Prenumerera på bloggen
  • Agnes Dunder, Språktidningens formgivare, är nominerad till Årets AD! Priset delas ut av branschorganisationen Sveriges tidskrifter. Hon är nominerad för sitt arbete med Språktidningen och Modern Psykologi:

    En riktigt vass AD måste våga och det gör Agnes Dunder. Hennes formspråk är distinkt och lekfullt och suger in läsaren i populärvetenskapens fascinerande värld.

    De andra nominerade är Patrik Berg (Kit), Joel Persson (Icon) och Carl Anders Skoglund (Hemslöjd).

    Anders

    0 kommentarer
  • Små misstag kan leda till att personer med kunskaper som är efterfrågade på arbetsmarknaden tvingas lämna Sverige. Fenomenet kallas kompetensutvisning.

    Inom branscher som it och teknik råder ofta brist på personer med rätt kvalifikationer för de lediga tjänster. Många företag anställer därför personer som kommer till Sverige från andra länder för att jobba. Trots att behovet inte försvunnit måste vissa ändå lämna landet eftersom de inte får förlängt arbetstillstånd eller uppehållstillstånd.

    Skäl till avslag är att regler inte följts till punkt och pricka. Det kan vara en arbetsgivare som glömt betala en försäkring eller tjänstpension eller en anställd som tagit för lite semester.

    Reglerna är till för att skydda anställda. Kritiker hävdar nu att nitisk tillämpning av reglerna får motsatt effekt. Det handlar om kompetens som försvinner ur landet – något som försämras svenska företags konkurrenskraft. Så här skriver Svenska Dagbladet:

    Förutom att avskräcka efterfrågad arbetskraft från Sverige, kan kompetensutvisningar göra företagen mindre benägna att anställa utländsk arbetskraft.

    Nya Wermlands-Tidningen tar upp frågan i en ledare:

    IT-experten Usman Asif, som beskrivs som en oersättlig medarbetare av sin arbetsgivare, hotas även han av utvisning på grund av att Migrationsverket anser att han tagit ut för lite semester. Listan med kompetensutvisningar har nu blivit väldigt lång.

    I Dagens Nyheter diskuterar Kristina Lindquist ordet kompetensutvisning. Hon anser att det återspeglar ett annat fenomen i samhällsdebatten:

    Och de så kallade kompetensutvisningarna är en skandal i mänskliga termer. Men detta fokus på hur vi behandlar lönsamma individer pekar också ut en större tendens, där hela migrationsdebatten tycks ha blivit en fråga om plus och minus. Invandrare beskrivs antingen som en apokalyptisk förlustaffär för Sverige – eller som en ekonomisk tillgång.

    Kompetensutvisning är belagt i svenskan sedan juli i år.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Förra veckan var det ovanligt många som hade alla rätt. Men den här veckan tror vi att kvisset är aningen svårare. Som vanligt är det din uppgift att lista ut vad tolv svenska ord betyder. Definitionerna kommer från Svenska Akademiens ordlista. Lycka till!

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    1 kommentarer
  • Hej är svenskans vanligaste hälsningsfras. Åtminstone i biljettkassor är det hej som dominerar både i sverigesvenska och i finlandssvenska. Det konstaterar språkforskarna Jenny Nilsson och Catrin Norrby efter att ha studerat hur kunder hälsar på personalen i biljettkassor.

    Men vilken hälsningsfras skulle du själv använda i samma situation? Föredrar du kanske goddag, hallå eller tjenare? Rösta här!

    Anders

    Foto: Istockphoto

    2 kommentarer
  • Här är samtliga 101 vinnare i sommarens Klurigt! Vinsterna skickas ut inom kort. Lösningarna till alla tävlingsuppgifter hittar du här. Tack till alla som var med och tävlade!

    Money talks:

    Sylve Andersson, Lund

    Gunilla Axelsson, Visby

    Bo Andersson, Uppsala

    Henrik Eriksson, Landvetter

    Mona Engberg, Borlänge

    Inger Lundeborg Hammarström, Linköping

    Lisbeth Petersson, Heberg

    Sune Johansson, Vikingstad

    Inger Tidblad Bohman, Gävle

    Britta Björkman, Järfälla

    Varför är det så ont om w?:

    Börje Andersson, Uppsala

    Sonia Lucchesi, Bollnäs

    Sven Sevegran, Linköping

    Kerstin Larsson, Munka Ljungby

    Helena Friman, Skogås

    Gunnar Jeppsson, Sollentuna

    Gunilla Stenberg, Uppsala

    Gunilla Framme, Stenungsund

    Anders Adolfsson, Norrahammar

    Gunvor Arrhén, Lund

    Lennart Jarnulf, Örebro

    Margit Olsson, Rönninge

    Pussel:

