Ordrecycling för ett hållbarare språk

Text: Lars Melin

Fulparkera, börsrobot, fastlans. Det är tre av årets ”nyord”. Fler kan du läsa om i årets nyordslista på sidan 20. De står för nya företeelser, okej, men är de verkligen nya ord? Nej, det är recycling som gäller: gamla beprövade ’ordbitar’, morfem, sammansatta enligt gamla beprövade regler. Tråkigt? Nej, det är en utmaning för vår kreativitet.

Vi skulle egentligen kunna göra hur många ord som helst med våra 9 vokaler och 18 konsonanter. Ta bara ett sådant mönster som vokal + konsonant + vokal. Det ger 1 458 möjliga kombinationer, varav inte alla är upptagna: aba, aca, ada, afa, aga, aha, aja, aka, ala, ama …

Vi klarar oss alltså utmärkt med bara en tredjedel av den ljudstrukturella – fonotaktiska – potentialen, med vilken vi skulle kunna kalla fulparkera för aba, och börsrobot för aca och så vidare. Men språket återanvänder hellre det som redan finns i kretsloppet.

Enklast är att följa grammatikens regler för sammansättning och avledning. Har vi börs och robot kan vi bilda börsrobot – enkelt men lite tråkigt. Så har vi gjort sedan bautastenarnas tid. Uppsidan är att det inte finns några begränsningar. Helt enligt regelboken kan vi bilda bautabörs, stenrobot eller ord för andra saker som kanske finns i tanken men inte i verkligheten, som krokodilhund eller nyord.

Roligare är vissa sammansättningar med förstärkande förled, som plötsligt har blivit produktiva, som adjektivet ful. Vi har redan fulöl och fultjack, och nu kommer fulparkera. Vi håller tummarna för trenden och hoppas på fulordbildning till nästa år.

Avledningar är också spännande. Har vi substantivet app och verbet förvänta kan vi, ge­nom att lägga till så kallade avledningsändelser, göra verbet appa och substantivet förväntis.

Allra kreativast är dock ordfusioner: vabba och jobba blir vobba och vabba och vovve blir vavva. Men det skulle inte vara någon kreativ recycling om vi inte kunde urskilja de gamla beståndsdelarna. Gamla fina ord av det slaget är mot(orhot)ell, info(rmation/enter)tain­ment, svengelska och – en nykomling för några år sedan – burkini.

I mindre skala kan man med några käcka morfembyten svänga på ord: behagligt bakåtlutad blir nu aggressivt framåtlutad, och den driftiga frilansen har kommit till ro och blivit fastlans.

Ett kraftfullt sätt att fräscha upp ordförrådet är metaforer, språkliga bilder. Flipperföräldrar, mobildagis och attitydinkontinens låter orden byta scen. De uppmuntrande föräldrarna står vid en spel­automat, mobilerna ska lämnas och hämtas, precis som de små, och tyckaren har fått en lite småskämmig sjukdom. Alltid lika underhållande, men helt enligt recyclinganvisningen.

Språklig recycling är en lite lynnig företeelse, så lynnig att den kan göra undantag. Ord från andra språk kan vara välkomna om de haft framgång på sin hemmaplan. Det engelska mismatching fick inresetillstånd i år. Men vi månar mer om emerging markets, så välkommen också kawaii, ett japanskt ord för ’gullig’.

Å andra sidan, ordstats­skulden får ju inte anta greki­ska proportioner, så vi garderar med översättningslån (klassikern är hårddisk för hard disc) eller försvenskningar. Så har det exotiskt engelska planking blivit blågult, storsvenskt och recyclat som plankning.

Och handelsutbytet kan vara ett riktigt utbyte. Engelskan har lånat troll av svenskan för mycket länge sedan. När engelskan nyligen recyclade till betydelsen ’internetbuse’, cashade vi in skulden. Så välkommen till årets nykomling trollfilter!

Men det ser ut som om det finns ett laglöst hörn, där nya kombinationer av ’språkljudsbitar’, fonem, slinker in: förkortningarna. Möp, ’militärt överintresserad person’ och lob, ’lagen om omhändertagande av berusad person’ ser ut som fonematisk ingenjörskonst, en ursinnig rovdrift på våra ändliga fonotaktiska resurser. Ingen fara! Långtidstrenden går mot recycling, så kallade akronymer, alltså förkortningar som bildar ett gammalt ord. Vi känner dem från den aggressiva antiglobaliseringsföreningen Attac, som betyder något så mjäkigt som Association pour la taxation des transactions financière pour l’action citoyenne, ’Föreningen för beskattning av finansiella transaktioner till medborgarnas väl’.

De senare åren har svenskan fått flera akronymer, som Bric, Piigs, Krav och Kris. Ordbildningsmönstret är så oemotståndligt att vi kan förvänta oss mer. En kandidat för 2012: Ord, ’Omväxlande Recyclingsmönster för Det befintliga morfemförrådet’.

Så ordåret 2011 var som alla andra. Ingenting nytt, men en sjuhelvetes kreativitet med allt gammalt.