Asagudar rara på runstenar

Text: Marit Åhlén

Många tror att runstenar är monument från den tid då människorna i Skandinavien ännu dyrkade asagudarna. Men ser man till stenarnas utsmyckning och texternas innehåll märker man att de allra flesta som låtit resa dem faktiskt redan har gått över till kristendomen.

Ett tjugotal av runinskrifterna i Västergötland avslutas till exempel med en kristen bön. Den kan vara mycket kort, som Gud hjälpe hans själ, eller lite längre, som Gud hjälpe hans själ och Guds moder, helig Krist i himmelriket. Denna utförliga bön står att läsa på en runsten vid Dagsnäs, en dryg mil söder om Skara.

Något kors i stenens ornamentik behövs inte för att visa beställarens eller den dödes kristna tro. Det finns runstenar utan kors, som i stället har en kristen bön i texten. Runstenen vid Dagsnäs har bara ett väldigt litet och enkelt kors, medan en annan av stenarna där är helt utan. På den kan man i stället läsa bönen Gud hjälpe hans själ och den heliga Sankta Maria.

Men det finns faktiskt runstenar med inskrifter som vittnar om asatro.

Tyrvi reste stenen efter Ogmund, sin make,  en mycket god man. Tor vige.

Denna text står att läsa på en runsten på  en liten kulle invid en mindre väg i Velanda. Här åkallas asaguden Tor i ett närmast unikt skriftligt uttryck för förkristen tro i Sverige. I Danmark förekommer ett par sådana exempel.

Tors hammare Mjölner är annars ett ganska vanligt förekommande föremål i den tidiga vikingatida formvärlden. På några runstenar, främst i Västergötland och Södermanland, finns figurer som har tolkats som torshammare. Och Tor själv finns avbildad på en runsten vid Altuna kyrka i Uppland. På den stenens ena smalsida finns en scen ur den än i dag ganska välkända myten om Tors fiske (se Språktidningen 2/08). Bilden föreställer Tor som stående i en båt försöker få Midgårdsormen att nappa på kroken.

Andra asagudar omnämns över huvud taget inte i runinskrifterna, men vissa figurer återgivna på ristningsytan kan tolkas som att de föreställer sådana. På en runsten på Ledbergs kyrkogård i Östergötland finns en bild som troligen återger en scen ur Ragnaröksdramat. En av figurerna där kan  föreställa asaguden Oden.

På en runsten i Balingsta strax väster om Uppsala finns ett jaktmotiv med bland annat en liten gubbe som åker skidor och håller upp en spänd pilbåge. Vissa forskare tror att den bilden föreställer asaguden Ull, vars attribut är just skidor och pilbåge.