    Ulla-Britt Hildingsson, Visby

    Jan Dahlström, Västerås

    Anna-Greta Dahlström, By Kyrkby

    Ragnar Lundell, Stockholm

    Lotta Grönroos, Uppsala

    Ordförrådet:

    Evert Johansson, Färjestaden

    Tor Widbom, Skövde

    Max Pettersson, Mörsil

    Lingo:

    Birgitta Femling, Stockholm

    Lars Strand, Sunne

    Sven Jacobsson, Uppsala

    Anna & Jakob Peetre, Helsingborg

    Marie Morin, Västerås

    Campinglanternor:

    Lasse Larsson, Enköping

    Sverre Nylund, Älvdalen

    Ingrid Pehrsson, Sjöbo

    Ulrika Lundén, Göteborg

    Johan Mannheimer, Karlstad

    Kerstin Wahlbom, Lund

    Annette Wiik, Tyresö

    Lena Samuelsson, Enskede

    Ann-Marie Pettersson, Visby

    Lars Anundi, Boxholm

    Anna Löfqvist, Eslöv

    Arne Svensson, Höör

    Sven-Olof Fröberg, Oskarshamn

    Moa Nagy, Toftbyn

    Solveig Gidlöf, Stockholm

    Lena Molander, Umeå

    Inger Hubermark, Enviken

    Micael Linefjell, Sollentuna

    Marie Nordlund, Luleå

    Louise Thurén, Stockholm

    Mattias Andersson, Malmö

    Siv-Britt Olsson, Järfälla

    Ture Lundström, Umeå

    Leila Pauni, Upplands Väsby

    Carina Mundin, Vänersborg

    Cecilia Roth, Vallentuna

    Stefan Olmårs, Korskrogen

    Kerstin Gunntorp, Mölnlycke

    Anna-Karin Lindström, Linköping

    Katarina Wallström, Umeå

    Ta med-muggar:

    Jan Carlsson, Mariestad

    Christina Johansson, Skara

    Daniel Thorburn, Åkersberga

    Willis Forsling, Trelleborg

    Fredrika Nordahl Westin, Gävle

    Nicklas Andersson, Svenljunga

    Erik Dufvenberg, Sundsvall

    Helena Sandén, Karlsborg

    Peter Klintebäck, Enskededalen

    Erik Löfroth, Uppsala

    Barbro Sörenson, Göteborg

    Emma Hall, Ludvika

    Erik Selander, Umeå

    Eliza Åkeson, Lerum

    Lars Blixt, Stugun

    Hélène Mossberg, Täby

    Barbro Peterson, Ydre

    Lars Malmgren, Aneby

    Margareta Leeman, Hurva

    Eva Elfqvist, Ljusdal

    Gunnar Wahnström, Järfälla

    Bo Pettersson, Malmö

    Anita Johansson, Bograngen

    Owe Thalwitzer, Halmstad

    Gunnar Nilsson, Limhamn

    Ryggsäckar:

    Tor Svensson, Boden

    Roland Altin, Linköping

    Tintin Almqvist, Kinna

    Ann-Mari Fåhraeus, Horn

    Rolf Åkerström, Karlstad

    Rolf Sundberg, Skarpnäck

    Klas-Henrik Johansson, Järfälla

    Hugo Boström, Lidköping

    Kristina Öhgren, Luleå

    Per Berner, Skövde

    Inger Göransson, Saltsjö-Boo

    Jan Hultgren, Lidköping

    Karoline Eldemark, Västra Frölunda

    Britta Bäckström, Ekshärad

    Tomas Lindblom, Uppsala

    Torsten Hemph, Upplands Väsby

    Karin Wennerholm, Stockholm

    Ragna Karlsson, Oskarshamn

    Ken Andersson, Karlskrona

    Zita Mol, Linköping

    Kryssning och prenumerationer:

    Peter Sigfridson, Skövde

    0 kommentarer
  • Etableringsanställning ska ge fler nyanlända jobb. Ett förslag är att månadslönen blir 16 000 kronor där arbetsgivaren och staten står för hälften var.

    Metoder att minska arbetslösheten i Sverige är ett ständigt debattämne. De är också en ständig källa till nyord. För att lansera nya politiska initiativ används ofta nya ord. De senaste åren har det till exempel talats om bland annat utbildningsjobb, instegsjobb och nystartsjobb.

    Ett förslag som lanserats i år är etableringsanställning. Syftet är att ge nyanlända en chans att komma in på arbetsmarknaden. Tanken är att lönen ska vara 16 000 kronor i månaden och att arbetsgivaren och staten delar på kostnaden. Dessutom slopas arbetsgivaravgiften.

