Bild: 
Linda Forsell
Patrik Hadenius, patrik@spraktidningen.se.

Vad skriver vi efter särskrivningarna?

 
av: Patrik Hadenius

Jag blev nyligen inbjuden till en myndighet för att tala om språk. Det var fullt i salen. På främsta raden satt en aktuarie, en matematiker som arbetar med statistik och ekonomi. Han med­delade glatt att han läste Språktidningen, och mitt humör blev om möjligt ännu bättre.

Inte bara jag var på gott humör. Det var en aktiv­ publik, som avbröt, alltid vänligt, med roliga och utmanande kommentarer och frågor.

Sist kom frågan som nästan alltid dyker upp, den om särskrivningar. Brun hårig sjuk sköterska, säger någon och alla skrattar. Just detta brott mot skrivreglerna står i en klass för sig och lockar ofta till salvelsefulla predikningar och hemmasnickrade teorier om varför oskicket breder ut sig.

I detta nummer reder Per Ledin ut särskriv­ningens historia och varför vi gillar att ogilla det, trots att regelbrotten ju egentligen inte spelar så stor roll för begripligheten.

Den som lyfte frågan denna gång var dock egentligen mer upprörd över engelskans påverkan på svenskan. Är det kanske engelskan som leder till de många särskrivningarna? Per Ledin tar upp det också. Det korta svaret är nej.

Det slog mig då att det är märkligt att vi gett ut Språktidningen i snart sex år och först nu har denna artikel. Med tanke på hur populärt ämnet är borde det skett långt tidigare. Säkert finns det fler favoritämnen som vi ännu inte skrivit om. Skriv till mig och önska din favoritartikel!

Publicerad i nummer: 
3/2013