Prenumerera på bloggen
  • För två år sedan tipsade vi om lingvistikpodden med Johan Sjons som programledare och Mikael Parkvall som flitig gäst. På sistone har det dock varit lite glest mellan avsnitten, men nu är ambitionen att bjuda på ett nytt avsnitt i månaden. Podden har nu bytt namn till Lingvisten och har dessutom fått en uppfräschad hemsida.

    Gäst i det senaste avsnitt är Sverker Johansson, som är verksam vid Högskolan i Dalarna. Han har forskat om språkets uppkomst och särskilt intresserat sig för neandertalmänniskans språkförmåga. I podden blir han intervjuad av Johan Sjons och Mikael Parkvall. Det blir en intressant diskussion om språkets ursprung och evolution. Lyssna gärna!

    Anders

    Illustration: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Språkrådet får huvudansvaret för utvecklingen av svensk terminologi. Det föreslår regeringen i budgetpropositionen för 2017. Språkrådet får dessutom ett anslag på 4,3 miljoner kronor – samma summa som tidigare gått till Terminologicentrum, TNC.

    I samband med regeringsskiftet gjorde också en ny syn på terminologiarbete och TNC intåg i regeringskansliet. I den rödgröna koalitionens första budget skulle det statliga anslaget till TNC strypas från och med 2016. Men i den alliansbudget som röstades igenom förblev anslaget oförändrat.

    Svaret på den debatt som uppstod blev en utredning. Tidigare i år kom utredaren Ingrid Strömberg fram till att huvudansvaret för terminologifrågor borde flyttas till Språkrådet. Samtidigt skulle det statliga stödet till TNC halveras.

    I budgetpropositionen följer regeringen i stor utsträckning utredarens förslag. Ansvaret för terminologifrågor flyttas från näringsdepartementet till kulturdepartementet. Och huvudansvaret för området överförs till Språkrådet, som är en del av myndigheten Institutet för språk och folkminnen.

    – Vi är positiva till uppdraget och till möjligheten att utveckla detta område. Detta måste ske i mycket nära samråd med aktörer som TNC, säger Ingrid Johansson Lind, generaldirektör för Institutet för språk och folkminnen.

    Exakt hur rollfördelningen mellan Språkrådet och TNC kommer att se ut vill inte Ingrid Johansson Lind spekulera om i dagsläget.

    – Uppdraget är inte formulerat än, säger hon.

    I propositionen får myndigheten ansvaret för att ta fram ett förslag på hur det framtida terminologiarbetet ska organiseras. Ett statligt ansvar är viktigt eftersom ”det offentliga terminologiarbetet blir relevant för så många som möjligt och struktureras på ett effektivt, ändamålsenligt och långsiktigt sätt”. I propositionen motiveras steget dessutom som ett sätt att föra terminologin närmare språkpolitiken:

    Regeringen ser ett värde i att knyta terminologiarbetet närmare språkpolitiken. Det svenska språkets ställning som samhällsbärande språk är beroende av att det kontinuerligt skapas termer för nya företeelser och begrepp. Det är därför av betydelse att det offentliga terminologiarbetet genomförs på ett språkpolitiskt medvetet och samordnat sätt.

    Det anslag på knappt 4,3 miljoner kronor som tidigare gått till TNC öronmärks nu alltså åt Språkrådet. Därifrån ska pengar slussas vidare till TNC. Det finns enligt propositionen inget som hindrar att en del av pengarna stannar hos Språkrådet. Det huvudansvar som landar på myndigheten bör enligt propositonen finansieras genom anslaget. Pengarna till TNC ”bör preciseras och inriktas på ett antal definierade och allmännyttiga tjänster”.

    De anställda på TNC har de senaste åren levt med ett ständigt hot om nedläggning eller stora nedskärningar av verksamheten. Dessa farhågor försvinner inte med budgetpropositionen. Eftersom diskussioner med myndigheten väntar dröjer det innan ovissheten kan skingras. Men det råder turbulens inom TNC även på andra sätt.

    Nyligen lämnade vd:n Karin Delby sitt uppdrag. Det skedde direkt efter att SIS, Swedish standards institute, försökt ta över 100 procent av aktierna i TNC. Några delägare – bland annat Svenska Akademien – valde trots flera propåer att inte sälja. Men SIS kontrollerar nu en majoritet av aktierna i TNC. Tillförodnad vd är Anneli Rafiq, som kommer just från SIS.

    Språktidningen har sökt Anneli Rafiq.

    Här kan du läsa mer om turerna kring TNC.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Kom och möt oss på Bokmässan i Göteborg! Språktidningen finns på plats från torsdag till söndag. Du hittar oss i monter B05:72.

