Rapportera till Språkpolisen

Har du stött på några slemmiga språkgrodor på sistone? Anmäl dem här! Ett urval publiceras i Språktidningen.

Anmäl!

Vänligen skriv in vad du vill anmäla.
Vänligen skriv in ditt namn.
Uppdatera Skriv in bokstäverna som visas i bilden
Type the characters you see in the picture; if you can't read them, submit the form and a new image will be generated. Not case sensitive.  Switch to audio verification.

Senaste anmälningarna

Engelska auktionsfirmor använder ordet "lot" för att beteckna en post, ett utrop, alltså ett eller flera objekt som skall säljas tillsammans. Några av dem som misshandlar språket i TV-kanalernas textremsor har nu börjat översätta "lots" med lotter! Det gör att jag omgående trevar efter avstängningsknappen! – Värre, deras uppdragsgivare anser att det är ett vedertaget språkbruk! Vedervärdigt är det ord jag skulle välja...
måndag, november 7, 2016 - 10:13
Vissa tidskrifter använder ordet "kostsam" ideligen, men praktiskt taget aldrig ordet dyr! Varför? Är kostsam billigare än dyr?
måndag, november 7, 2016 - 10:04
Skriver man "Ost och skinkpaj" på förpackningen innebär det att den innehåller dels ost, dels skinkpaj. – Lär man inte längre ut användning av bindestreck i utbildningen av copywriters? Ost- och skinkpaj, tack!
måndag, november 7, 2016 - 09:56
Prestanda är pluralis! Man kan alltså inte tala om en god prestanda, eller att prestandan är hög!
måndag, november 7, 2016 - 09:53
S.k. copywriters har till yrke att skriva svenska. Anmärkningsvärt nog är det den kategorin som orsakat och förvärrar särskrivningsfarsoten. Denna kategori "författare", som förser förpackningar och reklam med text, har nämligen aldrig hört talas om bindestreck. Därför blir det Blåbärs sylt på burkarna. Mot bjudande!
måndag, november 7, 2016 - 09:50
Anmälaren från tidigare idag om fonetisk stavning är inte speciellt konsekvent. Insändaren borde lyda: "Ja retar mej på dåmm såmm envisas me å innte skriva ut ett ord på de sätt de utalas. Denn allfabetisska prinsipen urhållkas av bakåttsträvare." Lättbegripligt? Knappast.
tisdag, november 1, 2016 - 14:20
Jag retar mej på dom som envisas med å inte skriva ut ett ord på det sätt det uttalas. Den alfabetiska principen urholkas av bakåtsträvare.
tisdag, november 1, 2016 - 10:51
Slutade man lära ut sj- & tj-ljud i skolan någon gång på 90-talet, eller finns det någon annan orsak till att människor (och journalister ;) ) ända upp i 40-årsåldern inte längre kan skilja på stjärna - kärna, skjuta - tjuta, skön - kön, Fotbollsmatj, förtjöka, kantje, tjåklad, schack - tjack ...o.s.v. ??? // 49-årig Timråbo
söndag, oktober 30, 2016 - 14:15
Att Norge har sitt bokmål är känt, men svenska språket har en variant av bokmål – ett märkligt talspråk som enbart förekommer i böcker. När man läser en skönlitterär bok kan man roa sig med att notera hur ofta vissa bestämda uttryck används som inledning på repliker: de vanligaste är "se så" (sannolikt "look here" i original), "hör nu på", ”hör på” eller ”lyssna” (sannolikt "now listen"). Och sedan kan man fundera över hur ofta man använder sådana uttryck dagligt tal. Sannolikt aldrig! Jag började lägga märke till detta för längesen; först tänkte jag att det enbart förekom i översättningar eftersom det kunde förklaras. Men dessvärre hittar jag dem även i svenska originaltexter, kanske som ett ”arv” eller en kutym från den översatta litteraturen? Snälla författare och översättare, rensa bort de här överflödiga uttrycken ur er vokabulär! Åtminstone på mej gör de ett mycket klumpigt intryck, och de bidrar definitivt inte till att göra replikerna trovärdiga och naturliga. (En annan onaturlighet är det flitiga användandet av namnet på den tilltalade i repliker, men det har åtminstone en praktisk förklaring i att det ibland gör det lättare att hänga med i vem som talar till vem.)
fredag, oktober 28, 2016 - 21:21
Även fast. Konstruktionen är en sammanblandning mellan även om eller fastän. Ser dock även fast alltför ofta i elevtexter.
fredag, oktober 28, 2016 - 11:17

Sidor