Rapportera till Språkpolisen

Har du stött på några slemmiga språkgrodor på sistone? Anmäl dem här! Ett urval publiceras i Språktidningen.

Anmäl!

Vänligen skriv in vad du vill anmäla.
Vänligen skriv in ditt namn.
Uppdatera Skriv in bokstäverna som visas i bilden
Type the characters you see in the picture; if you can't read them, submit the form and a new image will be generated. Not case sensitive.  Switch to audio verification.

Senaste anmälningarna

Klarna har i sin nya logo började använda uttrycket "Klarna - Smooth Payments". Kopplingen till engelska är diffus och gör användaren osäker. Betalning av räkningar inom Sverige blir inte "smootha" av att använda ett konstigt anglosaxiskt uttryck kopplad till ordet Klarna. Är det i.s.f effektiva, snabba betalningar för kunden det syftas till eller att företaget har en enkel betalningsfilosofi?
tisdag, juli 19, 2016 - 12:07
Att man okritiskt använder populära ord utan att ta reda på deras betydelse. Ofta ses ordet ultimata använt som om det vore synonymt med optimala. En kupong som skall skickas in kallas ofta talong, fast det inte är samma sak. Etc.
torsdag, juli 14, 2016 - 19:40
Jag störs/irriteras av uttrycket "störa sig på". När började det uttrycket bli vanligt? Anses det som korrekt svenska?
måndag, juli 11, 2016 - 16:29
En kommentar ang uttalet av låneord som ambulans, distans, balans . Det är helt korrekt att uttala med ett ng-ljud som en följd av franskans "ang-ljud" som vi på så sätt tagit över. Borde kunna läras ut i skolan även idag
torsdag, juli 7, 2016 - 23:36
Sluta upp att skriva "bilen körde in i räcket" eller "flera bilar har varit med om en olycka". Bilarna framförs - än så länge - av personer som därmed ansvarar för bilens beteende.
torsdag, juli 7, 2016 - 11:41
Flertalsformen till ”en studerande” kan bara vara ”flera studerande”. Pluraländelsen ”-n” är en neutrumform. Likväl kan man ofta se formen ”flera studeranden” idag. I DN kan man den 3 juli hitta formuleringen ”lika många fienden som kompisar”. Betyder detta att ”en boende” och ”ett boende” hädanefter har samma flertalsform? Håkan
söndag, juli 3, 2016 - 12:43
Är det verkligen ok att använda ordet "relik" synonymt med "relikt", något som tycks bli mer och mer vanligt
onsdag, juni 29, 2016 - 23:50
Tyska är ju inte längre obligatoriskt språk i skolan, men är det för mycket begärt att nyhets- och sportreportrar på SVT lär sig några enkla uttalsregler för tyska språket? Så slipper vi höra namn som "Fischbascher", "Reischelt", "Kirschgasser", "Lischtenstein" och "Rischterskalan".
onsdag, juni 29, 2016 - 19:16
Ambulangs, distangs, changs, balangs, stimulangs ...varför är det så många som lägger till "ng" i dessa ord. Genom fel uttal så blir stavningen i många fall också fel.
måndag, juni 27, 2016 - 09:58
Egna - man inser tydligen inte att det är en pluralform utan använder det väldigt ofta framför n-ord.
fredag, juni 17, 2016 - 20:31

Sidor