    Som vanligt har du möjlighet att testa Språktidningen till ett särskilt mässpris. Dessutom kan du lyssna till en rad intressanta föredrag om språk. På scenen dyker bland annat Mikael Parkvall, Ylva Byrman och Kristian Blensenius upp. Hela programmet hittar du här.

    Foto: Niklas Maupoix

    0 kommentarer
  • Över tusen läsare skickade in lösningar till krysstidningen Klurigt. Nu har vi dragit de 101 vinnarna. Grattis! Tack till alla som var med och tävlade! Vinsterna skickas ut inom kort.

    Kryssning och prenumerationer:
    Anders Lundquist, Stockholm

    Ryggsäck och prenumerationer:
    Karin Dahlin, Västerås
    Maria Pedersen, Luleå

    Money talks:
    Elin Nyström, Hägersten
    Elaine Nyberg, Årsta
    Lennart Berglöf, Katrineholm

    Vakuumtermos:
    Maryanne Andersson, Vinslöv
    Liisa Rantamo-Larsson, Västerhaninge
    Stefan Anskär, Linköping
    Charlotta Backman, Obbola
    Kerstin Larsson, Munka Ljungby
    Anders Laveskog, Huddinge
    Mona Dufvenberg, Sundsvall
    Jan Dahlström, Västerås
    Sune Johansson, Vikingstad
    Anita Bergquist, Säffle

    Eco-Mig:
    Pär Dahlin, Sollentuna
    Christer Wiberg, Östersund
    Stina Gestrelius, Lund
    Margareta Curvall, Lidingö
    Ingrid Björesten Lohse, Frösön
    Marita Sköldberg, Knivsta
    Amanda Bäckström, Eskilstuna
    Lars Eliasson, Umeå
    Jan Bardskär, Oxie
    Ylva Angelstam, Lindesberg

    Digital bagagevåg:
    Hans Henell, Upplands Väsby
    Annette Wiik, Tyresö
    Nils Nykom, Fristad
    Gunnel Andersson, Tibro
    Urban Jönsson, Ronneby
    Linnea Goldkuhl, Boden
    Daniel Thorburn, Åkersberga
    Lisbeth Cederin, Motala
    Sara Hedfors, Uppsala
    Gunnar Bring, Mattmar
    John-Erik Johansson, Vällingby
    Sara Thörn, Farsta
    Anna Arvidsson, Umeå
    Rasmus Bodvik, Täby
    Johan Björling, Rönninge

    Varför är det så ont om w?:
    Moa Klingmann Rönnqvist, Angered
    Rebecca Svanfelt, Malmö
    Birgitta Fredén, Malmö
    Lennart Månsson, Höör
    Kalle Skarin, Bromma
    Klara Granlöf, Uppsala
    Mats Carlid, Kungsängen
    Reidar Carlsson, Sala
    Heléne Fridh, Alingsås
    Linus Lekander, Jönköping
    Erika Stenberg, Uppsala
    Tony Hagelqvist, Hammerdal
    Rebecka Ellnemar, Stockholm
    Margareta Olsson, Falköping
    Jan Brandel, Västervik
    Lena Einarsdotter, Villands Vånga
    Stefan Olmårs, Korskrogen
    Kerstin Wahlbom, Lund
    Jan Josefsson, Kalmar
    Ulla Henstedt, Tanumshede
    Ingrid Fries Hansson, Vretstorp
    Gunilla Ransbo, Uppsala
    Yngve Jotoft, Örebro
    Linus Dock, Solna
    Lennart Skarp, Örsundsbro
    Anders Lööv, Sundsbruk
    Sören Sjöström, Nykil
    Margaretha Källteg, Jönköping
    Katarina Eriksson, Säter
    Berit Ladra, Kista

    Ta med-mugg:
    Einar Tennfors, Rönninge
    Bengt Lindgren, Stockholm
    Ausma Pavulans, Vänersborg
    Ewa Carnerup, Lund
    Gunnel Alexanderson, Sävedalen
    Reidar Hansson, Bagarmossen
    Stig Bratt, Uppsala
    Susan Warner, Skogås
    Anders Blix, Gävle
    Lars Anundi, Boxholm
    Hanna-Lena Alm, Lund
    Kicki Malmeteg, Örebro
    Bo Ingman, Göteborg
    Gerd Eriksson, Sollentuna
    Åke Undén, Stockholm
    Anna-Karin Ossendorf, Borlänge
    Kjell Weinius, Uppsala
    Åsa Jonsson, Borås
    Rune Erhard, Karlskoga
    Ingrid Allard, Umeå
    Staffan Jansson, Säter
    Karin Ullman, Uppsala
    Jenny Lindqvist, Göteborg
    Maria Jeppsson, Vitaby
    Gudrun Håkansson, Stehag
    Daniel Svanfelt, Malmö
    Erna Alm, Uddevalla
    Ivar Thurang, Eskilstuna
    Sören Samuelson, Kumla
    Rasmus Larsson, Farsta

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Att ta plats är något som kan göras på många olika sätt i svenskan. Till exempel kan det ske bokstavligen när någon sätter sig i en soffa eller går på ett tåg, men det går också att ta plats i överförd betydelse. Det kan då handla om en människa med stor personlighet som kräver mycket uppmärksamhet.

    Nu håller en ny betydelse av ta plats att etablera sig i svenskan. Allt oftare används ta plats i samma betydelse som ’äga rum, ske’. Det handlar om en direktöversättning av engelskans take place. Så här skriver Aftonbladet om gruppen Kents sista turné:

    Den 23 september drar Kents avskedsturné igång. Turnén har sedan länge varit slutsåld men på fredag släpps ytterligare biljetter till de två första spelningarna. De tar plats på Saab Arena i Linköping den 23 och 24 september.

    Fenomenet är inte helt nytt. Katarina von Numers skrev om det i Språkbruk redan 2001:

    Också högstatusspråket engelska kommer allt starkare in i bilden. Eleverna hör och ser engelska hela tiden i datorspel, filmer, sånger, tv-program osv. och det syns i deras texter. De skriver om händelser som tar plats (take place) och talar om att fråga frågor (to ask questions).

    Nytt är att ta plats syns allt oftare och i mer formella sammanhang än i elevers uppsatser. Än så länge är förekomsten i tidningstexter sporadisk, men på nätet finns gott om exempel:

    Huvudfestivalerna tar plats under 4 dagar, 24 timmar om dygnet och DreamHacks evenemang är alltid alkohol- och drogfria och öppna för alla åldrar.

    …L’Oreal är nämligen en utav Elle galans huvudsponsorer och från och med nu kommer ni att kunna följa mig under förberedelserna inför galan som tar plats den 15:e Januari.

    Alla workshops tar plats på: Klotet Wallingatan 19, Stockholm.

    Smiska fisk tar plats på tisdag den 23e september på skolgården. Be there or be fish!

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Tiden för att lämna in lösningar till sommartidningen Klurigt gick ut i går. Här kan du ladda ned facit till samtliga tävlingsuppgifter. Vinnarna presenteras under nästa vecka.

    0 kommentarer
  • Hur använder vi anslagstavlor i dag? Alltså de som finns uppsatta i mataffären och på olika offentliga platser? Det kan vara anslag om bortsprungna katter, yogakurser, körframträdanden, information från fotbollsklubbar …

    Under de två kommande veckorna kommer över 3000 svenska skolelever att dokumentera anslagstavlornas innehåll runt om i landet. Eleverna har anlitats av forskare vid Göteborgs universitet.

    – Ingen har tidigare kartlagt svenska anslagstavlor på det här viset. Det är också det första projektet inom humanistisk forskning där elever hjälper forskare i så kallad medborgarforskning i Sverige, säger Christopher Kullenberg, forskare i vetenskapshistoria.

    Elevernas uppgift är att fotografera en anslagstavla, skriva av anslagen, kategorisera dem och rapportera detta till forskarna via en app. De ska också översätta anslag på andra språk än svenska – en av forskningsfrågorna gäller hur olika språk används på anslagstavlorna.

    – I översättningen hoppas vi få hjälp från elever med särskilda språkkunskaper. Vi vill också se om det finns några skillnader mellan olika delar av landet, säger språkforskaren Johan Järlehed.

    Det här "massexperimentet" är en del av evenemanget Forskarfredag, som anordnas fredagen 30 september på 30 orter runt om i Sverige. Syftet är att väcka nyfikenhet på vetenskap.

    Maria

    0 kommentarer
  • Nu blir höstlovet ett läslov, vilket bloggen tidigare meddelat. Och inför detta kan det vara idé att servera barnen lax, nötter och alger till middag.

    En kost rik på fettsyrorna omega 3 och 6, kan nämligen vara ett bra sätt att bygga upp sina läsmuskler, enligt en studie vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. Där har forskare i psykiatri och psykologi engagerat 154 barn, nio och tio år gamla, i en undersökning om hur maten påverkar läskunnigheten. Där mättes bland annat läshastighet, ordförståelse och förmågan att läsa nonsensord.

    Barnen fick mumsa i sig kapslar med antingen omega 3 och omega 6 eller med placebo (palmolja), under tre månader. Sedan mättes läsförmågan igen.

    Redan efter dessa tre månader kunde man se att barnen som fått tillskottet med fettsyror blev bättre på att läsa jämfört med de barn som fick placebo. Fettsyrorna påverkade speciellt förmågan att läsa ett påhittat ord högt och uttala det rätt – fonologisk avkodning – och förmågan att läsa av en rad bokstäver snabbt – visuell förmåga.

    De som framför allt gynnades av att fettsyrekapslarna var barn med uppmärksamhetsproblem.

    – Vår moderna kost innehåller relativt lite Omega 3, vilket man tror kan ha negativ effekt på våra barn när det gäller inlärning, läsförmåga och uppmärksamhet, säger Mats Johnson, överläkare och forskare på Gillbergcentrum vid Sahlgrenska akademin. Det finns studier som tyder på att fettsyrorna är viktiga för signalöverföring mellan nervceller och för regleringen av signalsystemen i hjärnan.

    Enligt Livsmedelsverket finns Omega 3 och 6 naturligt i bland annat fet fisk, vissa alger, rapsolja, valnötter, majsolja och sesamfrön. Smaklig läsning!

    Maria

    0 kommentarer
  • Från höstlov till läslov. När regeringen vill förbättra elevernas läsförståelse är ett namnbyte en del av strategin. Nu ska lovet handla om nytta snarare än nöje.

    Förbättrad läsförståelse är enligt Gustav Fridolin en av hans viktigaste uppgifter som utbildningsminister. Regeringen vill vända trenden med sjunkande resultat i den internationella Pisa-undersökningen. Där har svenska elever tappat mark de senaste åren.

    Ett led i regeringens strategi är ett namnbyte. Det som tidigare kallades höstlov blir nu läslov. Syftet är att betona att elever inte bör se den lediga veckan som en total paus från skolan. I stället bör de ägna sig åt att läsa.

    Aftonbladet rapporterar att förändringen gör att fler barn omfattas av regeringens åtgärder:

    Tanken är att införandet av ett läslov ska leda till att Läslyftet breddas så att det i större utsträckning även gäller för förskolan.

    Ulrika Kärnborg skriver i Dagens Arena att regeringens satsning är dömd att misslyckas:

    Det pratas mycket om digitalt utanförskap. Vad som mer sällan diskuteras är hur kunskapsklyftorna i samhället ökar som en följd av att många av oss blir sämre på att ta till oss komplicerade texter. Sverige behöver därför inget jippoartat läslov. Vi behöver en bibliotekspolitik värd namnet.

    Läslov är belagt i svenskan sedan 2005. Ordet ökade snabbt i användning efter att statsminister Stefan Löfven använt det i sitt sommartal i Vasaparken i Stockholm i slutet av augusti.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    0 kommentarer
  • Ge älvdalskan status som minoritets- eller landsdelsspråk. Det kräver Språkförsvaret i en namninsamling riktad till riksdagen.

    Tidigare i år fick älvdalska en egen språkkod. Det var organisationen SIL International som efter en utredning fastslog att älvdalska inte är samma sak som svenska. Men från politiskt håll har inställningen inte förändrats. Regeringen anser att älvdalska ska betraktas som en svensk dialekt och inte ett eget språk.

    Språkförsvaret har vid flera tillfällen uppmärksammat älvdalskan. Nu vänder sig organisationen till riksdagen med ett krav på att älvdalskan ska få status som minoritets- eller landsdelsspråk. Språkförsvaret ställer sig därmed bakom en motion från Niclas Malmgren (MP). I motionen motiverar han förslaget med de stora skillnaderna mellan älvdalska och svenska:

    De flesta lingvister är ense om att älvdalska är ett eget språk. Avståndet mellan älvdalska och svenska kan jämföras med avståndet mellan isländska och svenska. Älvdalskans ljudsystem, grammatik, syntax och ordförråd skiljer sig radikalt från rikssvenskans. Så har älvdalskan exempelvis bevarat nasala vokaler, som har försvunnit i andra nordiska språk, samt behållit det fornnordiska kasussystemet med fyra kasus. Även alfabetet skiljer sig från svenskans och består av 35 bokstäver.

    I uppropet jämför Språkförsvaret myndigheternas hantering av älvdalskan med hur meänkieli länge behandlades i skolorna:

    Svenska myndigheter hävdar ännu att älvdalskan är en svensk dialekt. För många av de älvdalsktalande barnen har dock mötet med svenska språket i skolan varit chockartat, eftersom de inte förstod svenska. Barn som talade älvdalska fylldes med skamkänslor, samtidigt som de inte fick använda sitt modersmål. Denna skolpolitik har haft negativa följder för många älvdalingars identitet och självkänsla.

    Namninsamlingen pågår till och med den 31 december. Därefter lämnas den in till riksdagen.

    Här kan du läsa Östen Dahls artikel om älvdalska från 2008.

    Anders

    Foto: Istockphoto

    3 kommentarer

Sidor

Senaste kommentarer

Prenumerera på Blogg