    Förslaget är omstritt. Vissa hävdar att det är nödvändigt för att hjälpa personer som har små utsikter att hitta jobb. Andra befarar att det leder till lönedumpning. ETC rapporterar om diskussionerna:

    Arbetsgivarna och fackförbunden diskuterar just nu en låglönesatsning för att få in de nyanlända på arbetsmarknaden – så kallade etableringsanställningar. Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) välkomnar att frågan diskuteras av parterna.

    Idén kommer ursprungligen från arbetsgivarorganisationen Teknikföretagen. Sveriges Radio berättar att den har presenterats för flera fackförbund:

    Förslaget som har lagts fram för bland andra LO-förbunden IF Metall och Kommunal och tjänstemannafacket Unionen kallas etableringsanställning. Det ska vara en del av de befintliga kollektivavtalen, men reglerna om lägstalöner tas bort i upp till tre år för den som är nyanländ eller står långt ifrån arbetsmarknaden.

    I dagsläget är det oklart om förslaget blir verklighet. Ordet etableringsanställning började användas under våren.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • I fredags gick tiden ut för att lämna in lösningar till Klurigt! Nu finns facit till alla tävlingsuppgifter att ladda ner här. Där finns också de korrekta tävlingsorden. Vinnarna drar vi under veckan.

    Anders

    0 kommentarer
  • Här är veckans kviss! Din uppgift är att lista ut vad tolv svenska ord betyder. Några räknar vi med att du kan – men flera är också riktigt luriga. Definitionerna kommer från Svenska Akademiens ordlista. Lycka till!

    Här hittar du fler kviss.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Frågor som ställs med hjälp av gester besvaras snabbare. När gester kommer före frågans slut går det ännu snabbare. Det visar en studie publicerad i tidskriften Psychonomic Bulletin & Review.

    Det är forskare vid Max Planck-institutet för psykolingvistik i Nederländerna som har studerat hur gester och annat kroppsspråk påverkar frågor och svar i samtal. Det handlar dels om rörelser med händer och armar, dels om rörelser med huvudet. Slutsatsen är att de minskar tiden mellan frågor och svar.

    I ett genomsnittligt samtal går det bara 200 millisekunder när en talare tar över från en annan. Eftersom det går så snabbt ger gester och andra hjälpmedel värdefull information till den som ska förstå vad som sägs för att kunna planera ett svar. I regel planeras svaret innan samtalspartnern har tystnat.

    Att gestikulera och att röra på huvudet underlättar förståelsen. Forskarna konstaterar att frågor som ställs samtidigt som frågeställaren använder gester också besvaras snabbare. Och snabbast går det när gesterna påbörjas samtidigt som frågan ställs. Det går inte riktigt lika snabbt när gesterna kommer först i samband med att frågan avslutas.

    Gester och annat kroppsspråk har två funktioner. De signalerar att den som talar är på väg att lämna ifrån sig ordet. De hjälper också till att förstå vad som sägs.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    1 kommentarer
  • Vandrande jude blir skvallerreva och judekörs blir japansk lykta. Skälet till bytet är att namnen kan uppfattas som stötande. Det uppger Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, i ett pressmeddelande.

    Efter påstötningar från handeln föreslår Svensk kulturväxtdatabas, SKUD, att växterna vandrande jude och judekörs får nya namn. De föreslagna namnen är skvallerreva respektive japansk lykta. I pressmeddelandet skriver de att de gamla namnen riskerar att väcka anstöt, men att det inte varit avsikten med dem:

    Namnansvariga i SKUD är lyhörda för den typen av synpunkter men vill samtidigt påtala det beklagliga i att namn som från början inte alls var avsedda att väcka anstöt utan tvärtom var givna för att berika vårt språk med ofta underfundiga, historiskt förankrade och relevanta namn nu misstänkliggörs både genom okunskap och på grund av omdömeslösa personers agerande.

    Judekörs är belagt i svenskan sedan 1600-talets mitt. Den tillhör familjen potatisväxter och påminner om kapkrusbär. Frukten omges ett orange foderblad. Det är detta foderblad som gett växten namnet judekörs eftersom det ansetts likna en huvudbonad som använts av judar. Det namn som nu föreslås, japansk lykta, har använts parallellt under en längre tid.

    Vandrande jude har fått sitt namn från Ahasverus, en skomakare i Jerusalem som ska ha nekat Jesus vila under vandringen till Golgata. Ahasverus dömdes därför till att vandra ända till domedagen. Vandrande jude sticker ut som revor – och växten kan alltså sägas vara en vandrare. Samma egenskap är inspirationskälla till det nya namnet skvallerreva. Den sprider sig nästan lika snabbt som skvaller kan färdas. På finlandssvenska kallas växten ibland just skvaller.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    1 kommentarer

Sidor

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg