur knarrande uppfattas.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Det är frågor och samtal som skapar förståelse mellan främlingar. Gester och blickar har mindre betydelse. Det hävdar forskare i psykologi vid University of Texas i Arlington.

    För att två främlingar ska hitta något gemensamt är samtal av avgörande betydelse. Beröringspunkterna identifieras i informella sammanhang genom frågor och svar. På detta sätt skapar deltagarna förutsättningar för ett fortsatt samtal. Allra bäst går det för de personer som talar mest.

    I studien deltog olika typer av parkonstellationer. Gemensamt var att de inte kände varandra sedan tidigare. De placerades i ett väntrum där den som utgav sig för att ansvara för ett test plötsligt tvingades att lämna rummet. Medan de väntade på att den ansvariga skulle återvända började främlingarna att tala med varandra.

    Länge trodde forskare att den icke-verbala kommunikationen – som blickar och gester – var den viktigaste. Forskarna vid University of Texas anser dock att de ännu en gång nu motbevisar detta påstående. Personer som i större utsträckning utbytte blickar och såg varandra gestikulera nådde inte alls samma djup i förståelsen mellan varandra.

    Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Journal of Language and Social Psychology.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Den som har följt herrarnas fotbolls-EM sedan fredagens avspark har kanske hört en eller flera kommentatorer uppmana ett lag att ställa frågor till motståndaren. Det är på planen som frågorna ska ställas. Och om motståndarförsvaret inte kan besvara dem väntar en målchans.

    Ask questions är ett uttryck som funnits i det engelska fotbollsspråket i flera år. Ett lag som förra säsongen behövde ställa fler frågor var Arsenal. Det ansåg åtminstone Daily Mails krönikör Martin Keown efter att laget misslyckats att få hål på Chelseas försvar:

    Arsenal needed to ask different questions of the Chelsea defence...

    Den svenska motsvarigheten ställa frågor är belagd åtminstone sedan 2011. Betydelsen är ’utmana, sätta på prov’. I praktiken innebär det att testa olika anfallsmetoder, som olika typer av uppspel, löpningar med mera. Frågorna som ställs syftar till att försvaret ska tvingas att lämna en rad svar i form av olika beslut.

    Än så länge hörs ställa frågor främst när fotboll diskuteras eller kommenteras. Det förekommer också på nätet. Så här skriver en Manchester United-anhängare på Svenska Fans:

    Vi måste slå ut deras mittfält med raka pass där vi hittar dessa spelare bakom motståndar mittfältarna, för att skapa yta och ställa frågor till försvaret.

    Twitter diskuterades ställa frågor redan förra året. Den som startade diskussionen var Patrick Ekwall, sportjournalist på TV 4:

    Nymodighetuttryck i fotbollen som att "ställa fråga till motståndaren"...när blev "utmana" omodernt?

    För många som följer fotboll är uttrycket säkerligen bekant. Men en EM-turnering med svenskt deltagande lockar betydligt fler än de redan hängivna. Därför ökar också sannolikheten för att ett uttryck som ställa frågor får spridning som kan sträcka sig ända in i allmänspråket.

    Anders

    Illustration: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Språktidningen slutade på sjuttonde plats i Bablas omröstning över världens bästa professionella språkbloggar. Vann gjorde Circa lingua, en engelskspråkig blogg om språkliga strategier för affärsutveckling.

    En sjuttonde plats är inte så tokigt, så vi passar på att tacka alla som röstade på oss. Dessutom passar vi på att gratulera Semantix blogg Rum för språk som blev bäst i Sverige med en fjortonde plats. Och förstås Språkrådet som slutade fyra i kategorin bästa språktwittrare.

    Redaktionen

    0 kommentarer
  • 22 juni utkommer vårt sommarnummer! Språktidningen innehåller bland annat artiklar om svenska fisknamn, om vem som egentligen är störst av tripp, trapp och trull, om engelska på jobbet, om Eric Rolands underliga språkresa till Frankrike, om sorbiska och om arbiträra ord. Dessutom möter vi författaren Håkan Nesser. Som vanligt är tidningen dessutom späckad med Frågor & svar, krönikor, skrivtips, spaningar, språknytt, nyord och annat språkgodis.

    Dessutom medföljer utan extra kostnad bonustidningen Klurigt! Där finns korsord, sudokun, tankenötter och en mängd olika kunskapstester. Du kan också vara med och tävla om 101 fina vinster.

    Redaktionen

    2 kommentarer

Sidor

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg