IS eller Daesh?

Terrorister har många ansikten

 
av: Patrik Hadenius

Islamiska staten, IS, gör anspråk på att vara just en stat. Men ska terrororganisationens önskemål respekteras? Om inte – vilket av alla andra namn som cirkulerar är lämpligast?

I slutet av mars förlorade terrororganisationen IS kontrollen över världsarvsstaden Palmyra i Syrien. På kort tid har terroristerna förlorat en femtedel av sitt territorium. Men under samma tid genomförde de i gengäld attentaten i Belgien. Om IS på allvar är på väg att besegras är alltså ytterst osäkert.

Också namnet på terrororganisationen vacklar. Förutom IS ser man ibland benämningen Daesh. Det är en internationellt gångbar förkortning av Dawlat al-Islamiyah f’al-Iraq wa al-Sham, ungefär ’Organisationen för monoteism och Jihad’. På svenska är den korrekt transkriberade förkortningen Daish, men den används sällan.

Daesh används bland annat av franska och amerikanska politiker, och i januari började även den svenska regeringen använda det namnet.

– Det har inte fattats något regeringsbeslut om detta, säger Cajsa Holm, som är presskommunikatör på Regeringskansliet. Det handlar om en rekommendation gällande terminologi som faller inom Utrikesdepartementets sakområde.

Bodil Sundén, som också är presskommunikatör, förklarar:

– Inom Utrikesdepartementet har man diskuterat vad man ska kalla terrororganisationen, och kommit fram till att Regeringskansliet ska använda benämningen Daesh.

Enligt Bodil Sundén är benämningen Daesh etablerad i Arabförbundet, och dess användning ökar både inom EU och FN. Flera europeiska länder, som Frankrike och Storbritannien, använder denna beteckning. Frankrikes utrikesminister Laurent Fabius uppmanade redan förra året fransmännen att använda Daesh.

Terrororganisationen har själv blandat flera olika namn sedan den bildades 2004. De vanligaste har, översatta till svenska, varit ’Islamiska staten i Irak och Levanten’, förkortat Isil, och ’Islamiska staten i Irak och Syrien’, förkortat Isis. Levanten är ett område som omfattar Syrien, Libanon, Israel, Jordanien, Cypern och södra Turkiet.

I slutet av juni 2014 utropade organisationen ett kalifat – ett politiskt ämbete inom den islamiska världen – och antog det kortare namnet ’Islamiska staten’, IS, som också blivit det dominerande namnet i Sverige.

Men eftersom detta kalifat inte har godkänts av någon utanför terrororganisationen, och det heller inte existerar någon stat, är benämningen IS problematisk. Språkrådet rekommenderar därför att man förtydligar att det snarast handlar om en rörelse, som i ”Den rörelse som kallar sig Islamiska staten (IS) tappar nu mark i Syrien”. Man kan också, som jag gjorde i början av den här texten, tydligt klargöra att det är fråga om en terrororganisation.

De flesta svenska medier, inklusive TT Nyhetsbyrån, använder IS som förkortning, efter en rekommendation från Mediespråksgruppen förra året. Argumentet är att en förkortning av en svensk översättning är lättare att förstå.

– Vi håller fast vid IS. I citat skriver vi naturligtvis det folk säger, så om Margot Wallström säger Daesh skriver vi Daesh och förklarar i texten att det är samma sak som IS, säger Mats Johansson, redaktionschef på TT Nyhetsbyrån i en intervju i tidningen Journalisten.

Detsamma gäller public service-bolagens språkvård, som rekommenderar IS i stället för Daesh.

Så vilket råd ska du då följa? Mediernas eller regeringens rekommendationer – eller din egen språkkänsla?

Det normala är att en person eller organisation själv får bestämma vad den vill bli kallad. Då ska vi i detta fall skriva IS, utan att förtydliga. Men om vi inte ställer upp på avsikterna med det namnet, är det fullt rimligt att visa sin åsikt genom att använda ett annat namn, såsom regeringen gör när den väljer Daesh. Eller så kan vi skriva IS, och tydligt markera att det är fråga om en terrororganisation, inte någon stat.

Frågan är om det har någon betydelse vad du skriver eller säger, så länge läsaren eller lyssnaren begriper vad du syftar på – och din inställning till det.

Vilken makt har språket och de etiketter som vi med hjälp av språket sätter på en terrororganisation som IS?

Patrik Hadenius är chefredaktör på Språktidningen.

Publicerad i nummer: 
Maj 2016